Bli kund Annonsera
fredag 24 januari 2020
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 7 januari 2013,

Patentkrav på svenska inte längre juridiskt bindande

"Patentspråksutredningens ståndpunkt att överge svenskan till förmån för engelskan som juridiskt bärande språk i Sverige måste tillbakavisas." Det hävdar Språkförsvarets ordförande Per-Åke Lindblom samt ingenjören och uppfinnaren Lars Fredriksson.

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Tidigare i år lade Patentspråksutredningen fram betänkandet ”Nationella patent på engelska?”. Betänkandet utmynnar i förslaget att nationella patentansökningar ska kunna inges på engelska och att endast patentkraven ska översättas till svenska. De senare ska emellertid inte ha någon rättsverkan i Sverige. I Danmark anses förändringen i patentspråksregimen vara en grundlagsfråga, eftersom den innebär en inskränkning av den nationella suveräniteten. Uppnås inte femsjättedelars majoritet i folketinget, måste en folkomröstning genomföras.

Det är helt klart att utredningens förlag kommer att innebära att ytterligare en domän för svenskan krymper. Mot den bakgrunden är det naturligtvis märkligt att betänkandet knappt har diskuterats i massmedierna. I stället har den hetaste språkfrågan i Sverige under året varit frågan om införandet av ett tredje könsneutralt pronomen, ”hen”, som varken gör från eller till vad gäller svenska språkets ställning.

Nationella svenskspråkiga patentansökningar har minskat drastiskt. På 1970-talet inkom c:a 15000 ansökningar om året. År 2000 inkom knappt 5000 nationella patentansökningar till Patent- och Registreringsverket (PRV) och idag ungefär hälften så många. Detta beror på att Sverige har tillträtt EPC- och PCT-överenskommelserna. Detta betyder att patentansökningar som ingetts via dessa system har kunnat valideras i Sverige, även om patentkraven har varit tvungna att översättas till svenska för att få rättsverkan.

Det finns idag tre sätt att inge patentansökningar: nationella, europeiska (via EPO) och internationella (via WIPO). En patentskrift innehåller tre delar: patentbeskrivning (10 – 20 sidor), patentkrav (1 – 3 sidor) och sammandrag (1/2 sida). Den viktigaste delen är patentkraven, eftersom endast dessa är juridiskt relevanta.

Om förslaget om den nya utformningen av nationella patentansökningar antas av riksdagen, kommer det ofelbart att leda till att allt färre patentansökningar kommer att avfattas på svenska. Patentspråksdomänen för svenskan kommer att krympa till en rännil. De svenska storföretagen, som är de som framför allt har drivit fram denna förändring, kommer inte att se någon anledning att skriva några svenskspråkiga patentansökningar. Om man ser till remissvaren, vill de helst också att patentkraven inte ska behöva översättas till svenska. Det viktigaste argumentet för den nya språkregimen har varit översättningskostnaderna. Men enligt en uppskattning som Europeiska patentverket gjorde 2005, uppgick de genomsnittliga kostnaderna för en ansökan om europeiskt patent och att hålla den i kraft i tio år i de fem största EU-staterna och Schweiz, till 32000 euro. Översättningskostnaderna stod för drygt 13 procent. Antalet patentansökningar i USA har för övrigt minskat de senaste åren, trots den fördel engelska som patentspråk innebär.

Den nya konstruktionen av EPO innebär visserligen att patentansökningar kan inges på svenska, men efter två månader måste översättning ske till antingen engelska, franska eller tyska. Det betyder samtidigt att svenska patenthavare måste förhålla sig till ingivna patentansökningar på tyska eller franska. Som bekant försämras kunskaperna i dessa språk i Sverige.

Vi menar att den svenska versionen av patentkraven skall vara rättsligt bindande.

Offentlighetsprincipen kräver att näringsverksamhet i Sverige skall kunna bedrivas fullt ut utifrån rättsverkande dokument avfattade på svenska. Att bibehålla svenskan som ett komplett språk i språklagens anda i framtiden kräver att svenskan används som rättsligt verkande språk, särskilt i en så språkligt utvecklande verksamhet som rättsligt bärande beskrivningar av ny teknik. Terminologin på svenska utvecklas av att den svenska versionen blir rättsligt bindande.

Kostnaderna vid en svensk nationell patentansökan blir i stort sett desamma med svenska som rättsligt bindande språk för patentkraven. Översättningen måste ändå göras. Detta underlättar också, om svenska skall vara domstolsspråk vid tvist. Erfarenheterna från Holland, som har infört möjlighet till beskrivning på engelska men rättsligt bindande patentkrav på holländska, har lett till markant ökande antal nationella ansökningar. Nationella svenska patentansökningar bör ge samma ökande trend med svenska som rättsligt bindande språk för patentkraven.

Både Advokatsamfundet och Svenska Patentombudsföreningen (SPOF) pekar i sina remissvar på att Londonöverenskommelsen tillåter obligatorisk översättning till ett nationellt språk av patentkraven i europeiska patentansökningar och att endast dessa har rättsverkan eller företräde. Advokatsamfunder skriver exempelvis:

”Den ordning som föreslås i betänkandet vid bristande överensstämmelse mellan patentkrav på svenska och engelska, är att patentkraven på engelska alltid ska äga företräde. Detta skulle medföra att tredje man som läser patentkraven i ett nationellt svenskt patent (i motsats till vad som gäller för validerade europeiska patent), inte skulle kunna förlita sig på patentkraven i svensk lydelse för att klarlägga patentets skyddsomfång.

 En sådan skillnad mellan vad som gäller vid bristande överensstämmelse mellan olika språkversioner i europeiska patent validerade i Sverige respektive i nationella svenska patent, måste anses överraskande och framstår som olämplig.”

SPOF skriver:

Inget grannland har gått så långt att den engelska versionen av patentkraven uteslutande har rättsverkan. Detta behöver i och för sig inte betyda att Sverige måste falla in i ledet men är, tillsammans med ovan nämnda Londonöverenskommelse för validering av europeiska patent ett starkt vägande skäl för att även de svenska patentkraven ska ges rättsverkan.”

Utredningen går alltså längre än Londonöverenskommelsen och våra grannländer vad gäller att avskaffa det egna huvudspråket som rättsverkande språk.

Dessutom anser vi att PRV medvetet ska gynna patentansökningar på svenska kostnadsmässigt som kompensation för olägenheter med helt eller delvis engelskspråkiga nationella patentansökningar. Utan att gå in på denna fråga i detalj, finns det flera sätt att åstadkomma detta.

Betänkandets extrema och unika ståndpunkt att för första gången någonsin i något sammanhang överge svenskan till förmån för engelskan som juridiskt bärande språk i Sverige måste tillbakavisas. Debatten om svenska språkets status i detta sammanhang har hittills uteblivit. Denna vall har inte brutits av våra grannländer och kommer om så sker att få oöverskådliga konsekvenser för hela det svenska rättssamhället.

Lars Fredriksson, civilingenjör, uppfinnare, medlem i Språkförsvaret

Per-Åke Lindblom, före detta gymnasielärare, ordförande i Språkförsvaret

Höjd timkostnadsnorm

Den nya timkostnadsnormen för 2020 blir 1.404 kronor exklusive moms, vilket är en höjning med 1,75 procent.

Två nya delägare på Glimstedt

Vid årsskiftet fick Advokatfirman Glimstedt två nya delägare; Johannes Gehlin och Finn Stenström, båda på kontoret i Norrköping.

Ny delägare på Ramberg

Advokat Amanda Starfelt blev delägare i Ramberg Advokater den 1 januari.

Justitieråd tillträder

Johan Danelius har sedan 2016 arbetat som expeditionschef i Justitiedepartementet och tillträder nu som justitieråd i Högsta domstolen.

Foto © tomloel

Resning begärs för man som frikänts från mord

Riksåklagaren har ansökt om resning till men för den tilltalade som frikänts för mordet på en äldre man utanför Eslöv våren 2008.

Cirio rekryterar ny CIO

Victoria Sundberg har tillträtt som ny chief information officer på Cirio Advokatbyrå.

En ny domare utnämnd

Regeringen har utnämnt Ylva Teurneau att vara chefsrådman i Malmö tingsrätt.

Svensk-norsk storbyrå

Vid årsskiftet gick den svenska byrån Hamilton ihop med norska Schjødt och bildar den största nordiska advokatfirman baserat på antal transaktioner och omsättning.

Foto Vitaliy Pakhnyushchyy

Snabbare lagföring i Stockholms tingsrätt

I slutet av januari utökas försöksverksamheten med snabbare lagföring i brottmål till att även omfatta Stockholms tingsrätt.

Delphi rekryterar kapitalmarknadsexpert

Advokatfirman Delphi har rekryterat Annika Melin Jakobsson till sitt kapitalmarknadsteam.

Foto Andrea De Martin

Normalår för sam-fundets disciplinnämnd

Antalet disciplinanmälningar mot advokater år 2019 var fem procent färre än 2018. Den långsiktiga trenden att anmälningarna blir färre fortsätter trots att antalet advokater ökar.

Foto Markus Gann

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 9 januari utnämnt åtta nya rådmän.

InfoTorg - Juridik - Kommentar 2 kommentarer

Legal technology officer på Setterwalls

Från januari 2020 har Håkan Nordling tillträtt som Setterwalls legal technology officer.

Foto Stuart Miles

Brottsbalken i engelsk översättning

Den nya översättningen av brottsbalken kommer att uppdateras löpande i samband med publiceringen av lagändringen i Svensk författningssamling.

Foto Juergen Priewe

Nya regler vid årsskiftet

Vid årsskiftet träder ett antal lagar och förordningar i kraft.

Byråerna som klienterna rankar högst

Marlaw, AG Advokat och Schjødt, före detta Hamilton, är vinnare i branschstudien Årets advokatbyrå 2019.

Ny skattebyrå med fastighetsfokus

Leonie Selting och Per-Erik Grön, skattespecialist respektive ekonom och tidigare CFO, startar fastighetsinriktade byrån Stensvik & Partners.

Foto Elena Elisseeva

Lagändring krävs för ansiktsverifiering

Det behövs lagändringar för att det ska vara möjligt att utföra en pilotverksamhet med ansiktsverifiering vid gränskontrollen på Skavsta flygplats.

Ny delägare i Cirio

Karl Björlin har valts till delägare i Cirio med tillträde den 1 januari 2020.

Eversheds Sutherland utser ny delägare

Eversheds Sutherland har utsett Johan Kennemyr till delägare samt Linda Kempe och Jan Österman till legal directors.

Myndigheter i digitalt infrastrukturprojekt

Domstolsverket och åtta andra myndigheter ska etablera en gemensam digital infrastruktur. Målet är att förenkla och effektivisera informationsutbytet mellan myndigheter, regioner och kommuner.

Två nya delägare i Setterwalls

Setterwalls i Göteborg har valt in advokaterna Linnea Ljung och Bo Berndtsson som delägare.

Foto Varlakov Alex

Färre inställda förhandlingar

Det senaste året har fem procent av alla planerade huvudförhandlingar i brottmål vid landets tingsrätter ställts in på grund av bristande delgivning. Men Haparanda tingsrätt har halverat antalet inställda mål.

Brå ska följa upp sexbrottslagstiftning

Lagstiftningen om våldtäkt reformerades 2018 för att göra det tydligt att sex ska vara frivilligt. Regeringen ger Brottsförebyggande rådet i uppdrag att följa upp hur lagstiftningen tillämpas.

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 11 december utnämnt sex hovrättsråd och tolv rådmän.

Nya delägare i Wistrand

Wistrand Advokatbyrå har utsett Louise Rodebjer och Elisabeth Salmgren von Schantz till delägare vid Stockholmskontoret och Erik Dreijer till delägare vid Göteborgskontoret.

Kilpatrick Townsend utser ny delägare

Erika Finn träder in som delägare i Kilpatrick Townsends Stockholmskontor vid årsskiftet.

Datainspektionen granskar viseringar

Myndigheten inleder tillsyn av den svenska delen av Visa Information System, ett it-system för utbyte av uppgifter om viseringar mellan EU:s medlemsländer.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt