Ytterligare kritik mot regeringsförslag
VERKTYG
I remissvaret på "En straffreform (SOU 2025:66)", som utarbetats av universitetslektor Andreas Anderberg tillsammans med docent Moa Bladini och universitetslektor Wanna Svedberg Andersson, avråder institutionen generellt från de förslag som lagts fram i betänkandet, bland annat för att de saknar kunskapsbaserad grund och att utredningen getts för lite tid till utförliga överväganden av möjliga konsekvenser.
Institutionen menar att utredningen haft ett alltför styrt direktiv och därmed inte kunnat överväga alternativa lösningar. Tidsbristen beskrivs som allvarlig, då uppdraget varit mycket omfattande. En så genomgripande reform av centrala delar av straffrätten borde, enligt remissvaret, ha föregåtts av mer grundliga överväganden och ett bredare mandat.
Brist på evidens och risk för obalanser
Göteborgs universitet framhåller att utredningen i flera delar saknar ett tydligt forskningsstöd. I stället för att fokusera på repressiva åtgärder menar man att resurser borde fördelas mer jämnt mellan kriminalvård, återanpassning och brottsförebyggande insatser – såsom satsningar på skola och socialtjänst.
Institutionen efterlyser också en tydligare samordning med andra pågående lagstiftningsprojekt, för att undvika överlappningar och motsägande reformer.
Brottsofferperspektivet riskerar bli symboliskt
Att stärka brottsoffrets ställning beskrivs som en lovvärd ambition, men universitetet varnar för att ett ensidigt fokus på hårdare straff inte nödvändigtvis gynnar brottsoffrens behov. Man menar att brottsofferperspektivet bör omfatta stöd och ersättning, snarare än enbart vedergällning.
Enligt remissvaret finns det en risk att brottsofferretoriken används för politiska syften och att gärningspersonen därmed hamnar i fokus snarare än offret.
Villkorligt fängelse kan förenkla systemet
Ett av få förslag som får stöd är införandet av ett system med villkorligt fängelse. Universitetet anser att detta kan bidra till att förenkla ett i dag komplext påföljdssystem och göra det mer överskådligt. Samtidigt varnas för att domstolarnas flexibilitet och självständighet kan minska.
Kritik mot nya straffskalor och livstidsregler
Universitetet är kritiskt till flera föreslagna skärpningar i straffskalorna och till införandet av livstids fängelse vid viss flerfaldig brottslighet. Man ifrågasätter även bristen på definitioner i förslaget om straffskärpning vid brott kopplade till kriminella nätverk, vilket kan skapa rättsosäkerhet.
Rättssäkerhetsrisker och ökade kostnader
Göteborgs universitet varnar för att sänkta häktningsgränser och fler straffskärpningar kan leda till längre häktningstider och större belastning på rättssystemet – i strid med internationella rekommendationer.
Dessutom beräknas reformen innebära omkring 16.000 extra fängelseår per år, med en kostnadsökning för kriminalvården på minst 16 miljarder kronor. Institutionen ifrågasätter om detta kan anses proportionerligt.
Brister i proportionalitet och legitimitet
Sammanfattningsvis avstyrker Juridiska institutionen förslagen i stort. Man menar att reformen inte uppfyller sina egna mål om proportionalitet, ekvivalens, samhällsskydd och brottsofferperspektiv – och varnar för att genomförandet riskerar att urholka rättssäkerheten och allmänhetens förtroende för rättssystemet.
UTBILDNING
» Till utbildningarNy delägare i Lindahl
Den 1 oktober ansluter Joakim Sundbom som delägare till Advokatfirman Lindahl.





























