– Barn är särskilt utsatta, och deras rätt till trygghet, lek, vila och utveckling säkerställs inte i enlighet med Sveriges konventionsåtaganden. Det är särskilt allvarligt att dessa brister förekommer samtidigt som det saknas en oberoende och återkommande tillsyn av centren, säger Fredrik Malmberg, direktör, Institutet för mänskliga rättigheter.

Besök och intervjuer

Genom intervjuer med boende på olika mottagnings- och återvändandecenter i Sverige och genom observationer vid två av centren, har Institutet för mänskliga rättigheter undersökt hur de mänskliga rättigheterna tillgodoses för personer som bor där. De flesta av de intervjuade är föräldrar som bor tillsammans med sina barn.

Till grund för slutsatserna ligger även andra rapporter, forskning och offentliga utredningar om kollektiva boenden för personer i migrationsprocess samt statistik från Migrationsverket.

Rätt till grundläggande skydd

– Då rapporten även omfattar återvändandecenter är det viktigt att påminna om att ett beslut om utvisning eller avvisning inte innebär att man förlorar sina mänskliga rättigheter. Alla människor har rätt till ett grundläggande skydd, även den som har fått ett beslut om att lämna Sverige. Det gäller bland annat skydd mot våld, rätt till privatliv och en tillfredsställande levnadsstandard, fortsätter Fredrik Malmberg.

Rapporten visar bland annat att:

• Det saknas en oberoende och sammanhållen tillsyn över centren som kan säkerställa att de boendes mänskliga rättigheter respekteras och tillgodoses, vilket anses särskilt allvarligt med tanke på att i princip alla asylsökande numera kommer att bo på ett mottagnings- och återvändandecenter i och med de omfattande förändringar som sker inom mottagningssystemet.
• Många föräldrar uttrycker stor oro för barnen på centren. Ofta saknas utrymmen som är anpassade för lek både inne och ute, vilket leder till att barnen rör sig i miljöer som inte är anpassade för dem. På centren lever barnen inpå andra vuxna, vilket också leder till otrygga situationer.
• De föräldrar som intervjuats uppger att deras barn aldrig eller sällan äter den mat som serveras. Det finns en utbredd oro för att barnen inte får i sig tillräckligt med näring. Många beskriver att deras barn ofta är hungriga.
• Det finns brister i den fysiska tillgängligheten. På ett av centren finns inget boenderum som är tillgängligt för personer med fysisk funktionsnedsättning, trots att personalen berättar att det bor eller har bott personer med fysisk funktionsnedsättning på centret.
• Flera boende beskriver osäkerhet kring sina rättigheter samt en rädsla för negativa konsekvenser vid klagomål. Det saknas tillgängliga och tydliga klagomålsmekanismer och det uppges därför vara svårt att utkräva sina rättigheter på ett effektivt sätt.

Konkreta åtgärder

– Vår undersökning bekräftar många av de allvarliga brister som tidigare rapporterats. Samtidigt ser vi att det finns konkreta åtgärder som omgående skulle kunna vidtas för att motverka allvarliga brister och stärka respekten för de mänskliga rättigheterna, säger Fredrik Malmberg.

Institutet rekommenderar därför till riksdag och regering att:

• Införa extern tillsyn över Migrationsverkets verksamhet på centren
• Inte placera barnfamiljer och personer med funktionsnedsättning på mottagnings- och återvändandecenter
• Ersätta kravet på synnerliga skäl med krav på särskilda skäl för att undantas från skyldigheten att bo på center
• Höja dagersättningen

Migrationsverket rekommenderas vidare att:

• Införa en transparent och separat klagomålshantering
• Säkerställa skyndsamt att barn har tillgång till trygga och lämpliga miljöer för lek, vila och studier tills alternativa placeringslösningar har införts
• Tillgängliggöra skyndsamt centren för personer med funktionsnedsättning till dess att alternativa placeringslösningar har införts
• Dela upp centren i mindre enheter
• Utforma centren så att de boende kan laga sin egen mat