Bli kund Annonsera
söndag 3 december 2023
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 22 september 2023,

Beskattning av utdelning från fåmansföretag

I artikeln diskuteras två olika fall som prövats av förvaltningsdomstolarna under senare tid, som båda rört frågan om beskattningstidpunkten för utdelning från fåmansföretag. Förvaltningsrätt och kammarrätt har i dessa fall, helt utan förklaring, fört fram diametralt olika rättsliga argument, som i båda fallen varit till nackdel för de enskilda.

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Vi har tidigare redogjort för HFD 2023 not. 12, som avsåg fråga om utdelningstidpunkten för utdelning från utländskt fåmansföretag. I det fallet hade Skatteverket beslutat att beskatta ägaren av ett utländskt fåmansföretag för inkomst av kapital med ett belopp som motsvarade den minskning av bolagets skuld som bolaget hade redovisat visst år, trots att skulden hade uppkommit ett tidigare år – då ägaren inte var skattskyldig i Sverige – i samband med beslut om utdelning som också hade verkställts genom att bolaget hade överlämnat en revers. Förvaltningsrätten i Stockholm (2020-10-22, mål nr 24403-19 m.fl.) gjorde samma bedömning som Skatteverket. I domen påstod förvaltningsrätten att det finns ”praxis” som uppges visa att ”Den s.k. värdeöverföringskapaciteten är således en omständighet som ska beaktas vid bedömningen av om medel är att anse så som disponibla”. Förvaltningsrätten förde sedan ett resonemang som tycktes gå ut på att bolagets tillgångar bestod av illikvida aktier och inte kontanta medel, varför reversen (enligt förvaltningsrätten) ”inte svarat mot någon verklig möjlighet för [ägaren] att under år 2012 förfoga över det beslutade utdelningsbeloppet”. Vilken praxis förvaltningsrätten åsyftade angavs dock inte. Kammarrätten i Stockholm (2021-10-14, mål nr 7995-20 m.fl.) gjorde också samma bedömning som Skatteverket. Enligt kammarrätten talade det förhållandet att utdelningen kvarstod i bolaget emot att ägaren hade möjlighet att disponera över beloppet redan det år då utdelning beslutats och revers överlämnats.

Högsta förvaltningsdomstolen har nu (2023-09-15, mål nr 2798-23) avslagit en resningsansökan från en ägare av ett annat fåmansföretag. Skatteverket hade, i enlighet med beslut på bolagsstämma, beskattat ägaren för utdelning från fåmansföretaget med sex miljoner kronor. Ägaren hade emellertid invänt att endast ett belopp om 1,6 miljoner kronor hade betalats ut från bolaget, att stämmans beslut om utdelning stod i stred med bestämmelserna i aktiebolagslagen, att extra bolagsstämma hade hållits varvid den beslutade utdelningen hade satts ned till 1,6 miljoner kronor och att bolagsstämmans första beslut hade klandrats i tingsrätten. Förvaltningsrätten (2021-09-30, mål nr 5411-21) hänvisade bara till att beskattningstidpunkten inträffade vid tidpunkten för bolagsstämmans första beslut. De omständigheter som den enskilde åberopade ”medför ingen annan bedömning” enligt förvaltningsrätten. Kammarrätten i Stockholm (2022-05-25, mål nr 8458-21) gjorde samma bedömning som förvaltningsrätten. Den omständigheten att tingsrätten senare upphävde det första stämmobeslutet utgjorde, enligt Högsta förvaltningsdomstolen, inte grund för resning. Domstolen ansåg nämligen att det berodde på den enskildes eget agerande att denna inte hade kunnat åberopa tingsrättsdomen i det ordinarie förfarandet.

Wistrands kommentar:

För kupongbolag anses utdelning disponibel på bolagsstämmodagen om inget annat beslutats (seSkatteverkets hemsida). Så långt kan inga invändningar resas mot förvaltningsrättens och kammarrättens avgöranden. Vad som emellertid väcker förvåning är att ingen av domstolarna över huvud taget har resonerat kring värdet av utdelningsfordran och det förhållandet, som den enskilde hade fört fram, att beslutad utdelning inte hade betalats ut samt stred mot aktiebolagslagen och därför hade klandrats.

Domstolarnas resonemang i de nu aktuella avgörandena går stick i stäv med de resonemang som samma förvaltningsrätt och kammarrätt förde i HFD 2023 not. 12 där ”värdeöverföringskapaciteten” och den omständigheten att beslutad utdelning inte hade betalats ut lades till grund för bedömningen att beskattningstidpunkten skjutits upp. Inte i något av avgörandena har förvaltningsrätt och kammarrätt heller lagt fram någon rättsutredning som förklarar och underbygger avgörandena. Det är förstås oroväckande att domstolarna, helt utan förklaring, för fram diametralt olika rättsliga argument som i båda fallen är till nackdel för den enskilde. I HFD 2023 not. 12 upphävdes dock förvaltningsrättens och kammarrättens domar av HFD.

Skatteverket anser att om någon av parterna klandrar ett beslut om utdelning och får det upphävt på civilrättsliga grunder ska inte aktieägaren beskattas för utdelningen under förutsättning att denne även har betalat tillbaka en utbetald utdelning eller om utdelningen aldrig har betalats ut (se hänvisning ovan). Förhoppningsvis är tingsrättens beslut i det nu diskuterade fallet, om att upphäva stämmobeslutet om utdelning, ett sådant så kallat facta superveniens, som inte omfattas av domarnas rättskraft, och att Skatteverket därför har möjlighet att ompröva sitt beskattningsbeslut.

Foto Boris Breytman

Ny tillfällig hovrättspresident

Regeringen har beslutat att tillfälligt anställa hovrättslagmannen Monika Sörbom som hovrättspresident i Svea hovrätt.

Kammarrätten i Göteborg får ny kammarrättspresident

Regeringen har utnämnt lagmannen Jörgen Nilsson till kammarrättspresident i Kammarrätten i Göteborg. 

Petra Lundh blir ny rikspolischef

Regeringen har beslutat att utse Petra Lundh till ny rikspolischef från och med den 1 december 2023. Förordnandet gäller i sex år.

Nya domare

Regeringen har den 30 november utnämnt två nya domare.

DOMARBLOGGEN

Vad gör en utsänd långtidsexpert och projektsamordnare?

Veckans inlägg på Södertörns tingsrätts blogg handlar om det internationella arbetet som Sveriges Domstolar bedriver och om hur det är att arbeta som långtidsexpert och projektsamordnare i två olika länder.

Tre nya delägare till MAQS

Anders Lindström, Per Lagerkvist och Fredrik Mörner tillträder som delägare i MAQS Advokatbyrå från och med den 1 januari 2024.

Kommun ska betala sanktionsavgift

Integritetsskyddsmyndigheten utfärdar en sanktionsavgift på 300 000 kronor mot en kommun som införde en digital skolplattform utan att genomföra en konsekvensbedömning.

DO kräver ersättning för diskriminering

En kommun i Dalarna har enligt Diskrimineringsombudsmannen (DO) inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att anpassa skolgången för en elev med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Tre nya domare

Regeringen har den 23 november utnämnt tre domare.

Foto gesrey

Kan AI användas som rättskälla?

Stiftelsen för rättsinformations årliga konferens hölls i Delphis lokaler i centrala Stockholm och fokuserade i år på frågor om hur generativ AI kan påverka den juridiska domänen och juristers arbete. Flera talare inom olika yrkesområden gav sin syn på saken.

Ingen diskriminering att neka mobilt BankID

Diskrimineringsombudsmannen (DO) anser att det inte var fråga om diskriminering när ICA-banken nekade kunder utan svenskt pass eller nationellt id-kort att ansöka om mobilt BankID.

RÅ överklagar avvisningsbeslut

Riksåklagaren har överklagat ett hovrättsbeslut om att avvisa ett åtal om barnfridsbrott. Hon yrkar att Högsta domstolen ska återförvisa målet till hovrätten.

Foto Inbj

Nya domare

Regeringen har den 16 november utnämnt 20 domare.

Ny chef för skattenämnder

Regeringen har beslutat att anställa tf. kammarrättslagmannen Eva Östman Johansson som chef för Skatterättsnämndens och Forskarskattenämndens kansli

Foto Roland Magnusson

Körlektion på ryska var diskriminering

Diskrimineringsombudsmannen (DO) begär att en körskola ska betala diskrimineringsersättning för diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet efter att ha nekat en man en körskolelektion med anledning av att han inte ville tala ryska med körskolläraren.

Straffavgift för advokater höjs

Den 15 november fattade riksdagen, i enlighet med Advokatsamfundets förslag, beslut om en höjning av den straffavgift som advokater kan åläggas om de har brutit mot god advokatsed.

STUDENTARTIKEL

Rätten att öppna konto

I takt med det finansiella systemets övergång mot ett kontantlöst samhälle har bankerna getts en större roll i att erbjuda medborgarna betalkonton, men dessa har också ett ansvar i enlighet med penningtvättsregelverket. I denna artikel utreder studenten Zack Norén rättsläget kring fysiska personers rätt att öppna betalkonto.

Ny delägare till Lindahl

Natalie Bretz börjar som ny delägare i Lindahl Advokatbyrå den 1 januari nästa år.

Wistrand går ihop med internationell byrå

Wistrand blir nu en del av CMS, en av världens största advokatbyråer.

DOMARBLOGGEN

Varför ska unga behandlas annorlunda?

Södertörns tingsrätt senaste två blogginlägg diskuterar den mycket aktuella frågan om varför det ska finnas en särskild ordning för unga lagöverträdare.

Advokatsamfundet inrättar tillsynsenhet

Den 9 november fattade Advokatsamfundets styrelse beslut om att det ska inrättas en särskild tillsynsenhet.

STUDENTKRÖNIKA

Internet – från anarki till plattformsdespoti?

Internet beskrevs ursprungligen som en slags anarkistisk frizon. Decennier senare har vi ett annat internet där sociala medier-bolag har en makt över våra liv – och det demokratiska samtalet - få kunde förutse. Vem bestämmer över ditt digtala liv?

16 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 16 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 9 november.

Advokatsamfundet och Advokatguiden förlikas

Sveriges Advokatsamfund och Advokatguiden AS har ingått en förlikning i två mål i Patent- och marknadsdomstolen som Advokatsamfundet tidigare har inlett mot bolaget.

KRÖNIKA

Onödig lagstiftning om bolagsstämmor online?

I ett lagförslag önskar regeringen i ABL reglera bolagsstämmor online. Men näringslivet pläderar för fysiska stämmor som bäst procedur för samtalet med aktieägarna. Behövs nya regler? Om det skriver professor emeritus Torsten Sandström i en krönika.

Sanktionsavgift mot bolag som skickat kunduppgifter fel

Integritetsskyddsmyndigheten utfärdar en sanktionsavgift på 500.000 kronor mot ett bolag som av misstag skickat ett mejl till ett stort antal av sina kunder som innehållit en fil med uppgifter om tusentals andra kunders ekonomi.

Foto Pia Nyman

Ny dispaschör utsedd

Regeringen har förordnat Paula Bäckdén till ny dispaschör.

PRAKTIKERARTIKEL

Nya regler om visselblåsning

Den 17 december måste företag med 50-249 anställda ha interna rapporteringskanaler på plats för visselblåsning enligt visselblåsarlagen. Om de nya reglerna skriver advokat Viktoria Hybbinette och biträdande jurist Douglas Palm, Wistrand Advokatbyrå, i en praktikerartikel.

dNovo delas upp i två verksamheter

Advokatfirman dNovo delas nu upp i två nya, oberoende verksamheter.

STUDENTARTIKEL

Överutnyttjande av omprövningsrätten

Förvaltningsärenden om- och överprövas av en stor mängd anledningar. I denna artikel skriver studenten Zack Norén, Stockholms universitet, om balansen mellan processekonomi och grundläggande demokratiska värden.

Foto Michael Erhardsson

DO kräver ersättning från kommun

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att en kommun i Skåne ska betala diskriminerings-ersättning till en elev som utsatts för sexuella trakasserier.

Tillsyn över advokater ska förbättras

Den proaktiva tillsynen över advokater och advokatbyråer bör ta sin utgångspunkt i en riskbaserad modell. Det anser Advokatsamfundet, som nu föreslår att en särskild tillsynsenhet inrättas.

Foto Boris Breytman

Uppsalastudent vann stor casetävling

Sveriges största casetävling inom affärsjuridik är avgjord. Emilia Nordin, studerande vid Uppsala universitet, utsågs till vinnare efter två intensiva finaldagar i Uppsala.

Foto Stuart Miles

Juristens roll i AI-samhället

I takt med att användningen av AI ökar i samhället blir frågor om teknikens relation till rätten och juristens roll i teknikutvecklingen alltmer aktuella. Enligt Stanley Greenstein, juris dr. och docent i rättsinformatik, har juridiken en viktig roll i teknikutvecklingen och det är viktigt att jurister har kunskap om tekniken.

Första nämndbeslut om grovt barnfridsbrott

Nämnden för brottsskadeersättning har beslutat i fem nya ärenden enligt de nya skadeståndsreglerna från juli 2022.

Foto Wavebreakmedia

71 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 71 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 12 oktober.

Tretton män åtalas för mord i Södertälje

Åklagaren har väckt åtal mot totalt 13 män för inblandning i ett mord den i oktober förra året i Ronna, Södertälje.

STUDENTKRÖNIKA

Därför vill (nästan) ingen bli domare

Svenskt rättsväsende skriker efter fler domare men allt färre nyblivna jurister vill bli tingsnotarier. I skuggan av den svenska våldsvågen är det inte svårt att förstå varför.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt