Bli kund Annonsera
måndag 15 juli 2024
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 26 juni 2024,

Fast etableringsställe vid exklusiva avtal

EU-domstolen har nyligen meddelat ett förhandsavgörande rörande tolkningen av begreppet fast etableringsställe enligt artikel 44 i mervärdesskattedirektivet. Begreppet återfinns som anknytningsmoment i flera delar av den mervärdesskatterättsliga lagstiftningen och avgör i vilken stat den skattskyldige ska betala mervärdesskatt. Studenten Hemen Yazdanfar undersöker hur pass långtgående slutsatser som kan dras av förhandsavgörandet och vilken betydelse domen har för svensk rätt.

VERKTYG

»
Tipsa en vän


Allmänt om begreppet fast etableringsställe
En grundläggande förutsättning för att en EU-medlemsstat ska kunna kräva mervärdesskatt av någon som tillhandahåller tjänster är att dessa anses tillhandahållna i medlemsstaten, artikel 2.1 c i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (mervärdesskattedirektivet). Platsen för tillhandahållande av tjänster till en beskattningsbar person bestäms med utgångspunkt i artikel 44 i mervärdesskattedirektivet. Enligt artikelns första mening anses en tjänst tillhandahållen i det land där mottagaren har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet. Av artikelns andra mening följer emellertid att om tjänster tillhandahålls den beskattningsbara personens fasta etableringsställe och detta ställe är “beläget på en annan plats än där han har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet ska platsen för tillhandahållande av dessa tjänster vara den plats där det fasta etableringsstället är beläget”. I den svenska lagstiftningen återfinns artikelns motsvarighet i 6 kap. 33 § mervärdesskattelagen (2023:200).

Någon definition av fast etableringsställe finns varken i mervärdesskattedirektivet eller ML. Istället definieras begreppet i artikel 11.1 i rådets genomförandeförordning (EU) nr 282/2011 av den 15 mars 2011 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt (genomförandeförordningen). I artikeln stipuleras att vid tillämpningen av artikel 44 avses med fast etableringsställe den plats som “har en tillräcklig grad av varaktighet och en lämplig struktur avseende personella och tekniska resurser för att kunna ta emot och använda de tillhandahållna tjänsterna för sitt eget behov”. Artikeln uppställer tre kriterier för att ett fast etableringsställe ska anses föreligga. Det första och andra kriteriet består i att etableringen måste ha personella och tekniska resurser. Med personella resurser avses att den fasta etableringen förfogar över personal (se mål C-168/84 Berkholz). Tekniska resurser tar sikte på att den fasta etableringen ska förfoga över sådana tekniska resurser som verksamheten ifråga kräver såsom maskiner och lokaler (Skatteverkets ställningstagande, Fast etableringsställe, 2011-03-23). Det tredje kriteriet innebär att etableringen självständigt måste ha potential att motta och använda tjänsterna (se mål C-605/12 Welmory).

Mål C-232/22
En domstol i Belgien framställde en begäran om förhandsavgörande till EU-domstolen i ett mål mellan Cabot Plastics Belgium (CPS) och den belgiska staten. Målet handlade i grunden om två företag: Cabot Switzerland med säte i Schweiz och kärandeparten CPS med säte i Belgien. Företagen Cabot Switzerland och CPS hade en affärsrelation med varandra. CPS hade genom ett exklusivt avtal med Cabot Switzerland åtagit sig att uteslutande använda sina personella och tekniska resurser belägna i Belgien för att tillhandahålla olika typer av produktionstjänster till Cabot Switzerland.

Den belgiska staten anförde att tjänsterna var tillhandahållna i Belgien då Cabot Switzerland skulle anses ha sitt fasta etableringsställe i CPS:s lokaler. CPS å sin sida invände mot detta och anförde att tjänsterna istället skulle anses tillhandahållna i Schweiz då det var där som Cabot Switzerland hade sitt säte. Mot bakgrund av detta och de anförda omständigheterna konstaterade EU-domstolen att frågan i målet var "om en beskattningsbar person har en lämplig struktur avseende personella och tekniska resurser när dessa resurser visserligen rent rättsligt tillhör den tjänsteleverantör som tillhandahåller den beskattningsbara personen tjänsterna, men tjänsteleverantören i enlighet med ett exklusivt avtal åtagit sig att uteslutande använda resurserna för att tillhandahålla dessa tjänster?"

EU-domstolen konstaterade inledningsvis att den omständigheten att de berörda resurserna inte tillhörde Cabot Switzerland i sig inte uteslöt möjligheten för Cabot Switzerland att ändå anses ha ett fast etableringsställe i Belgien. Det avgörande var istället att den beskattningsbara personen hade befogenhet att förfoga över resurserna på samma sätt som om de tillhörde denne. Domstolen anförde härvid att bland annat det exklusiva avtalet kunde beaktas men att samma resurser inte fick användas både för att tillhandahålla och ta emot tjänsterna. Mot bakgrund av att resurserna hade använts för att tillhandahålla och motta de aktuella tjänsterna ansågs Cabot Switzerland inte ha ett fast etableringsställe i Belgien.

Analys
Att på ett uttömmande sätt redogöra för de omständigheter som har en avgörande betydelse för uppkomsten av ett fast etableringsställe torde inte vara praktiskt möjligt. Svårigheten har sin grund dels i att artikeln är allmänt formulerad, dels i att det är på basis av omständigheterna i det enskilda fallet som uppkomsten av ett fast etableringsställe avgörs (se Karim Tourmous & Aurélie Soldai, European Union/Belgium - VAT and the Concept of Fixed Establishment: The Cabot Plastics Belgium Case, International VAT Monitor, 2023 (Volume 34), No. 6, s. 15 ff.). En följd av detta är att det inte går att dra alldeles långtgående slutsatser av flertalet rättsfall som finns på området, likaså gäller det EU-domstolens tolkning av begreppet fast etableringsställe i mål C-232/22.

I förhållande till tidigare rättspraxis är det intressanta med rättsfallet vilken betydelse det exklusiva avtalet mellan CPS och Cabot Switzerland har för uppkomsten av ett fast etableringsställe enligt artikel 11.1 i genomförandeförordningen. Som bekräftas av EU-domstolen har det i tidigare rättsfall klargjorts att uppkomsten av ett fast etableringsställe inte kräver att den beskattningsbara personen har egna personella och tekniska resurser (jfr mål C-260/95, DFDS, p. 26–29 och mål C-333/20 Berlin Chemie A, p. 41). Istället har det avgörande varit att den beskattningsbara personen haft tillgång till dessa resurser som om det vore dess egna tillgångar (se mål C-333/20 Berlin Chemie A, p. 41). Huruvida förekomsten av ett exklusivt avtal mellan tillhandahållaren och den beskattningsbara personen är tillräckligt för att kunna hänföra resurserna till den beskattningsbara personens fasta etableringsställe är emellertid något som inte tidigare besvarats tydligt av EU-domstolen.

I målet konstaterade EU-domstolen att trots förekomsten av ett exklusivt avtal mellan tillhandahållaren och den beskattningsbara personen kan inte de resurser som tillhör tillhandahållaren hänföras till den beskattningsbara personens påstådda fasta etableringsställe. Domstolen menade att detta hade sin grund i att samma personella och tekniska resurser inte kan användas både för att tillhandahålla och ta emot samma tjänster.

En fråga som uppkommer med anledning av detta är hur utgången i domen hade blivit om det hade varit olika resurser tillhörande CPS som hade använts för att tillhandahålla och motta de aktuella tjänsterna. Detta hade exempelvis varit fallet om CPS hade använt sig av olika fabriker och personal för att tillhandahålla respektive motta de aktuella tjänsterna. I så fall hade det väl inte ansetts att samma resurser använts för att tillhandahålla och motta de aktuella tjänsterna? Utifrån tidigare rättspraxis och det resonemang som förs av EU-domstolen i aktuellt fall torde domstolen ha accepterat en sådan argumentationslinje med hänvisning till att det i så fall inte hade rört sig om samma resurser som både tillhandahållit och mottagit tjänsterna (jfr C-333/20, Berlin Chemie A, p. 54–57). Huruvida utgången i domen hade blivit den motsatta är emellertid oklart. EU-domstolen konstaterade nämligen endast att förekomsten av det exklusiva avtalet är något som bland andra omständigheter talar för att resurserna ska anses tillhöra den beskattningsbara personen. Domstolen diskuterade exempelvis inte om det aktuella avtalet i sig hade kunnat medföra att resurserna skulle kunna hänföras till den beskattningsbara personens påstådda fasta etableringsställe.

Trots att de inblandade parterna i mål C-232/22 är företag med verksamhet i Belgien har uttalandena även betydelse för bolag verksamma i Sverige och andra EU-medlemsstater. Detta har sin grund i att de nationella myndigheterna har en skyldighet att ge företräde för och följa förhandsavgöranden från EU-domstolen (Se mål C-153/00 Paul der Weduwe. Jfr även mål 6/64 Costa v. Enel). I mål C-232/22 gör som sagt EU-domstolen inte några uttalanden med direkt bäring på det exklusiva avtalet i sig. Till följd av detta kan det konstateras att rättsfallets direkta tillämpningsområde för svensk rätt är begränsat till snarlika situationer. För att domen ska äga direkt tillämpning på svenska förhållanden torde det krävas att ett exklusivt avtal ingåtts mellan en tjänsteleverantör med resurser i Sverige och en beskattningsbar person med säte utanför Sverige om att tjänsteleverantören åtar sig att uteslutande använda sina resurser för att tillhandahålla tjänster till den beskattningsbara personen. Vad som följer av domen är att trots förekomsten av ett sådant avtal kan inte tjänsteleverantörens resurser hänföras till den beskattningsbara personens fasta etableringsställe, om samma resurser används för att tillhandahålla och motta de aktuella tjänsterna (jfr Skatteverkets rättsliga vägledning, 2024, Var är säljaren och köparen etablerade?). Till följd av att den beskattningsbara personen i en sådan situation varken har sitt säte eller fasta etableringsställe här i landet utesluts också skyldigheten att betala mervärdesskatt i Sverige.

Avslutande ord
Avslutningsvis kan det konstateras att rättsfallets tillämpningsområde är begränsat. Domen har framförallt bäring på frågan om en tjänsteleverantörs resurser kan, på grund av förekomsten av ett exklusivt avtal, hänföras till den beskattningsbara personens påstådda fasta etableringsställe när tjänsteleverantörens resurser används för att tillhandahålla och motta aktuella tjänster. Av domen följer att trots förekomsten av ett sådant exklusivt avtal kan inte de resurser som tillhör tillhandahållaren hänföras till den beskattningsbara personens påstådda fasta etableringsställe. Domstolen menade att detta hade sin grund i att samma personella och tekniska resurser inte kunde användas både för att tillhandahålla och ta emot samma tjänster.

Mål C-232/22 lämnar flera frågor obesvarade. En av dessa frågor är vilken betydelse förekomsten av ett exklusivt avtal har i allmänhet. Huruvida förekomsten av ett exklusivt avtal i sig kan medföra att resurserna hänförs till den beskattningsbara personens fasta etableringsställe är något som domstolen lämnat obesvarat. Till skillnad från uttalandena i den aktuella domen hade svar på denna fråga kunnat ha bäring på betydligt fler situationer. Det får därför sägas vara olyckligt att EU-domstolen inte en gång för alla klargjort vad som gäller i detta hänseende.

IMY får ny generaldirektör

Regeringen har utsett chefjuristen Eric Leijonram till ny generaldirektör och chef för Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). Han tillträder tjänsten den 1 oktober 2024.

Ny generaldirektör för Ekobrottsmyndigheten

Regeringen har beslutat att utse Rikard Jermsten till ny generaldirektör och chef för Ekobrottsmyndigheten. Anställningen gäller från och med den 1 oktober 2024.

Foto Gamma-Man

Amicusyttrande tillåts

Institutet för mänskliga rättigheter skickade i maj in ett så kallat amicus curiae-yttrande till Högsta domstolen för att belysa sambandet mellan mänskliga rättigheter och klimatförändringarna i Auroramålet och domstolen beslutade den 3 juli att tillåta yttrandet.

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 4 juli utnämnt 14 nya domare.

Nya delägare till Vinge

Vinge har utnämnt fyra nya delägare och en ny counsel på sitt kontor i Stockholm.

Foto Micheal Erhardsson

Nya lagar i juli

Vid halvårsskiftet den 1 juli trädde en rad nya lagar och förordningar i kraft.

Rättspsykatriska under-sökningar i mordmål

Södertörns tingsrätt har beslutat att rätts-psykiatrisk undersökning ska genomföras av två av de personer som står åtalade för inblandning i mord i Västberga och Tullinge i oktober 2023.

Enkätundersökning

Svara på frågor om nyhetstjänsten

Infotorg Juridiks nyhetstjänst vill gärna höra dina åsikter om vår rapportering av juridiska nyheter och genomför därför en enkätundersökning.

InfoTorg - Juridik - Kommentar 2 kommentarer

STUDENTARTIKEL

Fast etableringsställe vid exklusiva avtal

EU-domstolen har nyligen meddelat ett förhandsavgörande rörande tolkningen av begreppet fast etableringsställe enligt artikel 44 i mervärdesskattedirektivet. Studenten Hemen Yazdanfar undersöker hur pass långtgående slutsatser som kan dras av förhandsavgörandet och vilken betydelse domen har för svensk rätt.

Ny styrelseordförande i Pensionsmyndigheten

Justitierådet Anders Perklev förordnas som ordförande i styrelsen för Pensionsmyndigheten från och med den 1 juli 2024.

Sanktionsavgift mot Avanza

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) utfärdar en sanktionsavgift på 15 miljoner kronor mot Avanza Bank AB.

Nya domare utsedda

Regeringen har den 20 juni utnämnt sju nya domare, varav bland annat två justitieråd i Högsta domstolen.

Foto Stuart Miles

IMY vill utreda bakgrundskontroller

Integritetsskyddsmyndigheten vill att det tillsätts en utredning med uppdrag att säkerställa en lämplig balans mellan behovet av att utföra bakgrundskontroller och skyddet för den personliga integriteten.

Juridiklärare prisas

Fyra skickliga universitetslärare tilldelas i år Stockholms universitets pedagogiska pris Årets lärare. En av dessa är Christina Ramberg, professor i civilrätt och ämnesföreståndare för allmän förmögenhetsrätt vid Juridiska institutionen.

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 5 juni utnämnt sex nya domare.

STUDENTARTIKEL

Avdrag för rådgivning vid aktieavyttring

Det är normalt att rådgivningstjänster förvärvas i samband med överlåtelse av dotterbolags-andelar. I ljuset av att överlåtelse av dessa andelar är momsfri uppkommer frågan om möjligheten att dra av ingående moms för de förvärvade rådgivningstjänsterna. Studenten Hemen Yazdanfar försöker bringa klarhet i vilka förutsättningar som behöver vara uppfyllda för att avdragsrätt ska föreligga.

DOMARBLOGGEN

Svensk domare i Kosovo

Domaren Mats Persson är utsänd till Kosovo som rättslig rådgivare och om sitt arbete där skriver han nu på Södertörns tingsrätts Domarblogg.

Foto GAMMA-MAN

Domstolsverket kom-menterar JO:s kritik

JO riktar kritik mot Domstolsverkets införande av DiBa, verksamhetsstödet för hantering av brottmålsavgöranden i tingsrätt. Även om flertalet av de problemområden som JO lyfter fram numera är åtgärdade tar Domstolsverket till sig av kritiken.

Snabbare lagföring för unga i hela landet

Regeringen har nu beslutat om att utöka ett tidigare uppdrag om försöksverksamhet med ett snabbförfarande i brottmål för lagöverträdare under 18 år. Försöksverksamheten ska fortsätta och byggas ut till samtliga polisregioner i landet.

Vd utsatte kvinna för sexuella trakasserier

Diskrimineringsombudsmannen, DO, begär att ett bolag i Storstockholmsområdet ska betala 100 000 kronor i diskrimineringsersättning till en anställd kvinna som har utsatts för sexuella trakasserier av bolagets vd.

STUDENTARTIKEL

Aktiekapitalets vara eller icke vara

Aktiekapitalets vara eller icke vara i privata aktiebolag har sedan lång tid tillbaka varit uppe för debatt. Med anledning av detta granskar studenten Hemen Yazdanfar kapitalkravet för privata aktiebolag med fokus på borgenärssyftet.

Bank diskriminerade döva personer

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att det var diskriminering när en bank nekade två personer som är döva att utföra bankärenden.

Nio nya partners

Skattebyrån CauseyWestling har valt in nio nya partners.

Foto Högsta domstolen

Nytt justitieråd föreslås

Rättschefen Katrin Hollunger Wågnert föreslås nu bli nytt justitieråd i Högsta domstolen.

DOMARBLOGGEN

EU-rätten och Sverige

Den 9 juni är det EU-val och i upptakten till detta får EU:s lagar ovanligt stor uppmärk-samhet. Om EU-rätten och hur den blir till handlar Södertörns tingsrätt domarblogg den här veckan.

Ny ordförande i Lindahls

Lindahls har utsett Mårten Steen till ny ordför-ande. Han axlar ansvaret efter Johan Herrström, Managing Partner i Malmö.

Foto Inbj

Kritik mot förslag om prövningstillstånd

Domstolsverkets förslag om utökat prövnings-tillstånd är problematiskt. Det anser Sveriges Advokatsamfund.

Framtida konkursforum

Samtliga tingsrätter och hovrätter ska även fortsättningsvis ska vara behöriga att handlägga konkursfrågor. Det anser Domstolsverket, som nu redovisat sitt regeringsuppdrag.

Foto ANDREY POPOV

31 nya advokater

Sveriges advokatsamfund antog 31 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 16 maj.

Foto David Naylor

Uppsalaforskare prisas

Johanna Chamberlain, docent vid Uppsala universitet, är 2024 års mottagare av Stig Strömholms pris för humanistisk rätts- och samhällsvetenskaplig forskning.

Bättre insatser vid barns grova brottslighet

Riksrevisionens granskning visar att statens insatser vid grov brottslighet bland barn inte är tillräckligt effektiva, och att det behövs en tydligare nationell styrning.

Yttrande lämnas in i Auroramålet

Institutet för mänskliga rättigheter har inkommit med ett så kallat amicus-yttrande till Högsta domstolen i Auroramålet i syfte att klargöra målets betydelse för de mänskliga rättigheterna.

Ny delägare i MAQS

Junli Shu lämnar Setterwalls och ansluter som ny delägare i MAQS Advokatbyrå.

Åklagare prisas

Åklagaren Lisa dos Santos får Natur & Kulturs debattbokspris för boken "Älskade bror – en rapport från gängvåldets Sverige", som skildrar gängkriminaliteten ur en åklagares perspektiv.

DOMARBLOGGEN

Om skyddet för den allmänna rösträtten

Inför det kommande EU-valet, skriver tings-notarien Jonas Ene om de straffbestämmelser som ska skydda den allmänna rösträtten.

Ny vice ordförande i Försäkringskassan

Regeringen har beslutat att förordna den före detta lagmannen Anita Linder som vice ordförande i Försäkringskassan.

Foto Jiri Hera

Åklagarnas arbete med brottsvinster

Ett av Åklagarmyndig-hetens viktigaste och prioriterade uppdrag är att begränsa vinster av brott och brottslig verksamhet.

Foto STELLASALANDER

Professor i civilrätt blir ny universitetsrektor

Regeringen har beslutat att anställa Mia Rönnmar som rektor vid Malmö universitet.

Får granska söktjänster

I ett nytt rättsligt ställningstagande gör IMY bedömningen att myndigheten är behörig att inleda tillsyn mot söktjänster med utgivnings-bevis med anledning av klagomål från enskilda.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt