Bli kund Annonsera
onsdag 17 april 2024
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 25 mars 2024,

Sanningen om könstillhörighetslagen

Den 17 april ska riksdagen besluta om en ny könstillhörighetslag som ska göra det enklare att ändra juridiskt kön. I debatten har det hävdats att lagen kommer leda till alltifrån att personer som fötts till män men bytt juridiskt kön kommer bryta sig in i kvinnors omklädningsrum till att kriminella kommer kunna ändra juridiskt kön för att undgå myndigheter. Vad stämmer egentligen – rent rättsligt? Om det skriver Robin Nilsen i en ny analys.
Robin Nilsen

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Könstillhörighetslagen finns redan idag

Enligt 18 § st. 2 folkbokföringslagen skiljer sig våra personnummer om vi fötts som kvinnor eller män. Det är det här som är det juridiska könet. Sedan 1972 finns det genom ”lagen om fastställande av könstillhörighet i vissa fall” en möjlighet att ändra juridiskt kön.

Förutsättningarna är enligt 1 § att personen ”sedan en lång tid upplever att han eller hon tillhör det andra könet, uppträder i enlighet med denna könsidentitet, måste antas komma att leva i denna könsidentitet även i framtiden och har fyllt 18 år.”

Förslaget på ny könstillhörighetslag

50 år har gått sedan lagen infördes och det har i över 17 års tid nu diskuterats om det finns skäl att förenkla förutsättningarna att ändra juridiskt kön. Det har lett till lagrådsremissen ”Förbättrade möjligheter att ändra kön”, som nu ligger till grund för att ersätta lagen från 1972 med en ny ”lag om ändring av det kön som framgår av folkbokföringen”.

Det handlar alltså om vad som står i personnumret, inte om att göra det enklare att genomgå könskirurgi eller andra ingrepp som är svåra eller omöjliga att ändra tillbaka.

I korthet innebär förslaget att åldersgränsen sänks till 16 år, men i praktiken med krav på godkännande från vårdnadshavare om personen inte är myndig. Vidare förenklas förutsättningarna något.

För att ändra juridiskt kön, ska det räcka att ”det kön som framgår av folkbokföringen inte stämmer överens med personens upplevda könsidentitet, och (att) det kan antas att personen kommer att leva i denna könsidentitet under överskådlig tid”. Det sistnämnda ska kontrolleras genom intyg från hälso- och sjukvården.

Sant och falskt om könstillhörighetslagen

Frågan om könsdysfori, alltså diskrepansen en del upplever mellan det medfödda könet och den faktiska könstillhörigheten, är komplicerad och berör alltifrån psykiatri till samhällsnormer.

Avsikten med den här artikeln är inte att gå igenom alla de aspekterna, utan att rättsligt reda ut farhågor som förekommit i debatten om lagförslaget. I de här fallen handlar det om att personer födda män skulle utnyttja lagen av olika skäl:

1. Ger könstillhörighetslagen män tillträde till omklädningsrum för kvinnor?

Juridiskt handlar frågan om tillträde till könsuppdelade utrymmen ska grunda sig på juridiskt kön eller på personers könsuttryck, kropp och beteenden. Exempel: Det står ”man” på en persons födelsebevis men denna har ändrat juridiskt kön, vilket alltså varit möjligt sen 1972 och inte är något nytt som föreslås.

Personen har inte genomgått någon könskorrigering utan ser ut som en man men har ett kvinnligt personnummer. Kommer personen kunna komma in i ett omklädningsrum för kvinnor genom att visa sin legitimation?

Som oftast i juridiken är svaret att det beror på. Enligt förarbetena ska det råda en presumtion om att den som ändrat juridiskt kön till kvinnor ska ha samma rättigheter som kvinnor i övrigt. En född man som nekas tillträde till ett omklädningsrum för kvinnor skulle alltså hypotetiskt kunna mena att denne blivit missgynnad i strid mot diskrimineringslagen.

Som noteras i lagrådsremissen kan det dock ”finnas ett legitimt behov att begränsa tillträde till könsuppdelade utrymmen, men sådana åtgärder måste vara nödvändiga och lämpliga”. Det här har också bekräftats i praxis, där Svea hovrätt i mål FT 1033-20 nekade en född pojke, som identifierar sig som flicka, tillträde till flickornas omklädningsrum. Detsamma gäller även för andra slags könsuppdelade forum, som skyddade boenden för kvinnor eller forskningsmedel som enbart kvinnor kan söka.

2. Innebär könstillhörighetslagen att lagstiftning som gäller enbart för kvinnor även gäller för födda män som byter juridiskt kön till kvinnor?

Svar: Ja. Genomgripande genom lagrådsremissen är premissen att ”ändringen av det kön som framgår av folkbokföringen ska vara den som styr den enskildes rättigheter och skyldigheter i de fall där könet har rättslig betydelse”.

Det innebär att exempelvis reglerna om att kvinnor har rätt att enbart kroppsvisiteras av kvinnor ska tolkas utifrån juridiskt kön. Samt att hypotetiskt, skulle en född man men juridisk kvinna kunna omfattas av brottet grov kvinnofridskränkning, där enbart kvinnor kan vara målsägande.

Remissinstanser så som Kriminalvården, som genomför kroppsvisiteringar, menar dock att det här i praktiken inte väntas bli något problem för deras praktiska verksamhet.

3. Ger könstillhörighetslagen män tillträde till fängelser och häkten för kvinnor?

Enligt 2 kap. 2 § fängelselagen respektive 2 kap. 2 § häkteslagen får en intagen inte placeras så att han eller hon vistas tillsammans med intagna av motsatt kön. Frågan är: Är det juridiskt kön eller det medfödda könet som styr här? Enligt lagrådsremissen ska 2 kap. 2 § tolkas utifrån juridiskt kön.

Det innebär dock inte att Kriminalvården, om den nya lagen antas, kommer bli skyldiga att placera exempelvis födda män som ändrat juridiskt kön till kvinna bland andra kvinnor. Tvärtom ändras fängelse- och häkteslagen så det blir enklare för Kriminalvården att neka personer som vill byta placering på grund av ändrat juridiskt kön.

Det sker genom att kravet på samtycke från andra intagna för att kunna placera någon av motsatt kön på samma avdelning tas bort. Eftersom innebörden av kön här är det juridiska innebär det alltså att en man som ändrat juridiskt kön till kvinna skulle kunna nekas att placeras av födda män eftersom de inte hade samtyckt till att ha en person där av ett motsatt juridiskt kön.

Det kommer alltså bli enklare att neka tillträde för födda män som vill in på kvinnoanstalter än vad det är idag.

4. Underlättar könstillhörighetslagen för kriminella och skuldsatta att gå under jorden?

En farhåga som uppkommit i debatten är att eftersom ändrat juridiskt kön ger ett nytt personnummer, skulle det innebära att exempelvis myndigheter ”tappar bort” en person som får ett nytt personnummer, vilket skulle kunna missbrukas av till exempel kriminella.

Här är det viktigt att påminna sig om att den nya könstillhörighetslagen inte innebär att vem som helst med bank-id kan gå in på Skatteverkets hemsida och byta juridiskt kön. Så funkar det inte. Utan det krävs fortfarande en vårdkontakt där man påvisar om att man verkligen har någon form av könsdysfori som motiverar ändringen av juridiskt kön.

Med det sagt har såväl Lagrådet som remissinstanser, exempelvis Bolagsverket, belyst risken för att ändring av juridiskt kön och därmed personnummer, missbrukas.

Enligt lagrådsremissen är myndigheters tekniska system inte uppbyggda kring att enkelt spåra historik om personnummer ändras flera gånger. IT-system kan dock uppdateras och det finns en viss spärr genom kravet på godkännande från vården för att ändra juridiskt kön.

Polisen, Säkerhetspolisen och Skatteverket har i sina remissvar inte heller uttryckt någon oro. I lagrådsremissen har man även kikat på Danmark, Island och Norge, där liknande lagstiftning införts och man inte sett att det missbrukats på det här sättet.

I debatten har det också hävdats att en person med skulder hos Kronofogden i praktiken skulle bli skuldfri genom att med sitt nya personnummer gå under jorden.

Rent juridiskt är det förstås inte så att ett nytt personnummer innebär att den aktuella fysiska personen blir ett helt nytt rättssubjekt. Utan här finns en kontinuitetsprincip, skulderna består och det blir mer av en teknisk fråga för myndigheters IT-system om hur man ska koppla ihop personnummer.

5. Underlättar könstillhörighetslagen för födda män att tävla i kvinnliga idrottslag?

Här är lagrådsremissen kort och gott tydlig med att det här är ett område som hör hemma inom den privata sfären och således styrs av idrottsförbundens egna regler. Även med en ny könstillhörighetslag kommer det alltså inte finns någon juridiskt erkänd rättighet för den som ändrat juridiskt kön att kräva en plats i exempelvis ett kvinnligt lag för simmare eller löpare.

Sammantaget vilar den nya könstillhörighetslagen juridiskt på att när det finns en direkt koppling till kön i själva lagstiftningen avses det juridiska, inte biologiska, könet. Det innebär att den som ändrar juridiskt kön direkt påverkas av de lagar som pekar ut ett specifikt kön.

De flesta situationer i våra liv, exempelvis omklädningsrum och idrottstävlingar, är dock inte direkt kopplade till en lagstiftning. I denna privata sfär kommer man fortsatt kunna göra en uppdelning mellan män och kvinnor baserat på om man är född som man eller kvinna.

Vi kommer säkert få följa en del rättsfall på det här området, exempelvis om gränsen för diskriminering, men förarbeten och praxis hittills talar för att det mesta blir som idag.

Misstänkt samband mellan tre sprängningar

Åklagarna ser ett samband mellan de sprängningar som inträffade i Hässelby, Linköping och Storvreta i slutet av september 2023, och händelserna kopplas till en konflikt mellan kriminella nätverk. Förundersökningarna har nu därför samordnats.

STUDENTARTIKEL

Ett urholkat anställningsskydd?

Studenten Zack Norén granskar hur arbetsbristuppsägningar i rättspraxis står sig i jämförelse med LAS ursprungliga syfte.

Foto Andrey Popov

Ersättning utreds

En särskild utredare ska nu se över regelverket för ersättning till rättsliga biträden

DOMARBLOGGEN

Om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

FN: s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning fyller femton år i år och om den handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto © Harvepino

Förordnandetaxan fungerar väl

Domstolsverket har nu gjort en uppföljning av den taxa i förordnandemål som infördes den 1 juni 2023.

Bar diskriminerade gravid kvinna

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att det var diskriminering när en restaurang- och sportbar nekade en gravid kvinna fortsatt timanställning.

Foto Syda Productions

Otillräckliga åtgärder för barns rättigheter

Sverige skrev under barnkonventionen för mer än 30 år sedan och 2020 gjordes den till svensk lag. Enligt Riksrevisionens har staten emellertid inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att konventionen ska få genomslag i praktiken.

PRAKTIKERARTIKEL

Sanningen om könstillhörighetslagen

Den 17 april ska riksdagen besluta om en ny könstillhörighetslag som ska göra det enklare att ändra juridiskt kön. Vad innebär det egentligen – rent rättsligt?

Busschaufför utsatte resenär för trakasserier

Diskrimineringsombudsmannen, DO, begär att ett regionalt länstrafikbolag ska betala diskrimineringsersättning till en kvinna för trakasserier. Enligt DO har trakasserierna haft samband med etnisk tillhörighet.

Turn Energy rekryterar Legal Counsel

Solenergibolaget Turn Energy har anställt juristen Hanna Tynkkynen.

Foto Inbj

Nya domare

Regeringen har den 4 april 2024 utnämnt sju nya domare.

DOMARBLOGGEN

Om laglighetsprövning

Varför finns det laglighetsprövning i förvaltnings-domstolarna och hur går denna till. Om det handlar senaste inlägget på Domarbloggen.

Ny lagman i Stockholm

Regeringen har den 27 mars utnämnt Göran Lundahl till lagman i Stockholms tingsrätt.

MSA studenternas po-puläraste arbetsgivare

För femte gången erövrar Mannheimer Swartling titeln som den mest attraktiva arbetsgivaren när juriststudenterna rankar sina kommande potentiella arbetsplatser.

Foto G. Fessy, EU-domstolen

Ny EU-domare föreslås

Efter att ha genomfört intervjuförfarande förslår nu Domarnämnden att Fredrik Schelin utses till Sveriges domare i EU-domstolen.

Jurist blir ledamot i Fondtorgsnämnden

Chefsjuristen Anders Sjöborg förordnas som ledamot i Fondtorgsnämnden.

DOMARBLOGGEN

Häktning av barn

Om lagens särskilda krav för häktning av barn handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto ANDREY POPOV

52 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 52 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 14 mars. 35 advokater har utträtt ur samfundet.

Det gångna året i Advokatsamfundet

Advokatsamfundets verksamhetsberättelse för år 2023 har nu publicerats.

Wistrand ingår i CMS

Efter mer än 100 år som svensk advokatbyrå integreras Wistrand Advokatbyrå med CMS och blir därfär CMS Wistrand.

Foto Andrey Popov

Nya domare

Regeringen har den 14 mars utnämnt fem nya domare.

DOMARBLOGGEN

Domarbloggen växer

Domarbloggen kommer framöver att kunna ge en ännu mer komplett inblick i svenskt rättsväsende. Detta då Förvaltningsrätten respektive Kammarrätten i Stockholm från och med nu medverkar som gästskribenter.

Ny delägare till Hammarskiöld

Sanna Isaksson har anslutit till Hammarskiöld som ny delägare med fokus på Private M&A och Private Equity-transaktioner.

Uteslutning av advokat

Advokatsamfundets disciplinnämnd har uteslutit en advokat ur samfundet. Bristerna har handlat om att advokaten åsidosatt sitt oberoende, antagit uppdrag trots att intressekonflikt förelegat och inte övervakat en biträdande jurist.

Foto Vinge

Ny VD för Vinge

Louise Brorsson Salomon, som är delägare på Vinge, efterträder under våren Maria-Pia Hope som varit VD sedan 2012.

DOMARBLOGGEN
Foto © tomloel

Vittnesstöd i domstolar

En kanske mindre känd, men ändå viktig, del i domstolarnas verksamhet är vittnesstödet och om detta handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Åtalas för krigsbrott

En man i 50-årsåldern åtalas nu för två fall av krigsförbrytelser i Syrien under 2015.

Foto © Valentin Armianu

Domstolar vill ha bättre registerkontroller

Domstolsverket vill se utökade möjligheter till registerkontroller i samband med anställning och har därför lämnat en hemställan till regeringen om detta.

Nya arvsregler utreds

Regeringen har tillsatt en utredning som ska göra en bred översyn av reglerna om arv och testamente.

Få förändringar i nämndemannakåren

Trots insatser för att föryngra och bredda nämndemannakåren har det endast skett marginella förändringar bland nämndemännen sedan förra valet.

Ny MP på Lindahl

Från den 1 mars har Advokatfirman Lindahls kontor i Uppsala en ny Managing Partner.

Foto GAMMA-MAN

Många utmaningar för landets domstolar

Domstolsverket har nu lämnat in sitt budget-underlag för 2025-2027 till regeringen. I underlaget lyfts särskilt frågor rörande domstolarnas förutsättningar att även fortsatt kunna avgöra mål snabbt och rättssäkert.

Ny MP på Harvest

Harvest Advokatbyrå har utsett Gustav Sälgström till ny Managing Partner. Han efterträder Amin Bell som kvarstår som partner.

Foto Per Groth

Ny Riksåklagare

Regeringen har utsett Katarina Johansson Welin till ny riksåklagare.

Åtalas för två fall av allmänfarlig ödeläggelse

Åklagaren har väckt åtal mot två personer för delaktighet i en sprängning i Uppsala i december förra året. En av personerna åtalas även för att ha placerat en sprängladdning i ett flerfamiljshus i Upplands-Bro i november.

DOMARBLOGGEN
Foto OLEKSANDR PRYKHODKO

Domstolsutveckling inom Europarådet

Karin Wennberg Boberg och Björn Lindén på Domstolsverket är engagerade som svenska experter för arbetet inom Europarådets kommitté för domstolsutveckling och om detta arbete handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto Twonix

Jurister som engagerar i sociala medier

I den nyligen publicerade "Maktbarometern: Juridik", framgår vilka som engagerar och når flest svenskar på våra största sociala medier. Högst upp i flera medier kommer Ardalan Shekarabi och Elisabeth Massi Fritz.

Bank missgynnade föräldraledig kvinna

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att Klarna Bank missgynnade en kvinnlig anställd i samband med föräldraledighet och begär nu att banken betalar 135 000 kronor i skadestånd till kvinnan.

Foto Valery Voennyy

Året som gått i HFD

Högsta förvaltningsdomstolens verksamhetsberättelse för 2023 innehåller bland annat rättsfall i korthet, statistik samt artiklar som beskriver verksamheten och vardagen för medarbetarna på domstolen.

STUDENTARTIKEL

En tvär rättsveten- skaplig reflektion

Myndighetsutövning förekommer som rekvisit inom flertalet vitt skilda rättsområden. Med det i åtanke är det förvånande att det inte är klart vad rekvisitet omfattar. I denna artikel gör studenten Zack Norén ett försök att precisera begreppet.

Foto Sten-Åke Stenberg

HD:s verksamhet 2023

Högsta domstolen har nu publicerat sin verksamhetsberättelse för 2023. Den innehåller bland annat en presentation av två nya justitieråd och texter om den ombyggnation som genomfördes i Bondeska palatset under året

Inkomna mål ökade under 2023

Under 2023 ökade antalet inkomna mål till domstolarna. Det visar årsredovisningen från Sveriges Domstolar. Redovisningen visar också på fortsatta prioriteringar avseende digitalisering, kompetensförsörjning och säkerhet.

DEBATT

Är en uranrusch möjlig?

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari vill tillåta uranbrytning i Sverige. Mellan 1960 och 2018 skedde ingen uranbrytning trots att det var lagligt. Ska uran brytas, finns ett minfält av hinder som måste övervinnas.

Foto Europeiska unionens domstol

Ny svensk EU-domare ska rekryteras

Domarnämnden har beslutat att gå vidare med fyra sökanden till tjänsten som Sveriges domare vid EU-domstolen i Luxemburg.

Kammarrätten skärper säkerheten

Kammarrätten i Stockholm inrättar från och med den 22 februari en fast säkerhetskontroll.

Åklagaren avslutar Estonia-ärende

Åklagaren har beslutat att inte återuppta den tidigare nedlagda förundersökningen och inte heller inleda förundersökning i samband med Estonias förlisning.

Nya domare

Regeringen har den 15 februari 2024 utnämnt fem nya domare.

Bostadsbolag diskriminerade kvinna

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att det var diskriminering när ett bostadsbolag nekade en kvinna en hyresrätt eftersom hennes inkomst bygger på sjukersättning.

Inbetalda återkrav från gärningspersoner ökar

Brottsoffermyndigheten betalar ut brottskadeersättning till brottsoffer och kräver sedan tillbaka beloppet från gärningspersonerna. Under 2023 ökade andelen inbetalda återkrav med 18 procent, vilket motsvarar cirka 9 miljoner kronor.

Foto David Naylor, Uppsala universitet

Vinterpromotion vid Uppsala universitet

Nyligen genomfördes Uppsala universitets årliga vinterpromotion. För Juridiska fakultetens räkning installerades bland annat de två hedersdoktorerna professor, dr Vesna Rijavec och Anders Eka, justitieråd och ordförande i Högsta domstolen.

Årets Advokatbyrå

Vinnarna av Årets Advokatbyrå inom ett antal olika kategorier presenterades nyligen på ett lunchevent på Berns i Stockholm.

Foto Andrey Popov

Förbättrade möjligheter till delgivning

Domstolsverket, Kronofogdemyndigheten och Försäkringskassan har till Justitiedepartementet lämnat en hemställan om att regeringen närmare låter utreda och överväga förbättrade möjligheter till delgivning.

Kommun missgynnade föräldraledig kvinna

Det var ett missgynnande som är förbjudet enligt föräldraledighetslagen när en kvinna inte fick tillbaka sitt tidigare arbete när hon återgick i tjänst efter föräldraledigheten, slår Diskrimineringsombudsmannen, DO, fast.

DOMARBLOGGEN

Tingsfiskaler på kurs

I det senaste inlägget på Södertörns tingsrätts blogg skriver tingsfiskalen Sofia Holje om en utbildning vid Nationellt forensiskt centrum (NFC) som tingsrättens fiskaler har gått på.

Ny JO-granskning av Migrationsverket

Trots att JO vid upprepade tillfällen granskat och uttalat kritik om Migrationsverkets handläggningstider har ett stort antal anmälningar fortsatt komma med klagomål om detta. Därför inleder JO nu en ny granskning.

Nya domare

Regeringen har den 1 februari utnämnt 16 domare.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt