Bli kund Annonsera
söndag 3 december 2023
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 22 september 2023,

Meriter är mer än betyg

För fem år sedan, när jag precis hade börjat på juridikprogrammet, sa professorn att betyg inte spelar så stor roll längre. När jag fem år senare söker mitt första juristjobb spelar det istället ofta all roll. Det är en skev syn på vad meritokrati är. Det skriver studenten Robin Nilsen från Uppsala universitet.
Robin Nilsen

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Äntligen satt jag där. I en av de praktfulla salarna i Universitetshuset i Uppsala. Jag hade kommit långt från min egen uppväxt i Örebros förorter och var redo att dyka in i den akademiska världen. Det var även något som den föreläsande professorn implicerade. Han sa att efter fyra och ett halvt år på juristprogrammet skulle vi komma ut som nya människor.

Sedan sa professorn något som bedrövade mig. Det handlade om vad som efterfrågas av arbetsgivare inom juristbranschen. De bästa sakkunskaperna? Nej. De bästa betygen? Nej. Utan att visa på yrkesmässig flit och social kompetens. Jag visste att jag med min bakgrund inte riktigt visste hur man förde sig i rum med jurister och andra akademiker. “Begåvad men fattig, ge honom lika chans”, står det på en socialdemokratisk valaffisch från 1948. Hur skulle det bli med det, om de meriter som var viktiga på riktigt var något som till stor del inte förvärvades genom att svara bäst på en tentafråga, utan genom att förstå och anpassa sig till en samhällsklass som för mig var något främmande?

På byråerna är det betyg som gäller

Jag har länge varit en realist som gör det jag behöver för att nå dit jag vill, så länge det inte trampar på andra. Därför bestämde jag mig för att på juristprogrammet inte lägga tid på att plugga från morgon till kväll varje dag i veckan och noggrant läsa igenom precis all kurslitteratur. Istället arbetade jag i princip halvtid vid sidan av studierna och engagerade mig i flera ideella föreningar. Jag skulle visa på yrkesmässig flit, ledarskap och social kompetens.

På juristprogrammet i Uppsala blir man ständigt uppvaktad av de stora affärsjuridiska byråerna, som till stor del rekryterar biträdande jurister därifrån. Under hela studietiden sade de till mig och andra studenter att det här med betyg är överspelat, det som spelar roll är vem du är som person och vad du har att komma med. Jag köpte det - men det var en lögn.

När jag nu snart tar examen och söker jobb visar det sig nämligen att flera - inte alla - av de stora affärsjuridiska byråerna är benhårda med att man ska ha en extremt hög andel högsta betyg för att ens komma ifråga. Det spelar ingen roll hur mycket erfarenhet jag fått vid sidan av studierna. Det spelar ingen roll hur väl jag skriver det personliga brevet. Det spelar ingen roll att jag har fått högsta möjliga tjänstgöringsbetyg på de arbeten jag utfört. Den bistra sanningen är för att jobba på de här byråerna spelar betygen all roll.

Falsk marknadsföring om vikten av annan kompetens

Jag vill poängtera att det här inte är en gnällartikel. För det är ingen mänsklig rättighet att bli kallad på intervju och de stora affärsjuridiska byråerna får naturligtvis ha vilken HR-policy de vill. Det finns flera andra arbetsgivare, som inte tillhör just de här byråerna, som visat stort intresse för mig som kandidat. Kärnan i den här artikeln handlar om hur de här byråerna värderar meriter och hur det påverkar samhället ur ett bredare perspektiv, särskilt i förhållande till studenternas hälsa och på byråernas kompetensförsörjning.

Ur ett studentperspektiv är det ingen hemlighet att juristprogrammet för många är synonymt med stress och press. Många studenter, med kontakter på de stora affärsjuridiska byråerna, vet nämligen att deras marknadsföring är falsk, och att betygen är avgörande. Det ska poängteras att det förstås även gäller för tjänstgöring som tingsnotarie i en större stad. Poängen är att juriststudenter ständigt påminns om att deras prestationer på papperet är viktigare än deras personliga utveckling och kompetenser.

Betygsfixering rimmar illa med mångfald

Risken är att detta blir en negativ spiral. Att en student som under en period mår dåligt och inte presterar i enlighet med dessa byråers förväntningar blir ännu mer stressad och fortsätter prestera sämre än om detta tryck inte funnits. Därför spär många av de stora affärsjuridiska byråerna - som säger sig värna om work-life och balance och annat som ser bra ut på deras Instagram-konton - på den psykiska ohälsa som finns bland studenter.

Ur ett arbetsmarknadsperspektiv kan man ifrågasätta hur detta påverkar kompetensförsörjningen av biträdande jurister. De här byråerna spelar en central roll för Sveriges näringsliv - den ska inte negligeras. Just därför är det viktigt att de är öppna för studenter som är meriterade i sin helhet och inte enbart bäst på att skriva tentasvar om vilken av Olivecrona och Ekelöfs teorier om rättskraftens omfattning som är mest adekvat.

Denna betygsfixering rimmar även illa med att de i sin marknadsföring ofta betonar mångfald. Det är en empiriskt bevisad sanning att den enskilt största faktorn för elevers betyg är föräldrarnas utbildningsnivå. Det drabbar i synnerhet studenter med utländsk bakgrund, som av samma skäl är kraftigt underrepresenterade på juristprogrammet. Ironiskt nog kan därför det benhårda kravet på höga betyg leda till att byråerna går miste om högkvalificerade kandidater. Man kan alltså tala om att HR-grindvakterna gör självmål.

Trots den problembild jag beskriver finns det också positiva krafter i branschen som kämpar för förändring. Det finns idag organisationer som arbetar för att främja inkludering och rättvisa i juridiska rekryteringsprocesser. De strävar efter att bryta ner barriärer och skapa möjligheter för alla oavsett deras akademiska bakgrund eller betyg. Flera stora affärsjuridiska byråer har bytt bort sin starka betoning på betyg de senaste åren, eller i vart fall tonat ner hur avgörande de är. Jag förstår även att betyg måste spela en viss roll för juniora tjänster med ett högt antal sökande. Jag förespråkar alltså inte att alla affärsjuridiska byråer helt och hållet ska bortse från kandidatens betyg, men att de ska väga mindre.

När jag tänker tillbaka på den första dagen i Universitetshuset i Uppsala har jag nu en annan syn på meritokrati. Då tyckte jag precis som de byråer som är kvar i gamla tankebanor att meritokrati, ja, det handlar mest om formella meriter som betyg och inte mycket annat. Under åren på juristprogrammet har jag insett att professorn som sade att andra egenskaper i praktiken är mer värdefulla hade helt rätt. Meritokrati handlar om att erkänna och värdesätta alla former av kompetens och potential som en individ har att erbjuda.

Jag hoppas innerligt att fler i juridikbranschen kommer att omfamna denna bredare syn på meritokrati och sluta att fastna i en snäv betygsfokuserad syn. Det är dags att öppna dörrarna för alla som har passionen och viljan att göra skillnad på riktigt.

Foto Boris Breytman

Ny tillfällig hovrättspresident

Regeringen har beslutat att tillfälligt anställa hovrättslagmannen Monika Sörbom som hovrättspresident i Svea hovrätt.

Kammarrätten i Göteborg får ny kammarrättspresident

Regeringen har utnämnt lagmannen Jörgen Nilsson till kammarrättspresident i Kammarrätten i Göteborg. 

Petra Lundh blir ny rikspolischef

Regeringen har beslutat att utse Petra Lundh till ny rikspolischef från och med den 1 december 2023. Förordnandet gäller i sex år.

Nya domare

Regeringen har den 30 november utnämnt två nya domare.

DOMARBLOGGEN

Vad gör en utsänd långtidsexpert och projektsamordnare?

Veckans inlägg på Södertörns tingsrätts blogg handlar om det internationella arbetet som Sveriges Domstolar bedriver och om hur det är att arbeta som långtidsexpert och projektsamordnare i två olika länder.

Tre nya delägare till MAQS

Anders Lindström, Per Lagerkvist och Fredrik Mörner tillträder som delägare i MAQS Advokatbyrå från och med den 1 januari 2024.

Kommun ska betala sanktionsavgift

Integritetsskyddsmyndigheten utfärdar en sanktionsavgift på 300 000 kronor mot en kommun som införde en digital skolplattform utan att genomföra en konsekvensbedömning.

DO kräver ersättning för diskriminering

En kommun i Dalarna har enligt Diskrimineringsombudsmannen (DO) inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att anpassa skolgången för en elev med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Tre nya domare

Regeringen har den 23 november utnämnt tre domare.

Foto gesrey

Kan AI användas som rättskälla?

Stiftelsen för rättsinformations årliga konferens hölls i Delphis lokaler i centrala Stockholm och fokuserade i år på frågor om hur generativ AI kan påverka den juridiska domänen och juristers arbete. Flera talare inom olika yrkesområden gav sin syn på saken.

Ingen diskriminering att neka mobilt BankID

Diskrimineringsombudsmannen (DO) anser att det inte var fråga om diskriminering när ICA-banken nekade kunder utan svenskt pass eller nationellt id-kort att ansöka om mobilt BankID.

RÅ överklagar avvisningsbeslut

Riksåklagaren har överklagat ett hovrättsbeslut om att avvisa ett åtal om barnfridsbrott. Hon yrkar att Högsta domstolen ska återförvisa målet till hovrätten.

Foto Inbj

Nya domare

Regeringen har den 16 november utnämnt 20 domare.

Ny chef för skattenämnder

Regeringen har beslutat att anställa tf. kammarrättslagmannen Eva Östman Johansson som chef för Skatterättsnämndens och Forskarskattenämndens kansli

Foto Roland Magnusson

Körlektion på ryska var diskriminering

Diskrimineringsombudsmannen (DO) begär att en körskola ska betala diskrimineringsersättning för diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet efter att ha nekat en man en körskolelektion med anledning av att han inte ville tala ryska med körskolläraren.

Straffavgift för advokater höjs

Den 15 november fattade riksdagen, i enlighet med Advokatsamfundets förslag, beslut om en höjning av den straffavgift som advokater kan åläggas om de har brutit mot god advokatsed.

STUDENTARTIKEL

Rätten att öppna konto

I takt med det finansiella systemets övergång mot ett kontantlöst samhälle har bankerna getts en större roll i att erbjuda medborgarna betalkonton, men dessa har också ett ansvar i enlighet med penningtvättsregelverket. I denna artikel utreder studenten Zack Norén rättsläget kring fysiska personers rätt att öppna betalkonto.

Ny delägare till Lindahl

Natalie Bretz börjar som ny delägare i Lindahl Advokatbyrå den 1 januari nästa år.

Wistrand går ihop med internationell byrå

Wistrand blir nu en del av CMS, en av världens största advokatbyråer.

DOMARBLOGGEN

Varför ska unga behandlas annorlunda?

Södertörns tingsrätt senaste två blogginlägg diskuterar den mycket aktuella frågan om varför det ska finnas en särskild ordning för unga lagöverträdare.

Advokatsamfundet inrättar tillsynsenhet

Den 9 november fattade Advokatsamfundets styrelse beslut om att det ska inrättas en särskild tillsynsenhet.

STUDENTKRÖNIKA

Internet – från anarki till plattformsdespoti?

Internet beskrevs ursprungligen som en slags anarkistisk frizon. Decennier senare har vi ett annat internet där sociala medier-bolag har en makt över våra liv – och det demokratiska samtalet - få kunde förutse. Vem bestämmer över ditt digtala liv?

16 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 16 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 9 november.

Advokatsamfundet och Advokatguiden förlikas

Sveriges Advokatsamfund och Advokatguiden AS har ingått en förlikning i två mål i Patent- och marknadsdomstolen som Advokatsamfundet tidigare har inlett mot bolaget.

KRÖNIKA

Onödig lagstiftning om bolagsstämmor online?

I ett lagförslag önskar regeringen i ABL reglera bolagsstämmor online. Men näringslivet pläderar för fysiska stämmor som bäst procedur för samtalet med aktieägarna. Behövs nya regler? Om det skriver professor emeritus Torsten Sandström i en krönika.

Sanktionsavgift mot bolag som skickat kunduppgifter fel

Integritetsskyddsmyndigheten utfärdar en sanktionsavgift på 500.000 kronor mot ett bolag som av misstag skickat ett mejl till ett stort antal av sina kunder som innehållit en fil med uppgifter om tusentals andra kunders ekonomi.

Foto Pia Nyman

Ny dispaschör utsedd

Regeringen har förordnat Paula Bäckdén till ny dispaschör.

PRAKTIKERARTIKEL

Nya regler om visselblåsning

Den 17 december måste företag med 50-249 anställda ha interna rapporteringskanaler på plats för visselblåsning enligt visselblåsarlagen. Om de nya reglerna skriver advokat Viktoria Hybbinette och biträdande jurist Douglas Palm, Wistrand Advokatbyrå, i en praktikerartikel.

dNovo delas upp i två verksamheter

Advokatfirman dNovo delas nu upp i två nya, oberoende verksamheter.

STUDENTARTIKEL

Överutnyttjande av omprövningsrätten

Förvaltningsärenden om- och överprövas av en stor mängd anledningar. I denna artikel skriver studenten Zack Norén, Stockholms universitet, om balansen mellan processekonomi och grundläggande demokratiska värden.

Foto Michael Erhardsson

DO kräver ersättning från kommun

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att en kommun i Skåne ska betala diskriminerings-ersättning till en elev som utsatts för sexuella trakasserier.

Tillsyn över advokater ska förbättras

Den proaktiva tillsynen över advokater och advokatbyråer bör ta sin utgångspunkt i en riskbaserad modell. Det anser Advokatsamfundet, som nu föreslår att en särskild tillsynsenhet inrättas.

Foto Boris Breytman

Uppsalastudent vann stor casetävling

Sveriges största casetävling inom affärsjuridik är avgjord. Emilia Nordin, studerande vid Uppsala universitet, utsågs till vinnare efter två intensiva finaldagar i Uppsala.

Foto Stuart Miles

Juristens roll i AI-samhället

I takt med att användningen av AI ökar i samhället blir frågor om teknikens relation till rätten och juristens roll i teknikutvecklingen alltmer aktuella. Enligt Stanley Greenstein, juris dr. och docent i rättsinformatik, har juridiken en viktig roll i teknikutvecklingen och det är viktigt att jurister har kunskap om tekniken.

Första nämndbeslut om grovt barnfridsbrott

Nämnden för brottsskadeersättning har beslutat i fem nya ärenden enligt de nya skadeståndsreglerna från juli 2022.

Foto Wavebreakmedia

71 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 71 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 12 oktober.

Tretton män åtalas för mord i Södertälje

Åklagaren har väckt åtal mot totalt 13 män för inblandning i ett mord den i oktober förra året i Ronna, Södertälje.

STUDENTKRÖNIKA

Därför vill (nästan) ingen bli domare

Svenskt rättsväsende skriker efter fler domare men allt färre nyblivna jurister vill bli tingsnotarier. I skuggan av den svenska våldsvågen är det inte svårt att förstå varför.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt