– Den viktigaste slutsatsen är att det finns utrymme att förhöra fler barn i kontaktförbudsutredningar och att bevilja fler ansökningar från barn som är utsatta för våld eller hot av en närstående vuxen I de flesta fall görs ansökningar om kontaktförbud för barn av en vuxen, som hörs, men mer sällan förhör man också barnet, förklarar vice överåklagare Eva Johnsson som ansvarat för granskningen, i ett pressmeddelande.

Av alla ansökningar om kontaktförbud avslås cirka 70 procent. För barn under 15 år är den siffran drygt 85 procent, visar statistiken. Av det skälet beslutade Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum att göra en fördjupad analys av de avslagsbeslut som fattats under ett år. Cirka en fjärdedel av alla kontaktförbudsärenden under 2023 som gäller barn i åldern 0-14 år har granskats i detalj. Det är första gången som en sådan analys görs.

– Vår ambition är att arbeta med ständiga förbättringar. Av det skälet pågår sedan flera år ett arbete med att göra kontaktförbudshandläggningen mer enhetlig över landet, och där är vi på god väg. Detta är ännu ett steg, säger riksåklagare Katarina Johansson Welin.

Några av de åtgärder som kommer att vidtas är:

• Översyn av blanketten för att ansöka om kontaktförbud. Den är enbart är utformad för vuxna, vilket kan göra att beslutsunderlaget blir bristfälligt.

• Revidering av myndighetens styrdokument på området. Vissa saker behöver förtydligas, andra ändras eller kompletteras.

• Översyn av beslutsmallarna i Åklagarmyndighetens ärendehanteringssystem för att underlätta för åklagarna att bland annat göra bättre riskbedömningar samt förtydliga vilka överväganden som gjorts enligt Barnkonventionen.

– Vi har också sett att det finns brister i akthantering samt dokumentation och även där behöver ett arbete göras, förklarar Eva Johnsson avslutningsvis.