Publicerad: 22 september 2023,
Beskattning av utdelning från fåmansföretag
I artikeln diskuteras två olika fall som prövats av förvaltningsdomstolarna under senare tid, som båda rört frågan om beskattningstidpunkten för utdelning från fåmansföretag. Förvaltningsrätt och kammarrätt har i dessa fall, helt utan förklaring, fört fram diametralt olika rättsliga argument, som i båda fallen varit till nackdel för de enskilda.
VERKTYG
Vi har tidigare redogjort för HFD 2023 not. 12, som avsåg fråga om utdelningstidpunkten för utdelning från utländskt fåmansföretag. I det fallet hade Skatteverket beslutat att beskatta ägaren av ett utländskt fåmansföretag för inkomst av kapital med ett belopp som motsvarade den minskning av bolagets skuld som bolaget hade redovisat visst år, trots att skulden hade uppkommit ett tidigare år – då ägaren inte var skattskyldig i Sverige – i samband med beslut om utdelning som också hade verkställts genom att bolaget hade överlämnat en revers. Förvaltningsrätten i Stockholm (2020-10-22, mål nr 24403-19 m.fl.) gjorde samma bedömning som Skatteverket. I domen påstod förvaltningsrätten att det finns ”praxis” som uppges visa att ”Den s.k. värdeöverföringskapaciteten är således en omständighet som ska beaktas vid bedömningen av om medel är att anse så som disponibla”. Förvaltningsrätten förde sedan ett resonemang som tycktes gå ut på att bolagets tillgångar bestod av illikvida aktier och inte kontanta medel, varför reversen (enligt förvaltningsrätten) ”inte svarat mot någon verklig möjlighet för [ägaren] att under år 2012 förfoga över det beslutade utdelningsbeloppet”. Vilken praxis förvaltningsrätten åsyftade angavs dock inte. Kammarrätten i Stockholm (2021-10-14, mål nr 7995-20 m.fl.) gjorde också samma bedömning som Skatteverket. Enligt kammarrätten talade det förhållandet att utdelningen kvarstod i bolaget emot att ägaren hade möjlighet att disponera över beloppet redan det år då utdelning beslutats och revers överlämnats.
Högsta förvaltningsdomstolen har nu (2023-09-15, mål nr 2798-23) avslagit en resningsansökan från en ägare av ett annat fåmansföretag. Skatteverket hade, i enlighet med beslut på bolagsstämma, beskattat ägaren för utdelning från fåmansföretaget med sex miljoner kronor. Ägaren hade emellertid invänt att endast ett belopp om 1,6 miljoner kronor hade betalats ut från bolaget, att stämmans beslut om utdelning stod i stred med bestämmelserna i aktiebolagslagen, att extra bolagsstämma hade hållits varvid den beslutade utdelningen hade satts ned till 1,6 miljoner kronor och att bolagsstämmans första beslut hade klandrats i tingsrätten. Förvaltningsrätten (2021-09-30, mål nr 5411-21) hänvisade bara till att beskattningstidpunkten inträffade vid tidpunkten för bolagsstämmans första beslut. De omständigheter som den enskilde åberopade ”medför ingen annan bedömning” enligt förvaltningsrätten. Kammarrätten i Stockholm (2022-05-25, mål nr 8458-21) gjorde samma bedömning som förvaltningsrätten. Den omständigheten att tingsrätten senare upphävde det första stämmobeslutet utgjorde, enligt Högsta förvaltningsdomstolen, inte grund för resning. Domstolen ansåg nämligen att det berodde på den enskildes eget agerande att denna inte hade kunnat åberopa tingsrättsdomen i det ordinarie förfarandet.
Wistrands kommentar:
För kupongbolag anses utdelning disponibel på bolagsstämmodagen om inget annat beslutats (seSkatteverkets hemsida). Så långt kan inga invändningar resas mot förvaltningsrättens och kammarrättens avgöranden. Vad som emellertid väcker förvåning är att ingen av domstolarna över huvud taget har resonerat kring värdet av utdelningsfordran och det förhållandet, som den enskilde hade fört fram, att beslutad utdelning inte hade betalats ut samt stred mot aktiebolagslagen och därför hade klandrats.
Domstolarnas resonemang i de nu aktuella avgörandena går stick i stäv med de resonemang som samma förvaltningsrätt och kammarrätt förde i HFD 2023 not. 12 där ”värdeöverföringskapaciteten” och den omständigheten att beslutad utdelning inte hade betalats ut lades till grund för bedömningen att beskattningstidpunkten skjutits upp. Inte i något av avgörandena har förvaltningsrätt och kammarrätt heller lagt fram någon rättsutredning som förklarar och underbygger avgörandena. Det är förstås oroväckande att domstolarna, helt utan förklaring, för fram diametralt olika rättsliga argument som i båda fallen är till nackdel för den enskilde. I HFD 2023 not. 12 upphävdes dock förvaltningsrättens och kammarrättens domar av HFD.
Skatteverket anser att om någon av parterna klandrar ett beslut om utdelning och får det upphävt på civilrättsliga grunder ska inte aktieägaren beskattas för utdelningen under förutsättning att denne även har betalat tillbaka en utbetald utdelning eller om utdelningen aldrig har betalats ut (se hänvisning ovan). Förhoppningsvis är tingsrättens beslut i det nu diskuterade fallet, om att upphäva stämmobeslutet om utdelning, ett sådant så kallat facta superveniens, som inte omfattas av domarnas rättskraft, och att Skatteverket därför har möjlighet att ompröva sitt beskattningsbeslut.
Johan Linder Säverman
UTBILDNING
» Till utbildningar
Foto © Alexei Averianov | Dreamstime.com
Region diskriminerade hjärtpatient
Diskrimineringsombudsmannen, DO, gör bedömningen att det var diskriminering i form av bristande tillgänglighet när en döv patient som akut lagts in på Akademiska sjukhuset i Uppsala inte fick tillgång till teckenspråkstolk.
ÖPPNAT INFLÖDE AV DOMAR
Uppdatering av domar i Infotorg Juridik
Infotorg Juridik har återigen öppnat upp databasen för inhämtning av domar med undantag för brottmål.
Foto Anna Hansen
Två nya justitieråd och en ny lagman
Regeringen har den 16 april utnämnt två nya justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen och en ny lagman.
Foto MRR-photography
41 nya advokater
Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 41 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 10 april.
Foto G. Fessy, EU-domstolen
Nya EU-domare
EU: s ministerråd har utsett nya domare till EU-domstolens första instans tribunalen. En svensk domare får förlängt förordnande och en ny svensk domare har utsetts.
Nya domarutnämningar
Regeringen har den 3 april utnämnt ett nytt justitieråd och tretton nya rådmän.
Foto Roland Jakobsson
Ny lagman utnämnd
Regeringen har utnämnt en ny lagman i Södertörns tingsrätt.
Foto Anna Hansen
Nya justitieråd föreslås
Efter att genomfört intervjuförfarande lämnar nu Domarnämnden förslag på nya justitieråd till Högsta förvaltningsdomstolen.
.jpg)
Foto ANDREY POPOV
68 nya advokater
Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 68 nya ledamöter vid sitt senaste sammanträde den 13 mars.
Foto Igor Stevanovic
Ökat antal ekobrott
Den ekonomiska brottsligheten blir allt mer om-fattande, komplex och internationell. Under förra året ökade inflödet av ärenden till Ekobrotts-myndigheten.
Foto Högsta domstolen
Nytt justitieråd föreslås
Efter att ha genomfört intervjuförfarande med fem personer som sökt tjänsten som justitieråd i Högsta domstolen har nu Domarnämnden lämnat förslag på tre av dessa.
Foto Anna Hansen
Det gångna året i HFD
Högsta förvaltningsdomstolen har nu publicerat sin verksamhetsberättelse för år 2024.
Foto SIRIJIT JONGCHAROENKULCHAI
Fler anmälda advokater
Advokatsamfundets verksamhetsberättelse för år 2024 har nu publicerats och av denna framgår bland annat att antalet anmälningar mot advokater ökat.
Foto David Naylor, Uppsala universitet
Vinterpromotion vid Uppsala universitet
I höstas utsågs Johan C Bärlund till ny hedersdoktor vid Juridiska fakulteten i Uppsala och nu har han och juris doktor Anni Carlsson promoverats vid den årliga vinterpromotionen.
Foto Stelya Dreamstime.com
Hög rankning för Lund
Lunds universitet listas nu på plats 36 i en total världsrankning för juridik.
