Publicerad: 3 juni 2024,
Aktiekapitalets vara eller icke vara
Aktiekapitalets vara eller icke vara i privata aktiebolag har sedan lång tid tillbaka varit uppe för debatt. Kritiken mot aktiekapitalets existens bottnar framförallt i en tveksamhet om aktiekapitalet verkligen uppfyller det uttalade borgenärssyftet. Med
anledning av denna kritik granskar studenten Hemen Yazdanfar i denna artikel kapitalkravet för privata aktiebolag med fokus på borgenärssyftet.
VERKTYG
Kort om aktiekapitalet
En grundläggande förutsättning för att ett aktiebolag ska kunna registreras i bolagsregistret är att ett belopp motsvarande det lagstadgade aktiekapitalet tillförs aktiebolaget vid dess bildande, 1 kap. 4 § och 2 kap. 23 § 1 p. aktiebolagslagen (ABL). Av 1 kap. 5 § ABL framgår att i privata bolag ska det minsta aktiekapitalet uppgå till minst 25.000 kronor.
Den förmögenhet som tillförs aktiebolaget vid dess bildande kan vara beskaffad på olika sätt. Förmögenheten kan bestå av såväl kontanta medel som annan tillgång, det vill säga apportegendom (jfr 2 kap. 5 och 16 §§ ABL). För att apportegendomen ska kunna tillskjutas bolaget och därigenom täcka aktiekapitalet räcker det att egendomen är till nytta för bolagets verksamhet (2 kap. 6 § ABL).
Aktiekapitalets borgenärssyfte
För att skapa en djupare förståelse kapitalkravet måste en grundläggande aktiebolagsrättslig utgångspunkt framhållas. Utgångspunkten är att aktiebolagets aktieägare inte är personligt ansvariga för bolagets förpliktelser, 1 kap. 3 § ABL. Det innebär således att denna associationsform erbjuder aktieinnehavare möjlighet att äga andel i aktiebolag utan att vederbörande aktieägare riskerar sin privatekonomi. Främst med anledning av detta har kapitalkravet vuxit fram. Det uttalade syftet med kravet är som härvid antyds att fungera som ett skydd för aktiebolagets borgenärer. För att tillgodose borgenärernas behov av att få betalt för sina fordringar är tanken att det genom kapitalkravet ska finnas en marginal mellan bolagets tillgångar och skulder.
Den funktion som kapitalkravet förespråkas att ha är främst att fungera som ett standardkontrakt till skydd för såväl de s.k. anpassade och icke-anpassade borgenärerna. Genom att kapitalkravet fungerar som ett standardkontrakt är tanken att de anpassade borgenärerna genom individuella avtal om exempelvis ställande av säkerhet för förpliktelserna ska kunna frångå standardkontraktet. Samtidigt i och med att de icke-anpassade borgenärerna av olika anledningar inte har möjlighet att säkra sina fordringar på bolaget är tanken att dessa genom kapitalkravet ska beredas skydd fordringarna.
Skyddar aktiekapitalet borgenärerna i realiteten?
Mot det nu anförda synsättet på aktiekapitalet som ett borgenärsskyddande institut har det som initialt lyfts fram i artikeln riktats kritik. Storleken för kapitalkravet har kritiserats för att vara alltför godtyckligt uppställt. Som framförs ovan är nämligen det uppställda kravet detsamma oavsett ifrågavarande bolags verksamhet sett till potentiella risker och faktiska kapitalbehov. Eftersom storleken på aktiekapitalet i princip saknar någon funktionell koppling till verksamhetens art, omfattning och risker så tas inte någon hänsyn till exempelvis antal anställda, vilka varor eller tjänster som tillhandahålls och komplexiteten i dessa.
Oavsett om storleken på kapitalkravet hade bestämts utifrån en mer nyanserad bedömning kan det ifrågasättas om problemet verkligen ligger i storleken på kapitalkravet. Redan i en proposition från 1994 konstaterades det nämligen att ett aktiekapital så högt som 200.000 kronor praktiskt sätt utgör ett otillräckligt skydd i händelse av ekonomiskt trångmål i bolaget. Ett intakt aktiekapital säger ju i sig inget om bolagets likviditet. Ingenstans i lagen uppställs krav på att tillgångar som tillskjuts i syfte att tjäna som aktiekapital ska ha en viss likviditet. Trots ett intakt aktiekapital är det således inte alltid säkert att borgenären har möjlighet att med kort varsel omvandla tillgångar i bolaget till likvida medel. Detta stöds även av det faktum att banker och andra kreditinstitut regelmässigt uppställer krav på säkerhet och tillhandahållande av finansiell information om bolagets soliditet respektive likviditet. Mot denna bakgrund torde därför kunna konstateras att problemet med kapitalkravet ur ett borgenärsperspektiv inte bottnar i själva storleken på aktiekapitalet utan snarare i institutet som sådant.
Kapitalkravets effekter på nyföretagande
Utöver kritiken riktat mot kapitalkravet som ett institut till skydd för borgenärerna har den även bestått i att nuvarande ordning har negativa effekter på nyföretagande och därigenom på sysselsättningsgraden i samhället. Det har lyfts fram att ett avskaffande gör det mer lättillgängligt att starta aktiebolag vilket i sin tur ger upphov till att fler aktiebolag grundas. Att ett avskaffande de facto leder till ökning av antalet nya aktiebolag råder det emellertid inte konsensus om. Vid den senaste sänkningen av kapitalkravet hävdade nämligen flertalet remissinstanser att det från utredningens sida inte lyfts fram tillräckligt med empiriskt material till stöd härför.
Det är först nu, alltså efter att den senaste sänkningen trädde i kraft, som det kan konstateras att det i högre grad finns belägg för att ett avskaffande av aktiekapitalet leder till en ökning av nya aktiebolag. Det torde nämligen inte vara av en ren slump att efter såväl 2010 års sänkning som 2020 års sänkning av aktiekapitalet ökade antalet bolagsbildningar drastiskt - låt vara att den ökade graden av uppsägningar på grund av den då rådande pandemin med stor sannolikhet medförde att fler startade aktiebolag . Förutom att den ökade arbetslösheten i samhället har gett upphov till att fler bolag bildats har rimligen även andra fakorer såsom konkurrensen och efterfrågan i samhället också gjort det. Påståendet om att det inte finns tillräckligt belägg för att ett avskaffande av aktiekapitalet främjar nyföretagande bör därför kunna lämnas utan avseende.
Avslutande ord
Sammantaget kan på goda grunder riktas kritik mot kapitalkravet för privata aktiebolag. Till att börja med kan det konstateras att den nuvarande ordningen inte i högre grad tycks bereda något reellt skydd för bolagets borgenärer. Förekomsten av ett intakt aktiekapital behöver nödvändigtvis inte innebära att bolaget har det ekonomiskt bra ställt utan bolaget kan ändå ha en exempelvis dålig likviditet eller soliditet. Inte nog med det har kravet på aktiekapital en negativ påverkan på nyföretagande. I positiv riktning har det i artikeln påvisats en korrelation mellan de senaste sänkningarna av aktiekapitalet och nyföretagandet i samhället. Mot bakgrund av den kritik som kan riktas mot aktiekapitalet har det från olika håll lyfts fram att det vore på sin plats att kapitalkravet för privata aktiebolag avskaffas. Huruvida så är fallet är inte något som kan konstateras inom ramen för denna artikel, utan en sådan slutsats kräver en närmare kritisk analys av samtliga syften bakom kapitalkravet. Vad som emellertid får sägas stå klart är ändå att den nuvarande ordningen inte bereder något reellt och seriöst skydd för borgenärerna och att det därför finns anledning för lagstiftaren att se över kravet på aktiekapital i privata aktiebolag.
FAKTA
Lagrum: 1 kap. 4 § och 2 kap. 23 § 1 p. aktiebolagslagen (2005:551)
Förarbeten: prop. 2009/10:61 s. 7 SOU 2008:48 s. 83 f. prop. 2019/20:21 s. 10 och s. 39 prop. 1993/94:196 s. 82
Litteratur: Ju2019/01733/L1, Remissyttrande från Srf konsulternas förbund, s. 4 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, statistik 2020:04 och 2021:05 Anna Forsebäck, Det aktiebolagsrättsliga borgenärsskyddet i EU: hög tid för reform, JT, Nr 1 2008/09, s. 204 Rolf, Skog, Är det dags att avskaffa aktiebolagslagens krav på ett minsta tillåtet aktiekapital i privata aktiebolag?, Nordisk tidsskrift for selskabsret, Nr 4 2006/07, s. 73
Hemen Yazdanfar
Foto CELSO PUPO RODRIGUES
Professor får militäruppdrag
Professor Daniel Stattin vid Uppsala universitet får förordnande som auditör i Försvarsmakten
UTBILDNING
» Till utbildningar
Foto Micheal Erhardsson
Nya lagar i juli
Vid halvårsskiftet den 1 juli trädde en rad nya lagar och förordningar i kraft.
2
kommentarer
Foto Högsta domstolen
Nytt justitieråd föreslås
Rättschefen Katrin Hollunger Wågnert föreslås nu bli nytt justitieråd i Högsta domstolen.
.jpg)
Foto ANDREY POPOV
31 nya advokater
Sveriges advokatsamfund antog 31 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 16 maj.
