Bli kund Annonsera
tisdag 25 januari 2022
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 7 januari 2013,

Patentkrav på svenska inte längre juridiskt bindande

"Patentspråksutredningens ståndpunkt att överge svenskan till förmån för engelskan som juridiskt bärande språk i Sverige måste tillbakavisas." Det hävdar Språkförsvarets ordförande Per-Åke Lindblom samt ingenjören och uppfinnaren Lars Fredriksson.

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Tidigare i år lade Patentspråksutredningen fram betänkandet ”Nationella patent på engelska?”. Betänkandet utmynnar i förslaget att nationella patentansökningar ska kunna inges på engelska och att endast patentkraven ska översättas till svenska. De senare ska emellertid inte ha någon rättsverkan i Sverige. I Danmark anses förändringen i patentspråksregimen vara en grundlagsfråga, eftersom den innebär en inskränkning av den nationella suveräniteten. Uppnås inte femsjättedelars majoritet i folketinget, måste en folkomröstning genomföras.

Det är helt klart att utredningens förlag kommer att innebära att ytterligare en domän för svenskan krymper. Mot den bakgrunden är det naturligtvis märkligt att betänkandet knappt har diskuterats i massmedierna. I stället har den hetaste språkfrågan i Sverige under året varit frågan om införandet av ett tredje könsneutralt pronomen, ”hen”, som varken gör från eller till vad gäller svenska språkets ställning.

Nationella svenskspråkiga patentansökningar har minskat drastiskt. På 1970-talet inkom c:a 15000 ansökningar om året. År 2000 inkom knappt 5000 nationella patentansökningar till Patent- och Registreringsverket (PRV) och idag ungefär hälften så många. Detta beror på att Sverige har tillträtt EPC- och PCT-överenskommelserna. Detta betyder att patentansökningar som ingetts via dessa system har kunnat valideras i Sverige, även om patentkraven har varit tvungna att översättas till svenska för att få rättsverkan.

Det finns idag tre sätt att inge patentansökningar: nationella, europeiska (via EPO) och internationella (via WIPO). En patentskrift innehåller tre delar: patentbeskrivning (10 – 20 sidor), patentkrav (1 – 3 sidor) och sammandrag (1/2 sida). Den viktigaste delen är patentkraven, eftersom endast dessa är juridiskt relevanta.

Om förslaget om den nya utformningen av nationella patentansökningar antas av riksdagen, kommer det ofelbart att leda till att allt färre patentansökningar kommer att avfattas på svenska. Patentspråksdomänen för svenskan kommer att krympa till en rännil. De svenska storföretagen, som är de som framför allt har drivit fram denna förändring, kommer inte att se någon anledning att skriva några svenskspråkiga patentansökningar. Om man ser till remissvaren, vill de helst också att patentkraven inte ska behöva översättas till svenska. Det viktigaste argumentet för den nya språkregimen har varit översättningskostnaderna. Men enligt en uppskattning som Europeiska patentverket gjorde 2005, uppgick de genomsnittliga kostnaderna för en ansökan om europeiskt patent och att hålla den i kraft i tio år i de fem största EU-staterna och Schweiz, till 32000 euro. Översättningskostnaderna stod för drygt 13 procent. Antalet patentansökningar i USA har för övrigt minskat de senaste åren, trots den fördel engelska som patentspråk innebär.

Den nya konstruktionen av EPO innebär visserligen att patentansökningar kan inges på svenska, men efter två månader måste översättning ske till antingen engelska, franska eller tyska. Det betyder samtidigt att svenska patenthavare måste förhålla sig till ingivna patentansökningar på tyska eller franska. Som bekant försämras kunskaperna i dessa språk i Sverige.

Vi menar att den svenska versionen av patentkraven skall vara rättsligt bindande.

Offentlighetsprincipen kräver att näringsverksamhet i Sverige skall kunna bedrivas fullt ut utifrån rättsverkande dokument avfattade på svenska. Att bibehålla svenskan som ett komplett språk i språklagens anda i framtiden kräver att svenskan används som rättsligt verkande språk, särskilt i en så språkligt utvecklande verksamhet som rättsligt bärande beskrivningar av ny teknik. Terminologin på svenska utvecklas av att den svenska versionen blir rättsligt bindande.

Kostnaderna vid en svensk nationell patentansökan blir i stort sett desamma med svenska som rättsligt bindande språk för patentkraven. Översättningen måste ändå göras. Detta underlättar också, om svenska skall vara domstolsspråk vid tvist. Erfarenheterna från Holland, som har infört möjlighet till beskrivning på engelska men rättsligt bindande patentkrav på holländska, har lett till markant ökande antal nationella ansökningar. Nationella svenska patentansökningar bör ge samma ökande trend med svenska som rättsligt bindande språk för patentkraven.

Både Advokatsamfundet och Svenska Patentombudsföreningen (SPOF) pekar i sina remissvar på att Londonöverenskommelsen tillåter obligatorisk översättning till ett nationellt språk av patentkraven i europeiska patentansökningar och att endast dessa har rättsverkan eller företräde. Advokatsamfunder skriver exempelvis:

”Den ordning som föreslås i betänkandet vid bristande överensstämmelse mellan patentkrav på svenska och engelska, är att patentkraven på engelska alltid ska äga företräde. Detta skulle medföra att tredje man som läser patentkraven i ett nationellt svenskt patent (i motsats till vad som gäller för validerade europeiska patent), inte skulle kunna förlita sig på patentkraven i svensk lydelse för att klarlägga patentets skyddsomfång.

 En sådan skillnad mellan vad som gäller vid bristande överensstämmelse mellan olika språkversioner i europeiska patent validerade i Sverige respektive i nationella svenska patent, måste anses överraskande och framstår som olämplig.”

SPOF skriver:

Inget grannland har gått så långt att den engelska versionen av patentkraven uteslutande har rättsverkan. Detta behöver i och för sig inte betyda att Sverige måste falla in i ledet men är, tillsammans med ovan nämnda Londonöverenskommelse för validering av europeiska patent ett starkt vägande skäl för att även de svenska patentkraven ska ges rättsverkan.”

Utredningen går alltså längre än Londonöverenskommelsen och våra grannländer vad gäller att avskaffa det egna huvudspråket som rättsverkande språk.

Dessutom anser vi att PRV medvetet ska gynna patentansökningar på svenska kostnadsmässigt som kompensation för olägenheter med helt eller delvis engelskspråkiga nationella patentansökningar. Utan att gå in på denna fråga i detalj, finns det flera sätt att åstadkomma detta.

Betänkandets extrema och unika ståndpunkt att för första gången någonsin i något sammanhang överge svenskan till förmån för engelskan som juridiskt bärande språk i Sverige måste tillbakavisas. Debatten om svenska språkets status i detta sammanhang har hittills uteblivit. Denna vall har inte brutits av våra grannländer och kommer om så sker att få oöverskådliga konsekvenser för hela det svenska rättssamhället.

Lars Fredriksson, civilingenjör, uppfinnare, medlem i Språkförsvaret

Per-Åke Lindblom, före detta gymnasielärare, ordförande i Språkförsvaret

Foto Andrey Popov

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 20 januari utnämnt fyra nya domare.

Färre anmälda brott

Brottsförebyggande rådet har publicerat den preliminära statistiken över anmälda brott 2021. Brotten mot person har ökat något jämfört med föregående år men det totala antalet anmälda brott har minskat med fem procent.

Lagändringar 2021/2022

Regeringen har publicerat en sammanfattning av de viktigare lagar och förordningar som träder i kraft kring årsskiftet 2021/2022.

Foto Inbj

Första dom i snabbspårsmål

Malmö tingsrätt deltar i försöksverksamheten med snabbare lagföring och har nu avkunnat den första domen.

Rekord för video- konferenser

Att använda videokonferens vid förhandlingar i landets domstolar har ökat med ungefär 40 procent det senaste året.

Färre anmälningar mot advokater

Under 2021 minskade antalet anmälningar av advokater till Advokatsamfundet jämfört med året innan.

Klienternas högst rankade byråer

Roschier, Cederquist och Delphi är vinnare i branschundersökningen Årets advokatbyrå 2021, där miljonköparna av affärsjuridik gett sin syn på klientsamarbetet.

Kompass anställer biträdande jurister

Kompass Advokat anställer två biträdande jurister och ytterligare två medarbetare inom försäkring och dataskydd.

Ny MP på Lindahl Stockholm

Advokatfirman Lindahl utser Monica Lagercrantz till ny managing partner och hon efterträder Mats Tindberg som återgår till delägarrollen.

Ny medarbetare till Magnusson

Tobias Edenman är verksam inom fastighetsrättslig rådgivning till svenska och internationella klienter och ansluter nu till Magnusson Advokatbyrå.

Ny delägare i DLA Piper

Karin Attorps är verksam inom skatterätt och lämnar delägarskapet i EY för DLA Piper.

Nya delägare i Lindahl

Lindahl tar in fyra nya delägare som är verksamma inom affärsjuridik, aktiemarknadsrätt och tvistlösning.

Rudbeckmedaljen till Håkan Andersson

Håkan Andersson, professor i civilrätt med inriktning mot skadeståndsrätt, prisas för sin forskargärning genom att tilldelas Rudbeckmedaljen av Uppsala universitet.

Ny medarbetare till Magnusson

Tobias Edenman är väletablerad inom sina verksamhetsområden och har mer än tjugo års erfarenhet av att hantera alla former av fastighetsrättslig rådgivning till svenska och internationella klienter.

Ny VD på Rosholmdell

Rosholmdell Advokatbyrå har utsett Jonas Axelsson till VD.

Ny delägare i MAQS

Jimmy Carnelind är specialiserad inom offentlig upphandling och inträder som delägare i MAQS Advokatbyrå.

Oebergs förstärker med två jurister

Advokatfirman Oebergs har rekryterat Alex Hunt från Vattenfall samt biträdande juristen Filip Berglund.

Nytt justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen

Regeringen har utnämnt rättschefen Magnus Medin till justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen.

Nya domarutnämningar

Regeringen har 16 december utnämnt bland andra ett justitieråd och ett departementsråd.

Wistrand rekryterar inom konkurrensrätt

Wistrand Advokatbyrå har rekryterat Alexander Gottsén som specialist counsel till sitt kontor i Stockholm.

Balanserna minskar hos hyresnämnden

Hyres- och arrendenämnden i Stockholm har under hela 2000-talet haft svårt att avgöra lika många ärenden som kommit in. Förra året kunde man dock se ett tydligt trendbrott, och den positiva utvecklingen har fortsatt under 2021.

Foto Mikhail Kokhanchikov

Tips för att lyckas med juristrekrytering

Rekryteraren Maria Elvung ger fem tips för att lyckas med juristrekrytering på en het marknad.

Två nya delägare i Wistrand

Martina Blomberg Roald och Marek Keller inträder som delägare i Wistrand i Stockholm.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt