Utländska med­borgare som riskerar avvisning eller utvis­ning från Sverige eller som tas i förvar kan ha rätt till ett offentligt biträde, som huvud­sakligen förordnas av Migrations­verket och i vissa fall av Polis­myndig­heten och migrations­dom­stolarna.  

Det har, skriver regeringen i ett pressmeddelande, över tid från olika håll förts fram att vissa offent­liga biträden som förordnas i asyl­ärenden inte har den kompe­tens som krävs. Till skillnad från migrations­dom­stolarna har Migrations­verket eller Polis­myndig­heten i dags­läget inte heller möjlig­het att generellt hindra olämp­liga ombud från att medverka i migrations­ärendena.  

Vidare före­kommer det även att vissa offent­liga biträden åtar sig så många förord­nanden att de inte klarar av att hantera ärendena själva, utan lämnar över dessa till andra ombud, genom så kallad sub­stitution. En utredare får därför i uppdrag att titta på frågor som rör offent­liga biträden och då med ett särskilt fokus på migrations­processen.  

– Det är viktigt att offent­liga biträdens arbete håller hög kvalitet, inte minst för asyl­sökande som ofta befinner sig i en utsatt situation. Utred­ningen som vi nu fått på plats syftar till att ytter­ligare för­bättra rätts­säkerheten i migrations­processen, säger justitie- och inrikes­minister Morgan Johansson i pressmeddelandet.  

Utredaren ska bland annat ta ställ­ning till om behörig­hets­kraven för offent­liga biträden i migrations­processen bör skärpas, ta ställning till om Migrations­verket bör ha möjlig­het att generellt hindra olämpliga ombud och biträden från att med­verka i ärenden hos myndig­heten, ta ställning till om det genom skärpta regler om sub­stitution eller på något annat sätt är möjligt att begränsa antalet uppdrag som ett offentligt biträde kan åta sig samtidigt, ta ställning till behovet av ett utökat informa­tions­utbyte mellan Migrations­verket, Polis­myndig­heten och migrations­dom­stolarna av upp­gifter med betydelse för kontroll av offent­liga biträdens lämp­lighet, ochlämna nöd­vändiga författ­nings­förslag.  

Utredare blir Erik Hjulström, som är kammar­rättsråd vid Kammar­rätten i Stockholm. Uppdraget ska påbörjas den 1 september 2022 och redovisas till Justitie­departe­mentet senast den 1 juni 2023.