Bli kund Annonsera
söndag 5 juli 2020
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 27 januari 2010,
Tobias Riddarstråle, Ulrika Polland och Henrik Fieber

Het HD-prövning i skiljemannarätt uppe på juriststämman

I fem år har osäkerhet rått bland skiljedomsexperter sedan Svea hovrätt avgjorde det så kallade Titan-målet. Nu ska HD sätta ner foten i frågan vad som utgör svensk rättsskipningsintresse. På onsdagen diskuterades denna och andra frågor om skiljeförfarandet på Juriststämman av tre jurister från Roschier .

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Advokaterna Henrik Fieber och Ulrika Polland och biträdande juristen Tobias Riddarstråle på Roshier, tre unga jurister som arbetar på byråns numera tunga avdelning för tvistlösning gick igenom grunderna och fallgroparna i skiljeförfarandena. Ingen av dem är skiljemän även om Ulrika Polland gärna blir det i framtiden.

- Ja, men det krävs mycket erfarenhet  eftersom inget får bli fel. Det är därför så få unga är skiljemän.

Men alla tre juristerna är i högsta grad inblandade i skiljeförfaranden  ändå genom sitt arbete med att företräda parter i tvister bortom de allmänna domstolarna. Henrik Fieber konstaterade att Sverige är en fin markn ad eftersom  Stockholms handelskammare har ett så fint internationellt renommé. Men det finns orosmoln. Ett är den osäkerhet som rått sedan Svea hovrätt i det så kallade Titan-målet (RH 2005:1) ansåg att det inte förelåg svensk rättsskipningsintresse trots att parterna medvetet valde att i skiljeklausulen hänvisa till ICC:s skiljedomsregler och till ett dem emellan neutralt forum, Stockholm.

- Avgörandet har blivit oerhört kritiserat och diskuterat nationellt och internationellt. Jag har inte stött på någon som tyckt att det varit bra, sa Tobias Riddarstråle inför de 30-tal  åhörare som tagit sig till seminariet på Clarion Hotel Sign i Stockholm.

Frågan har länge hängt i luften. Henrik Fieber pekar på att Svea hovrätt använt  sig av den ventil som gjorde det möjligt att skicka upp målet till HD men det hann förlikas innan dess. Nu efter snart fem år kommer själva frågan att prövas i HD i ett helt annat mål Ö2301-09). Det gäller en engelsk investerare som kräver mångmiljardbelopp av Ryssland efter förstatligandet av ett oljebolag i Yokos-koncernen. Den överklagande parten menar att frågan har stor praktisk och kommersiell betydelse med tanke på det stora antalet internationella skiljetvister som avgörs i Sverige. ”Sveriges starka ställning på den internationella skiljemannarättens område förutsätter att de rättsregler som omgärdar ett skiljeförfarande är förutsägbara. Parter som väljer att slita sina skiljetvister i Sverige måste rimligen kunna bedöma i vilken utsträckning de kan komma att bli indragna i långa och kostsamma svenska domstolsprocesser med anledning av skiljeförfarandet” står det i överklagandet.

HD har uttryckligen i uppsläppandemeningen valt att hänvisa till Titan-målet.

Föreläsarna betonade vikten av att formulera tydliga skiljeklausuler. Visst går det att avtala om skiljeförfarande muntligt och till och med genom konkludent handlande men det är inget att rekommendera. De gav exempel på dåliga skrivningar. ””Tvist i anledning av detta avtals tolkning ska avgöras genom skiljeförfarande” är inte alldeles tydligt.Inte heller ”Talan angående betalningsskyldighet skall dock kunna väckas vid allmän domstol”. Vän av ordning frågar sig naturligtvis om inte snart sagt alla tvister kan sägas röra betalningsskyldigheten.

Henrik Fieber kom in på kostnaderna för skiljeförfarandet och uppgav att skiljemännens kostnader faktiskt är en liten andel (en femtedel) jämfört med parternas egna kostnader (fyra femtedelar).

- Bevisningen har ökat oerhört och dragit upp kostnaderna, förklarade Fieber.

Går ut över advokaterna

Det går att komma lindrigare undan genom att exempelvis välja endast en skiljeman men Fieber menade att största påverkan har det om parterna tittar på de egna kostnaderna.

- Fast det går förstås ut över oss advokater, log Fieber.

Det berättades också att skiljeförfaranden blir vanligare och vanligare i USA. Jurister ser en lönsamhet i denna gren. Och det ställer nya krav på oss europeer. Processen blir tyngre.

 

- Det kan komma busslaster med material, menade Henrik Fieber.

Skiljedomsexperterna kom också in på kulturella skillnader i övrigt. Svenska domare kan exempelvis vara väldigt informella och umgås med parterna i pauser etcetera vilket är otänkbart på andra håll. Och franska och schweiziska domare styr processerna mycket hårdare.

- En svenska domare kan komma med en halv sida anvisningar medan en Schweizisk lägger fram 20 sidor, berättade Henrik Fieber.

Ska domarna medverka till förlikning? Nej, bara om parterna vill det och det händer inte så sällan. Men risken för jäv gör att domaren inte kan agera på detta sätt. Detta är en avgörande skillnad mot hur en domare på allmän domstol förväntas agera.

FAKTA

Rättsområde: Skiljemannarätt

Källdokument: Beslut

Instans: Svea hovrätt

Saken:

Foto Patrik Svedberg

Nya regler vid halvårsskiftet

Kring halvårsskiftet 2020 börjar ett antal nya lagar och förordningar att gälla.

Mats Melin leder coronakommissionen

Ordförande i den kommission som ska granska Sveriges hantering av coronapandemin blir före detta justitierådet Mats Melin.

Ny delägare i Steinmann

Advokatfirman Steinmann har valt in advokat Robert Bruzelius-Lidqvist som delägare med start den 1 juli.

Ny ledning vid Juridiska institutionen i Umeå

Den första juli tillträder Ulf Vannebäck som prefekt vid Juridiska institutionen, Umeå universitet. Tillsammans med Lena Landström och Johan Lindholm bildar han den nya ledningen vid institutionen.

Ny domstols- byggnad i Jönköping

Regeringen har gett klartecken för en ny domstolsbyggnad i Jönköping, som ska inrymma Göta hovrätt och Kammarrätten i Jönköping. Byggstarten är planerad till hösten och inflyttning sker hösten 2022.

InfoTorg - Juridik - Kommentar 1 kommentar

Foto Frugan

Många nya mål väntas om vattenkraft

Regeringen har beslutat om den nationella plan som innebär att svenska vattenkraftverk ska omprövas och förses med moderna miljövillkor med början år 2022.

Foto © tomloel

Rekordmånga vill bli notarie

Intresset för att bli notarie är just nu rekordstort. Inte sedan 1990-talet har så många sökt till höstens notarietjänstgöring, visar antagnings- processen som just nu är i full gång hos Domstolsverket.

Ny delägare i Kilpatrick Townsend

Tobias Öd inträder som delägare i Kilpatrick Townsend och är verksam på byråns Stockholmskontor.

Datainspektionen granskar ABB

Myndigheten ska i ett första steg ta reda på om den är behörig att granska ett klagomål som rör ABB som är en internationell koncern.

Polisens belastnings- register är färdiggranskat

Efter att polisen under en period skickat ut felaktiga utdrag ur sitt belastningsregister har Datainspektionen granskat det inträffade.

Pandemin påverkar advokatbyråerna

Coronapandemin har inneburit en ekonomisk påfrestning för många advokatbyråer visar en undersökning från Advokatsamfundet. Hälften av byråerna märker minskad ärende-tillströmning och många advokater ser en påverkan på rättssäkerheten.

Förstärkningsstyrkan med domare utökas

Förstärkningsstyrkan med domare som rycker in i domstolar som tillfälligt behöver extra resurser kommer att utökas.

Foto Rawlik Dreamstime.com

Jurister får medaljer

Flera jurister får medaljer av kungen, bland dem professorn Said Mahmoudi och advokaten Lena Frånstedt Lofalk. Även förre detta justitieministern Beatrice Ask tilldelas medalj.

Foto David Naylor

Ny ledning i Uppsala

Den 1 juli tillträder professor Anna Singer som ny dekan för Juridiska fakulteten vid Uppsala Universitet, samt professor Anna Jonsson Cornell och docent Hans Eklund som prodekaner.

51 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 51 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 11 juni.

Foto © Elnur

Journalist prisas av Advokatsamfundet

David Baas, journalist på Expressen, får Advokatsamfundets journalistpris för sina granskningar av extremistiska rörelser.

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 11 juni utnämnt nio hovrättsråd, en chefsrådman, två rådmän och fyra kammarrättsråd.

Tullverket granskas

Personal på Tullverket har använt en app på sina mobiltelefoner som laddat upp personuppgifter i en molntjänst och dessa har på så sätt spritts utanför verket. Datainspektionen granskar nu händelsen.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt