Bli kund Annonsera
torsdag 30 november 2023
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 19 maj 2014,

Svåra problem med åldersbedömning

Åldersbedömning av ensamkommande barn saknar vetenskaplig grund. Det skriver Gregor Noll, professor i folkrätt, Juridiska fakulteten vid Lunds universitet, i en ny praktikerartikel.
Gregor Noll, professor i folkrätt.

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Vissa människor kommer från länder med fungerande folkbokföring. Enligt FN-statistik registrerar mer än 90 procent av Europeiska stater levande födslar för åtminstone ett år under perioden 2003-2007. Andra gör inte det. I Somalia registrerades sex procent av alla levande födslar år 2006. Och för Afghanistan ligger motsvarande siffra på tre procent. Ensamkommande barn som söker asyl i Sverige kommer främst från Afghanistan och Somalia. Migrationsverket och migrationsdomstolarna konfronteras med ett veritabelt problem här. Om ungdomen är under 18, kan det bli uppehållstillstånd. Bedöms åldern vara 18 eller mer, kan det betyda avslag trots att åberopade skyddsskälen är identiska.

Antag nu att Migrationsverket betvivlar om sökanden verkligen är ett barn. Då ser man till att sökanden eller god man samtycker till en medicinsk åldersutredning. I många fall spelar radiologiska undersökningar av sökandes handleder eller visdomständer en avgörande roll för bedömningen av dennes ålder. Barn eller vuxen, uppehållstillstånd eller avvisning, Katrineholm eller Kabul: det är läkaren, och inte juristen som avgör. Läget har förvärrats av en dom från Migrationsöverdomstolens avdelning 1 från den 11 februari i år (UM2437-13). En tandröntgen från Rättsmedicinalverket var den enda bevisningen som Migrationsöverdomstolen erkände något värde. Den sökandes egna utsagor och hans afghanska identitetshandling lämnades helt utan avseende. Socialtjänstens uppgifter verkade ha glömts bort helt och hållet under dömandet. Sällan har jag sett en så illa genomtänkt dom från en prejudicerande instans.

Om det finns något som saknar allt bevisvärde, så är det nämligen radiologiska åldersbedömningens av afghanska och somaliska ungdomar. De senaste tio årens medicinska forskning visar att det brister i relevant jämförelsematerial för båda grupper. Tyvärr har inte alla praktiker följt med i forskningen och insett att deras intygsverksamhet inte längre står på vetenskaplig grund.

Inom en radiologisk bedömning jämför man den sökandes handled och visdomständer med handleder och visdomständer i populationer som tidigare forskning har undersökt. Det är bara det att dessa forskningspopulationer inte rekryteras från hela världen, utan typiskt sett kommer från ganska välbärgade grupper i ganska välbärgade länder. Först trodde man att deras egenskaper var representativa för hela mänskligheten. Sedan millennieskiftet hopar sig dock indikationerna inom forskningslitteraturen att tillväxten varierar i betydande omfattning beroende på etnicitet, socioekonomisk status, tillgång till hälsovård och förekomst av traumatiska händelser. Tag afghanska ungdomar.

En brittisk studie visar att upp till en tredjedel av ensamkommande afghanska flyktingbarn i Storbritannien lider av PTSD. Ett antal studier belägger samband mellan krigs- och traumaupplevelser och förtida åldrande. Ytterligare en studie belägger att en av de dominerande metoder för handledsbedömningar (Greulich-Pyle) visar helt fel när det gäller ungdomar i Afghanistans grannland Pakistan. Att åldersbedöma en afghansk pojke med krigserfarenhet genom att jämföra honom med västerländska pojkar utan krigserfarenhet kan leda till grova felbedömningar och enorma rättsförluster.

Hade man då inte kunnat studera afghanska och somaliska jämförelsepopulationer för att få fram ett färskt forskningsunderlag? Det finns ett grundläggande hinder. Det är helt enkelt så att både medicinska forskare och jurister är beroende av folkbokföring. Jurister behöver den för tillförlitliga uppgifter om kronologisk ålder. Men det behöver medicinare också. Varför? Utan folkbokföring vet man inte om individer i en studiepopulation verkligen har den åldern som dess medlemmar uppger.

Radiologer bör med andra ord sluta att skriva intyg tills det finns ett tillräckligt forskningsunderlag för att åldersbedöma de två nationaliteterna. Gode män och sökanden skall sluta samtycka till radiologiska undersökningar. Migrationsverket skall upphöra att beställa intyg. Vad händer om de inte gör det? Då går stafetten över till beslutsfattare och domare i migrationsmål. I den mån intyg läggs fram som bevisning skall de inte tillerkännas något bevisvärde.

Men kan en jurist bara underkänna ett utlåtande från en medicinsk expert? Inte om den följer disciplinens vetenskaplighetsnormer. Inser dock juristen att dessa normer åsidosatts så faller riktighetspresumtionen. Expertutlåtandet blir i så fall inte bättre än tyckandet från vilken icke-expert som helst. Då kan domaren inte länge substituera sitt eget omdöme med expertens. Istället gäller det att fatta det svåra beslutet om ålder själv. Att fatta svåra beslut är, när allt kommer omkring, domarens jobb.

-----------------

Gregor Noll, professor i folkrätt vid Juridiska fakulteten vid Lunds universitet

Nya domare

Regeringen har den 30 november utnämnt två nya domare.

DOMARBLOGGEN

Vad gör en utsänd långtidsexpert och projektsamordnare?

Veckans inlägg på Södertörns tingsrätts blogg handlar om det internationella arbetet som Sveriges Domstolar bedriver och om hur det är att arbeta som långtidsexpert och projektsamordnare i två olika länder.

Tre nya delägare till MAQS

Anders Lindström, Per Lagerkvist och Fredrik Mörner tillträder som delägare i MAQS Advokatbyrå från och med den 1 januari 2024.

Kommun ska betala sanktionsavgift

Integritetsskyddsmyndigheten utfärdar en sanktionsavgift på 300 000 kronor mot en kommun som införde en digital skolplattform utan att genomföra en konsekvensbedömning.

DO kräver ersättning för diskriminering

En kommun i Dalarna har enligt Diskrimineringsombudsmannen (DO) inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att anpassa skolgången för en elev med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Tre nya domare

Regeringen har den 23 november utnämnt tre domare.

Foto gesrey

Kan AI användas som rättskälla?

Stiftelsen för rättsinformations årliga konferens hölls i Delphis lokaler i centrala Stockholm och fokuserade i år på frågor om hur generativ AI kan påverka den juridiska domänen och juristers arbete. Flera talare inom olika yrkesområden gav sin syn på saken.

Ingen diskriminering att neka mobilt BankID

Diskrimineringsombudsmannen (DO) anser att det inte var fråga om diskriminering när ICA-banken nekade kunder utan svenskt pass eller nationellt id-kort att ansöka om mobilt BankID.

RÅ överklagar avvisningsbeslut

Riksåklagaren har överklagat ett hovrättsbeslut om att avvisa ett åtal om barnfridsbrott. Hon yrkar att Högsta domstolen ska återförvisa målet till hovrätten.

Foto Inbj

Nya domare

Regeringen har den 16 november utnämnt 20 domare.

Petra Lundh blir ny rikspolischef

Regeringen har beslutat att utse Petra Lundh till ny rikspolischef från och med den 1 december 2023. Förordnandet gäller i sex år.

Ny chef för skattenämnder

Regeringen har beslutat att anställa tf. kammarrättslagmannen Eva Östman Johansson som chef för Skatterättsnämndens och Forskarskattenämndens kansli

Foto Roland Magnusson

Körlektion på ryska var diskriminering

Diskrimineringsombudsmannen (DO) begär att en körskola ska betala diskrimineringsersättning för diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet efter att ha nekat en man en körskolelektion med anledning av att han inte ville tala ryska med körskolläraren.

Straffavgift för advokater höjs

Den 15 november fattade riksdagen, i enlighet med Advokatsamfundets förslag, beslut om en höjning av den straffavgift som advokater kan åläggas om de har brutit mot god advokatsed.

STUDENTARTIKEL

Rätten att öppna konto

I takt med det finansiella systemets övergång mot ett kontantlöst samhälle har bankerna getts en större roll i att erbjuda medborgarna betalkonton, men dessa har också ett ansvar i enlighet med penningtvättsregelverket. I denna artikel utreder studenten Zack Norén rättsläget kring fysiska personers rätt att öppna betalkonto.

Ny delägare till Lindahl

Natalie Bretz börjar som ny delägare i Lindahl Advokatbyrå den 1 januari nästa år.

Wistrand går ihop med internationell byrå

Wistrand blir nu en del av CMS, en av världens största advokatbyråer.

DOMARBLOGGEN

Varför ska unga behandlas annorlunda?

Södertörns tingsrätt senaste två blogginlägg diskuterar den mycket aktuella frågan om varför det ska finnas en särskild ordning för unga lagöverträdare.

Advokatsamfundet inrättar tillsynsenhet

Den 9 november fattade Advokatsamfundets styrelse beslut om att det ska inrättas en särskild tillsynsenhet.

STUDENTKRÖNIKA

Internet – från anarki till plattformsdespoti?

Internet beskrevs ursprungligen som en slags anarkistisk frizon. Decennier senare har vi ett annat internet där sociala medier-bolag har en makt över våra liv – och det demokratiska samtalet - få kunde förutse. Vem bestämmer över ditt digtala liv?

16 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 16 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 9 november.

Advokatsamfundet och Advokatguiden förlikas

Sveriges Advokatsamfund och Advokatguiden AS har ingått en förlikning i två mål i Patent- och marknadsdomstolen som Advokatsamfundet tidigare har inlett mot bolaget.

KRÖNIKA

Onödig lagstiftning om bolagsstämmor online?

I ett lagförslag önskar regeringen i ABL reglera bolagsstämmor online. Men näringslivet pläderar för fysiska stämmor som bäst procedur för samtalet med aktieägarna. Behövs nya regler? Om det skriver professor emeritus Torsten Sandström i en krönika.

Sanktionsavgift mot bolag som skickat kunduppgifter fel

Integritetsskyddsmyndigheten utfärdar en sanktionsavgift på 500.000 kronor mot ett bolag som av misstag skickat ett mejl till ett stort antal av sina kunder som innehållit en fil med uppgifter om tusentals andra kunders ekonomi.

Foto Pia Nyman

Ny dispaschör utsedd

Regeringen har förordnat Paula Bäckdén till ny dispaschör.

PRAKTIKERARTIKEL

Nya regler om visselblåsning

Den 17 december måste företag med 50-249 anställda ha interna rapporteringskanaler på plats för visselblåsning enligt visselblåsarlagen. Om de nya reglerna skriver advokat Viktoria Hybbinette och biträdande jurist Douglas Palm, Wistrand Advokatbyrå, i en praktikerartikel.

dNovo delas upp i två verksamheter

Advokatfirman dNovo delas nu upp i två nya, oberoende verksamheter.

STUDENTARTIKEL

Överutnyttjande av omprövningsrätten

Förvaltningsärenden om- och överprövas av en stor mängd anledningar. I denna artikel skriver studenten Zack Norén, Stockholms universitet, om balansen mellan processekonomi och grundläggande demokratiska värden.

Foto Michael Erhardsson

DO kräver ersättning från kommun

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att en kommun i Skåne ska betala diskriminerings-ersättning till en elev som utsatts för sexuella trakasserier.

Tillsyn över advokater ska förbättras

Den proaktiva tillsynen över advokater och advokatbyråer bör ta sin utgångspunkt i en riskbaserad modell. Det anser Advokatsamfundet, som nu föreslår att en särskild tillsynsenhet inrättas.

Foto Boris Breytman

Uppsalastudent vann stor casetävling

Sveriges största casetävling inom affärsjuridik är avgjord. Emilia Nordin, studerande vid Uppsala universitet, utsågs till vinnare efter två intensiva finaldagar i Uppsala.

Foto Stuart Miles

Juristens roll i AI-samhället

I takt med att användningen av AI ökar i samhället blir frågor om teknikens relation till rätten och juristens roll i teknikutvecklingen alltmer aktuella. Enligt Stanley Greenstein, juris dr. och docent i rättsinformatik, har juridiken en viktig roll i teknikutvecklingen och det är viktigt att jurister har kunskap om tekniken.

Första nämndbeslut om grovt barnfridsbrott

Nämnden för brottsskadeersättning har beslutat i fem nya ärenden enligt de nya skadeståndsreglerna från juli 2022.

Foto Wavebreakmedia

71 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 71 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 12 oktober.

Tretton män åtalas för mord i Södertälje

Åklagaren har väckt åtal mot totalt 13 män för inblandning i ett mord den i oktober förra året i Ronna, Södertälje.

STUDENTKRÖNIKA

Därför vill (nästan) ingen bli domare

Svenskt rättsväsende skriker efter fler domare men allt färre nyblivna jurister vill bli tingsnotarier. I skuggan av den svenska våldsvågen är det inte svårt att förstå varför.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt