RÅ överklagar dom om synnerligen grov misshandel
VERKTYG
En man åtalades för mord på en kvinna i Hälsingland den 9 juli 2022. Tingsrätten dömde mannen för mord och bestämde påföljden till livstids fängelse. Hovrätten ändrade domen och dömde mannen för synnerligen grov misshandel och bestämde påföljden till sju års fängelse. Hovrätten uttalade i domen att det finns ett visst utrymme för att döden orsakats av en förgiftning och att det inte kan anses ställt utom rimligt tvivel att kvinnan avlidit av de skador i storhjärnan som den misstänkta mannen tillfogat henne.
– Jag vill att Högsta domstolen ska ge vägledning i hur begreppet orsakar ska bedömas inom straffrättens område. Enligt min uppfattning kan begreppet tolkas vidare än vad hovrätten gör i den här domen och vad domstolar i allmänhet gör. Vad jag vet har någon sådan diskussion inte förts inom straffrätten, i vart fall inte i någon större utsträckning, säger riksåklagare Petra Lundh i ett pressmeddelande.
I överklagandet skriver RÅ att bedömningar av straffrättsligt orsakande är mycket vanligt förekommande i brottmål, framförallt gällande åtal för mord, dråp eller vållande till annans död. I den typen av mål består bevisningen beträffande dödsorsaken regelmässigt av obduktionsprotokoll med rättsläkarens utlåtande, andra rättsmedicinska undersökningar och förhör med olika sakkunniga.
Det är, skriver RÅ vidare, inte ovanligt att det i mål om mord, dråp eller vållande till annans död förekommer fall där det finns eller kan finnas konkurrerande (eller samverkande) dödsorsaker. Detta ger i sin tur upphov till frågan om vilken bedömningsmodell domstolen bör använda sig av för att avgöra om det är den tilltalade, något annat eller det som den tilltalade gjort i kombination med andra orsaker som orsakat döden och vad detta i så fall ska få för konsekvenser i fråga om den tilltalades ansvar.
Såvitt Riksåklagaren har kunnat se tillämpar domstolarna dock inte någon egentlig bedömningsmodell i dessa fall. Istället behandlas frågan som en ren bevisfråga. Detta innebär att domstolen, vid minsta osäkerhet beträffande den dödsorsak åklagaren påstått, ogillar åtalet utan att betydelsen av konkurrerande (eller samverkande) dödsorsaker ens berörs, vilket i flera fall har lett till rent stötande resultat.