Bli kund Annonsera
söndag 3 december 2023
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 13 oktober 2023,

Därför vill (nästan) ingen bli domare

Svenskt rättsväsende skriker efter fler domare men allt färre nyblivna jurister vill bli tingsnotarier. I skuggan av den svenska våldsvågen är det inte svårt att förstå varför.
Robin Nilsen

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Det är slutet på september. Jag befinner mig på utbytestermin i Italien och är på helgutflykt i Dolomiterna, de italienska Alperna. Runt omkring tornar bergen upp sig. De inger ett lugn. En känsla av beständighet och trygghet. Långtifrån den våldsvåg som under samma tidpunkt utspelar sig i Sverige med skjutningar och sprängningar nästan varje dag.

Rättsstat under press

Det brukar sägas att statens allra mest centrala uppgift är att skydda medborgarna från våld. Men där tycks den svenska rättsstaten krackelera under de senaste årens allt intensivare gängkriminalitet. Det sätter stor press på landets domstolar och gör att det är viktigare än någonsin med hög kapacitet och kompetens inom dem.

Tyvärr kännetecknas domstolarna inte av hög kapacitet och högt söktryck av kvalificerade kandidater. Sex av tio domstolar misslyckades 2022 med att nå upp till regeringens mål om rimliga handläggningstider. Redan för fem år sedan varnade Domarrekryteringsutredningen för att det “kommer uppstå en påtaglig brist på domare med allvarliga konsekvenser för samhället”. Domarbristen är redan här och fördjupas i takt med att antalet nyutexaminerade juriststudenter som söker ting minskat. Varför är det så?

Hela rättskedjan måste stärkas

Jag tror det finns flera faktorer som bidrar till en perfekt storm för ett domstolsväsende som inte fungerar som det behöver göra:

För det första har politiken misslyckats med att stärka upp hela rättskedjan. Med all rätt har polis och åklagare fått stora tillskott i statsbudgeten medan domstolarna inte har stärkts i närheten av vad som krävs för att få ordning på situationen. Det här är ett misslyckande eftersom hela rättskedjan - och kriminalpolitiken - hänger ihop. När politikerna ökar repressionen i samhället genom att stärka de brottsbekämpande krafterna ökar det naturligtvis även trycket på domstolarna som hanterar de målen.

De resurserna har domstolarna inte fått i tillräcklig utsträckning vilket lett till en på flera tingsrätter ohållbar arbetssituation som skrämmer bort många som annars hade varit intresserade, och kvalificerade, av att jobba på domstol. Resultatet blir en negativ spiral där jurister inte vill jobba inom ett överbelastat domstolsväsende med lägre lön än i byrå- och bolagsvärlden samtidigt som problemet fördjupas just av den domarbrist det här i sig bidrar till.

Lönerna i domstolsväsendet har halkat efter

För det andra kan heller inte lönefrågan negligeras när det kommer till kompetensförsörjningsbasen för flertalet av framtidens domare: nämligen tingsnotarierna. Från att ha varit en prestigeposition att söka efter examen är trenden idag snarare att allt fler studenter väljer att inte sitta ting. Som student som själv stått inför valet och kvalet mellan att sitta ting, jobba på byrå eller bolag är det inte svårt att förstå varför.

Förutom att tingsrätternas löfte om att erbjuda bättre work-life-balance än advokatbyråer inte längre stämmer i och med överbelastningen, har heller inte lönerna hängt med. Jag har själv blivit erbjuden ingångslöner som med marginal överstiger 10.000 kronor gentemot vad en tingsnotarie tjänar. I en lågkonjunktur och ekonomi där det är svårare än på mycket länge att spara ihop till sin första bostadsrätt är detta naturligtvis en oerhört viktig faktor i vilka slags jobb juriststudenter söker sig till efter examen.

Att tingsnotarier har relativt låga löner har ofta motiverats med att det ska ses som en slags betald praktik som sedan kvalificerar en till mer kvalificerade och bättre betalda tjänster. Det här argumentet fungerar inte längre om man vill få fler studenter att bli tingsnotarier. Dels har det i den moderna juristbranschen visat sig att tingsmeriteringen, om än bra, oftast inte är nödvändig för kvalificerade juridiska arbeten. Löneutvecklingen gentemot de som sedan eventuellt blir assessorer och liknande är generellt också sämre än för studenter som redan från början börjar jobba på byrå eller bolag.

Fler vägar till att bli domare behövs

Lägg därtill att den traditionella domarbanan i stor utsträckning faktiskt i praktiken inte ens används till att utbilda personer som genuint vill bli domare. Istället handlar det ofta om personer som egentligen gör det för att det finns ett krav inom staten och myndigheter på att vara assessor och liknande.

Vad är då lösningen? Här krävs gemensamma ansträngningar från såväl domstolar som regering och riksdag. Förutom att stärka den del av rättskedjan som utgörs av domstolar är jag övertygad om att det även behövs fler alternativa vägar in i domaryrket. I dag finns det ett system med adjungerade råd där personer som inte gått den traditionella domarbanan men är erfarna och kvalificerade kan börja arbeta som domare. Fler sådana vägar behövs.

I en idealvärld hade den svenska rättsstaten stått lika stabilt som de italienska bergen. Det är hög tid att laga de sprickor som finns innan den klyvs itu.

Foto Boris Breytman

Ny tillfällig hovrättspresident

Regeringen har beslutat att tillfälligt anställa hovrättslagmannen Monika Sörbom som hovrättspresident i Svea hovrätt.

Kammarrätten i Göteborg får ny kammarrättspresident

Regeringen har utnämnt lagmannen Jörgen Nilsson till kammarrättspresident i Kammarrätten i Göteborg. 

Petra Lundh blir ny rikspolischef

Regeringen har beslutat att utse Petra Lundh till ny rikspolischef från och med den 1 december 2023. Förordnandet gäller i sex år.

Nya domare

Regeringen har den 30 november utnämnt två nya domare.

DOMARBLOGGEN

Vad gör en utsänd långtidsexpert och projektsamordnare?

Veckans inlägg på Södertörns tingsrätts blogg handlar om det internationella arbetet som Sveriges Domstolar bedriver och om hur det är att arbeta som långtidsexpert och projektsamordnare i två olika länder.

Tre nya delägare till MAQS

Anders Lindström, Per Lagerkvist och Fredrik Mörner tillträder som delägare i MAQS Advokatbyrå från och med den 1 januari 2024.

Kommun ska betala sanktionsavgift

Integritetsskyddsmyndigheten utfärdar en sanktionsavgift på 300 000 kronor mot en kommun som införde en digital skolplattform utan att genomföra en konsekvensbedömning.

DO kräver ersättning för diskriminering

En kommun i Dalarna har enligt Diskrimineringsombudsmannen (DO) inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att anpassa skolgången för en elev med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Tre nya domare

Regeringen har den 23 november utnämnt tre domare.

Foto gesrey

Kan AI användas som rättskälla?

Stiftelsen för rättsinformations årliga konferens hölls i Delphis lokaler i centrala Stockholm och fokuserade i år på frågor om hur generativ AI kan påverka den juridiska domänen och juristers arbete. Flera talare inom olika yrkesområden gav sin syn på saken.

Ingen diskriminering att neka mobilt BankID

Diskrimineringsombudsmannen (DO) anser att det inte var fråga om diskriminering när ICA-banken nekade kunder utan svenskt pass eller nationellt id-kort att ansöka om mobilt BankID.

RÅ överklagar avvisningsbeslut

Riksåklagaren har överklagat ett hovrättsbeslut om att avvisa ett åtal om barnfridsbrott. Hon yrkar att Högsta domstolen ska återförvisa målet till hovrätten.

Foto Inbj

Nya domare

Regeringen har den 16 november utnämnt 20 domare.

Ny chef för skattenämnder

Regeringen har beslutat att anställa tf. kammarrättslagmannen Eva Östman Johansson som chef för Skatterättsnämndens och Forskarskattenämndens kansli

Foto Roland Magnusson

Körlektion på ryska var diskriminering

Diskrimineringsombudsmannen (DO) begär att en körskola ska betala diskrimineringsersättning för diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet efter att ha nekat en man en körskolelektion med anledning av att han inte ville tala ryska med körskolläraren.

Straffavgift för advokater höjs

Den 15 november fattade riksdagen, i enlighet med Advokatsamfundets förslag, beslut om en höjning av den straffavgift som advokater kan åläggas om de har brutit mot god advokatsed.

STUDENTARTIKEL

Rätten att öppna konto

I takt med det finansiella systemets övergång mot ett kontantlöst samhälle har bankerna getts en större roll i att erbjuda medborgarna betalkonton, men dessa har också ett ansvar i enlighet med penningtvättsregelverket. I denna artikel utreder studenten Zack Norén rättsläget kring fysiska personers rätt att öppna betalkonto.

Ny delägare till Lindahl

Natalie Bretz börjar som ny delägare i Lindahl Advokatbyrå den 1 januari nästa år.

Wistrand går ihop med internationell byrå

Wistrand blir nu en del av CMS, en av världens största advokatbyråer.

DOMARBLOGGEN

Varför ska unga behandlas annorlunda?

Södertörns tingsrätt senaste två blogginlägg diskuterar den mycket aktuella frågan om varför det ska finnas en särskild ordning för unga lagöverträdare.

Advokatsamfundet inrättar tillsynsenhet

Den 9 november fattade Advokatsamfundets styrelse beslut om att det ska inrättas en särskild tillsynsenhet.

STUDENTKRÖNIKA

Internet – från anarki till plattformsdespoti?

Internet beskrevs ursprungligen som en slags anarkistisk frizon. Decennier senare har vi ett annat internet där sociala medier-bolag har en makt över våra liv – och det demokratiska samtalet - få kunde förutse. Vem bestämmer över ditt digtala liv?

16 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 16 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 9 november.

Advokatsamfundet och Advokatguiden förlikas

Sveriges Advokatsamfund och Advokatguiden AS har ingått en förlikning i två mål i Patent- och marknadsdomstolen som Advokatsamfundet tidigare har inlett mot bolaget.

KRÖNIKA

Onödig lagstiftning om bolagsstämmor online?

I ett lagförslag önskar regeringen i ABL reglera bolagsstämmor online. Men näringslivet pläderar för fysiska stämmor som bäst procedur för samtalet med aktieägarna. Behövs nya regler? Om det skriver professor emeritus Torsten Sandström i en krönika.

Sanktionsavgift mot bolag som skickat kunduppgifter fel

Integritetsskyddsmyndigheten utfärdar en sanktionsavgift på 500.000 kronor mot ett bolag som av misstag skickat ett mejl till ett stort antal av sina kunder som innehållit en fil med uppgifter om tusentals andra kunders ekonomi.

Foto Pia Nyman

Ny dispaschör utsedd

Regeringen har förordnat Paula Bäckdén till ny dispaschör.

PRAKTIKERARTIKEL

Nya regler om visselblåsning

Den 17 december måste företag med 50-249 anställda ha interna rapporteringskanaler på plats för visselblåsning enligt visselblåsarlagen. Om de nya reglerna skriver advokat Viktoria Hybbinette och biträdande jurist Douglas Palm, Wistrand Advokatbyrå, i en praktikerartikel.

dNovo delas upp i två verksamheter

Advokatfirman dNovo delas nu upp i två nya, oberoende verksamheter.

STUDENTARTIKEL

Överutnyttjande av omprövningsrätten

Förvaltningsärenden om- och överprövas av en stor mängd anledningar. I denna artikel skriver studenten Zack Norén, Stockholms universitet, om balansen mellan processekonomi och grundläggande demokratiska värden.

Foto Michael Erhardsson

DO kräver ersättning från kommun

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att en kommun i Skåne ska betala diskriminerings-ersättning till en elev som utsatts för sexuella trakasserier.

Tillsyn över advokater ska förbättras

Den proaktiva tillsynen över advokater och advokatbyråer bör ta sin utgångspunkt i en riskbaserad modell. Det anser Advokatsamfundet, som nu föreslår att en särskild tillsynsenhet inrättas.

Foto Boris Breytman

Uppsalastudent vann stor casetävling

Sveriges största casetävling inom affärsjuridik är avgjord. Emilia Nordin, studerande vid Uppsala universitet, utsågs till vinnare efter två intensiva finaldagar i Uppsala.

Foto Stuart Miles

Juristens roll i AI-samhället

I takt med att användningen av AI ökar i samhället blir frågor om teknikens relation till rätten och juristens roll i teknikutvecklingen alltmer aktuella. Enligt Stanley Greenstein, juris dr. och docent i rättsinformatik, har juridiken en viktig roll i teknikutvecklingen och det är viktigt att jurister har kunskap om tekniken.

Första nämndbeslut om grovt barnfridsbrott

Nämnden för brottsskadeersättning har beslutat i fem nya ärenden enligt de nya skadeståndsreglerna från juli 2022.

Foto Wavebreakmedia

71 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 71 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 12 oktober.

Tretton män åtalas för mord i Södertälje

Åklagaren har väckt åtal mot totalt 13 män för inblandning i ett mord den i oktober förra året i Ronna, Södertälje.

STUDENTKRÖNIKA

Därför vill (nästan) ingen bli domare

Svenskt rättsväsende skriker efter fler domare men allt färre nyblivna jurister vill bli tingsnotarier. I skuggan av den svenska våldsvågen är det inte svårt att förstå varför.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt