Bli kund Annonsera
måndag 15 juli 2024
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 10 april 2024,

Ett urholkat anställningsskydd?

För att skydda arbetstagare och hindra alltför godtyckliga uppsägningar infördes lag om anställningsskydd, LAS. På senare tid har det framkommit kritik mot att anställningsskyddet vid arbetsbrist inte tillämpas i förhållande till vad lagstiftaren avsett. Mot bakgrund av denna kritik granskar studenten Zack Norén i denna artikel hur arbetsbristuppsägningar i rättspraxis står sig i jämförelse med LAS ursprungliga syfte.
Zack Norén

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Kort om den rättsliga regleringen

Det vanligaste skälet till att någon blir uppsagd är arbetsbrist. Arbetsbrist föreligger när en arbetsgivare inte har möjlighet att bereda arbete till sina arbetstagare. Under begreppet arbetsbrist faller samtliga fall där uppsägningen från arbetsgivarens sida beror på förhållanden som inte är att hänföra till personliga omständigheter. Begreppet innefattar därmed inte enbart brist på arbete utan alla typer av organisatoriska förändringar av verksamheten.

En arbetsgivare kan endast säga upp en arbetstagare om det föreligger sakliga skäl enligt 7 § 1 st. LAS. Arbetsbrist kan i sig utgöra sakliga skäl. En driftsinskränkning från en arbetsgivare är således ett acceptabelt skäl för uppsägning.

Inom svensk arbetsrätt är det en grundläggande princip att arbetsgivaren har rätt att organisera sin verksamhet på det sätt som arbetsgivaren finner lämpligt. Det saknar betydelse om beslutet är föranlett av exempelvis en minskad orderingång eller om arbetsgivaren av annan anledning har omstrukturerat den bedrivna verksamheten (jfr SOU 2020:30 s. 187 f.)

En arbetsgivare måste enligt 7 § 2 st. och 7 a § LAS beakta skäliga omplaceringsmöjligheter för att en uppsägning ska anses vara grundad på sakliga skäl. Omplaceringsskyldigheten innebär att arbetsgivaren är skyldig att erbjuda arbetstagaren annat arbete hos sig om möjligt.

Därutöver behöver även turordningsreglerna i 22 § LAS beaktas. Bestämmelsen föreskriver att arbetsgivare inte har någon fullkomlig möjlighet att välja vilken eller vilka arbetstagare som ska sägas upp. En arbetsgivare ska även förhålla sig till företrädesrätten i 25-27 §§ LAS. Bestämmelserna ger vissa arbetstagare rätt till återanställning.

Det ursprungliga syftet med LAS

Under 1970-talet genomgick svenska företag en snabb omvandling. Med hjälp av ny teknik och nya vetenskapliga rön möjliggjordes betydande produktionsökningar. Den industriella expansionen ställde dock till med problem. I takt med rationaliseringar och effektivitetssträvanden inom arbetslivet ökade påfrestningarna för de anställda.

Med ett alltför stort utrymme av lönsamhetstänkande på arbetsplatserna fanns en oro över det bristande skyddet för arbetstagare. Det ansågs som varken socialt godtagbart eller samhällsekonomiskt rimligt att betydande grupper skulle tvingas ställa sig åt sidan och hamna utanför arbetslivet. Som ett led i detta kom förslaget att trygga den individuella anställningen genom en anställningsskyddslag (prop. 1973:129 s. 109 ff.).

Det ursprungliga syftet med lagstiftningen var att skydda utsatta arbetstagargrupper och därmed hålla nere arbetslöshetsnivån. LAS sågs som ett nödvändigt skydd för att effektivt kunna skydda arbetstagare mot arbetsgivares godtycke vid uppsägning. Det skulle inte längre vara möjligt att genomföra uppsägningar endast av effektivitetsskäl, såtillvida det inte var fråga om nödvändiga driftsförändringar (prop. 1973:129 s. 112 ff. och 123).

Tanken var att varje arbetsgivare skulle vara skyldig att överväga alla till buds stående möjligheter att genomföra driftsförändringen utan att någon arbetstagare behöver sägas upp (prop. 1981/82:71, s. 65). Uppsägning ansågs därför endast få sättas in i de fall där alla andra möjligheter är uttömda (prop. 1973:129, s. 121). En driftsinskränkning krävde enligt förarbetena att arbetsgivaren genom en noggrann och seriös bedömning kunnat påvisa att det förelegat en befogad anledning för åtgärden (SOU 1973:7 s. 178).

Tillämpning i praxis

Utgångspunkten i domsmotiveringarna har genomgående varit att arbetsgivaren ska ges en stor möjlighet att ta beslut inom ramen för arbetsledningsrätten om hur sin verksamhet ska organiseras och bedrivas. I AD 2001 nr 107 sades en civilingenjör upp på grund av arbetsbrist. Vid uppsägningen fanns omständigheter som talade emot att företaget tagit till rationella ekonomiska och organisatoriska skäl.

Trots att det förelåg en särskild anledning att uppfatta beslutet om arbetsgivarinskränkning som olämpligt så hade ändå arbetsgivaren bestämmanderätt och saklig grund förelåg. Här tydliggjordes en utveckling från tidigare praxis, exempelvis AD 1997 nr 121, som innebar att även om det finns fog för att en förändring av ett företags organisation eller personalstyrka inte är lämplig, så kan arbetsbrist föreligga.

Arbetsdomstolen har endast i ett fåtal fall rakt av underkänt en arbetsgivares uppsägning när den är grundad på organisatoriska skäl. I AD 2006 nr 92 skedde en arbetsbristuppsägning utan att bolaget vidtagit någon åtgärd innan. Uppsägningshandlingens lydelse vidgav att företaget endast bedömde den negativa spiralen som tillfällig. Arbetsdomstolen konstaterade att uppsägning endast får tillgripas om någon annan lösning inte står till buds. En arbetsgivare måste därför kunna presentera någon form av utredning där det framgår att uppsägningen inte kunnat undvikas utifrån de överväganden som gjorts.

I flertalet mål har arbetsgivares försök att genom kryphål komma runt anställningsskydden godtagits. Det anses exempelvis inte strida mot företrädesrätten när arbetsgivare hyr in arbetskraft från ett bemanningsföretag för att slippa återanställa (se t.ex. AD 2007 nr 72 och AD 1995 nr 149). Inte heller en arbetsgivares åtgärd att flytta en arbetstagare från en geografisk enhet till en annan och sedan nyanställa vid den första enheten ansågs vara ett försök att kringgå arbetstagarens företrädesrätt (AD 1996 nr 56).

Jämförelse och slutsatser

Ett ursprungligt syfte med LAS var att ge alla arbetstagare ett skydd mot godtyckliga uppsägningar. Även om anställningsskyddets omfattning vid arbetsbrist inte specificeras ingående i förarbetena så var förhoppningen att en social skyddslagstiftning skulle hindra det diskretionära utövandet av arbetsgivares uppsägningsrätt.

Tanken i förarbetena om att arbetsgivare ska vara skyldiga att överväga alla till buds stående möjligheter för att undvika uppsägning bekräftas i enskilda rättsfall från Arbetsdomstolen. Domstolen har då ställt upp krav på någon form av utredning från bolaget inför uppsägning.

I sin helhet synliggör dock rättspraxis att arbetsgivares befogenheter och handlingsutrymme att gallra bland sin personal genomgående utökats. Dessutom framträder en successiv utveckling där verksamhetsrelaterad uppsägning omfattar allt fler typer av åtgärder.

När regleringens syfte ställs i relation till arbetsbristsituationer i praxis kan konstateras att LAS inte uppnår sitt skyddssyfte. Den bild av en skyddslagstiftning som målades upp vid lagens införande har dämed urholkats. Snarare får LAS i de fall där domstolen tillåter att arbetsgivare kringgår skyddet, genom exempelvis bemanningsföretag, en motsatt verkan.

FAKTA

Rättsområde: Arbetsrätt

Lagrum: lag (1982:80) om anställningsskydd, LAS

Rättsfall: AD 2007 nr 72 AD 1995 nr 149 AD 1996 nr 56

Förarbeten: SOU 2020:30 s. 187 f. prop. 1973:129 prop. 1981/82:71, s. 65 SOU 1973:7 s. 178

IMY får ny generaldirektör

Regeringen har utsett chefjuristen Eric Leijonram till ny generaldirektör och chef för Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). Han tillträder tjänsten den 1 oktober 2024.

Ny generaldirektör för Ekobrottsmyndigheten

Regeringen har beslutat att utse Rikard Jermsten till ny generaldirektör och chef för Ekobrottsmyndigheten. Anställningen gäller från och med den 1 oktober 2024.

Foto Gamma-Man

Amicusyttrande tillåts

Institutet för mänskliga rättigheter skickade i maj in ett så kallat amicus curiae-yttrande till Högsta domstolen för att belysa sambandet mellan mänskliga rättigheter och klimatförändringarna i Auroramålet och domstolen beslutade den 3 juli att tillåta yttrandet.

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 4 juli utnämnt 14 nya domare.

Nya delägare till Vinge

Vinge har utnämnt fyra nya delägare och en ny counsel på sitt kontor i Stockholm.

Foto Micheal Erhardsson

Nya lagar i juli

Vid halvårsskiftet den 1 juli trädde en rad nya lagar och förordningar i kraft.

Rättspsykatriska under-sökningar i mordmål

Södertörns tingsrätt har beslutat att rätts-psykiatrisk undersökning ska genomföras av två av de personer som står åtalade för inblandning i mord i Västberga och Tullinge i oktober 2023.

Enkätundersökning

Svara på frågor om nyhetstjänsten

Infotorg Juridiks nyhetstjänst vill gärna höra dina åsikter om vår rapportering av juridiska nyheter och genomför därför en enkätundersökning.

InfoTorg - Juridik - Kommentar 2 kommentarer

STUDENTARTIKEL

Fast etableringsställe vid exklusiva avtal

EU-domstolen har nyligen meddelat ett förhandsavgörande rörande tolkningen av begreppet fast etableringsställe enligt artikel 44 i mervärdesskattedirektivet. Studenten Hemen Yazdanfar undersöker hur pass långtgående slutsatser som kan dras av förhandsavgörandet och vilken betydelse domen har för svensk rätt.

Ny styrelseordförande i Pensionsmyndigheten

Justitierådet Anders Perklev förordnas som ordförande i styrelsen för Pensionsmyndigheten från och med den 1 juli 2024.

Sanktionsavgift mot Avanza

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) utfärdar en sanktionsavgift på 15 miljoner kronor mot Avanza Bank AB.

Nya domare utsedda

Regeringen har den 20 juni utnämnt sju nya domare, varav bland annat två justitieråd i Högsta domstolen.

Foto Stuart Miles

IMY vill utreda bakgrundskontroller

Integritetsskyddsmyndigheten vill att det tillsätts en utredning med uppdrag att säkerställa en lämplig balans mellan behovet av att utföra bakgrundskontroller och skyddet för den personliga integriteten.

Juridiklärare prisas

Fyra skickliga universitetslärare tilldelas i år Stockholms universitets pedagogiska pris Årets lärare. En av dessa är Christina Ramberg, professor i civilrätt och ämnesföreståndare för allmän förmögenhetsrätt vid Juridiska institutionen.

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 5 juni utnämnt sex nya domare.

STUDENTARTIKEL

Avdrag för rådgivning vid aktieavyttring

Det är normalt att rådgivningstjänster förvärvas i samband med överlåtelse av dotterbolags-andelar. I ljuset av att överlåtelse av dessa andelar är momsfri uppkommer frågan om möjligheten att dra av ingående moms för de förvärvade rådgivningstjänsterna. Studenten Hemen Yazdanfar försöker bringa klarhet i vilka förutsättningar som behöver vara uppfyllda för att avdragsrätt ska föreligga.

DOMARBLOGGEN

Svensk domare i Kosovo

Domaren Mats Persson är utsänd till Kosovo som rättslig rådgivare och om sitt arbete där skriver han nu på Södertörns tingsrätts Domarblogg.

Foto GAMMA-MAN

Domstolsverket kom-menterar JO:s kritik

JO riktar kritik mot Domstolsverkets införande av DiBa, verksamhetsstödet för hantering av brottmålsavgöranden i tingsrätt. Även om flertalet av de problemområden som JO lyfter fram numera är åtgärdade tar Domstolsverket till sig av kritiken.

Snabbare lagföring för unga i hela landet

Regeringen har nu beslutat om att utöka ett tidigare uppdrag om försöksverksamhet med ett snabbförfarande i brottmål för lagöverträdare under 18 år. Försöksverksamheten ska fortsätta och byggas ut till samtliga polisregioner i landet.

Vd utsatte kvinna för sexuella trakasserier

Diskrimineringsombudsmannen, DO, begär att ett bolag i Storstockholmsområdet ska betala 100 000 kronor i diskrimineringsersättning till en anställd kvinna som har utsatts för sexuella trakasserier av bolagets vd.

STUDENTARTIKEL

Aktiekapitalets vara eller icke vara

Aktiekapitalets vara eller icke vara i privata aktiebolag har sedan lång tid tillbaka varit uppe för debatt. Med anledning av detta granskar studenten Hemen Yazdanfar kapitalkravet för privata aktiebolag med fokus på borgenärssyftet.

Bank diskriminerade döva personer

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att det var diskriminering när en bank nekade två personer som är döva att utföra bankärenden.

Nio nya partners

Skattebyrån CauseyWestling har valt in nio nya partners.

Foto Högsta domstolen

Nytt justitieråd föreslås

Rättschefen Katrin Hollunger Wågnert föreslås nu bli nytt justitieråd i Högsta domstolen.

DOMARBLOGGEN

EU-rätten och Sverige

Den 9 juni är det EU-val och i upptakten till detta får EU:s lagar ovanligt stor uppmärk-samhet. Om EU-rätten och hur den blir till handlar Södertörns tingsrätt domarblogg den här veckan.

Ny ordförande i Lindahls

Lindahls har utsett Mårten Steen till ny ordför-ande. Han axlar ansvaret efter Johan Herrström, Managing Partner i Malmö.

Foto Inbj

Kritik mot förslag om prövningstillstånd

Domstolsverkets förslag om utökat prövnings-tillstånd är problematiskt. Det anser Sveriges Advokatsamfund.

Framtida konkursforum

Samtliga tingsrätter och hovrätter ska även fortsättningsvis ska vara behöriga att handlägga konkursfrågor. Det anser Domstolsverket, som nu redovisat sitt regeringsuppdrag.

Foto ANDREY POPOV

31 nya advokater

Sveriges advokatsamfund antog 31 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 16 maj.

Foto David Naylor

Uppsalaforskare prisas

Johanna Chamberlain, docent vid Uppsala universitet, är 2024 års mottagare av Stig Strömholms pris för humanistisk rätts- och samhällsvetenskaplig forskning.

Bättre insatser vid barns grova brottslighet

Riksrevisionens granskning visar att statens insatser vid grov brottslighet bland barn inte är tillräckligt effektiva, och att det behövs en tydligare nationell styrning.

Yttrande lämnas in i Auroramålet

Institutet för mänskliga rättigheter har inkommit med ett så kallat amicus-yttrande till Högsta domstolen i Auroramålet i syfte att klargöra målets betydelse för de mänskliga rättigheterna.

Ny delägare i MAQS

Junli Shu lämnar Setterwalls och ansluter som ny delägare i MAQS Advokatbyrå.

Åklagare prisas

Åklagaren Lisa dos Santos får Natur & Kulturs debattbokspris för boken "Älskade bror – en rapport från gängvåldets Sverige", som skildrar gängkriminaliteten ur en åklagares perspektiv.

DOMARBLOGGEN

Om skyddet för den allmänna rösträtten

Inför det kommande EU-valet, skriver tings-notarien Jonas Ene om de straffbestämmelser som ska skydda den allmänna rösträtten.

Ny vice ordförande i Försäkringskassan

Regeringen har beslutat att förordna den före detta lagmannen Anita Linder som vice ordförande i Försäkringskassan.

Foto Jiri Hera

Åklagarnas arbete med brottsvinster

Ett av Åklagarmyndig-hetens viktigaste och prioriterade uppdrag är att begränsa vinster av brott och brottslig verksamhet.

Foto STELLASALANDER

Professor i civilrätt blir ny universitetsrektor

Regeringen har beslutat att anställa Mia Rönnmar som rektor vid Malmö universitet.

Får granska söktjänster

I ett nytt rättsligt ställningstagande gör IMY bedömningen att myndigheten är behörig att inleda tillsyn mot söktjänster med utgivnings-bevis med anledning av klagomål från enskilda.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt