Den övergripande slutsatsen av granskningen är att särskilda händelser kan vara ett effektivt sätt att leda arbetet under de första timmarna eller dagarna efter att ett grovt brott har begåtts.

Riksrevisionen bedömer emellertid att särskilda händelser som pågår under längre tid än så gör större skada än nytta eftersom de ofta innebär resurs­förflytt­ningar som ger negativa konse­kvenser i de lokal­polis­områden som måste bistå med resurser.

Riks­revisionen bedömer därför att bekämp­ning av grov brotts­lighet inte bör ske genom lång­variga särskilda händelser. Riksrevisionen lämnar av den anled­ningen ett antal rekom­menda­tioner till Polis­myndig­heten. Riks­revisionen riktar däremot inga rekom­menda­tioner till regeringen.

Regeringens bedöm­ning är, skriver regeringen på sin hemsida, att de iakt­tagelser som Riks­revisionen gör kring behov av bland annat fullgod doku­mentation och uppföljning är allmän­giltiga och relevanta.

Regeringen konstaterar att rekom­menda­tionerna till Polis­myndig­heten till största delen rör sådant som ligger inom ramen för myndig­heten att bedöma och hantera.

Vidare konstaterar regeringen att Riks­revisionens huvud­sakliga slutsatser ligger i linje med de slutsatser som Polis­myndig­hetens egen internrevision har lyft fram i en rapport från 2022 och som myndigheten redan arbetar med att omhänderta.

Regeringen har för avsikt att följa upp Polis­myndig­hetens utveck­lings­arbete med anledning av rekom­menda­tionerna genom ett regerings­uppdrag.