Bli kund Annonsera
torsdag 30 november 2023
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 13 november 2023,

Rätten att öppna ett betalkonto

I takt med det finansiella systemets övergång mot ett kontantlöst samhälle har bankerna getts en större roll i att erbjuda medborgarna betalkonton. Samtidigt har bankerna också ansvar i enlighet med penningtvättsregelverket. I denna artikel utreder studenten Zack Norén rättsläget kring fysiska personers rätt att öppna betalkonto.

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Betalkonto i dagens samhälle
För att kunna fungera i dagens samhälle är det närmast en nödvändighet att ha tillgång till ett betalkonto där kunden åtminstone kan placera och ta emot medel. Avsaknaden av ett betalkonto kan innebära starka begränsningar för den enskilde i det vardagliga livet. Inom det alltmer kontantlösa samhället utgör nämligen innehavandet av ett betalkonto en grundläggande förutsättning för att kunna genomföra vardagliga nödvändigheter såsom att ta emot lön och bidrag eller betala hyra och handla i en butik. Särskilt lidande blir grupper som inte har etablerat sig i det svenska samhället, såsom asylsökande, utländsk arbetskraft och utländska studenter (prop. 2022/23:10 s. 7–8).

Trots att det idag närmast är en nödvändighet att ha tillgång till ett betalkonto så har banker på senare tid i allt större utsträckning nekat uppstartande av betalkonton. Även om det saknas någon exakt statistik som utvisar antalet personer som nekats, så har både Finansinspektionen och Konsumenternas Bank- och finansbyrå noterat en ökad mängd klagomål från konsumenter som haft problem med att öppna betalkonton med grundläggande funktioner (Finansinspektionen, redovisning av betalkontodirektivets genomförande i Sverige, dnr 20-28029, 2020, s. 10–11).

Rätten att öppna ett betalkonto
Bestämmelser om betalkonton finns i 4 a kap. lag (2010:751) om betaltjänster (betaltjänstlagen) som är införlivat genom betalkontodirektivet, EU-direktiv 2014/92/EU. I 4 a kap. 1 § 1 st. betaltjänstlagen stadgas en rätt för konsumenter som lagligen är bosatta inom EES att öppna betalkonto med grundläggande funktioner. Banker och andra kreditinstitut har således en kontraheringsplikt vad avser att tillhandahålla betalkonton där konsumenter kan utföra vissa funktioner, såsom att betala och ta emot medel (4 a kap. 2 § betaltjänstlagen). Enligt 4 a kap. 1 § 2 st. betaltjänstlagen finns emellertid två undantag till rätten att öppna ett betalkonto, som behandlas var för sig nedan.

Penningtvätt eller finansiering av terrorism
Först och främst gäller inte rätten att öppna betalkonto om det skulle strida mot lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättslagen). Av 3 kap. 1 § penningtvättslagen följer att en bank inte får etablera eller upprätthålla en affärsförbindelse om den inte har tillräcklig kännedom om kunden för att kunna 1) hantera risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism och 2) övervaka och bedöma kundens aktiviteter och transaktioner enligt 4 kap. 1 och 2 §§ penningtvättslagen.

Penningtvättsregelverket är riskbaserat vilket innebär att det ställs olika höga krav på bankens agerande baserat på vilken risk som förknippas med den enskilda konsumenten. Banken ska bland annat klarlägga varför betalkontot behövs och hur det är tänkt att användas. Härigenom ska vissa åtgärder utföras för att uppnå kundkännedom, exempelvis identifikationskontroll (3 kap. 7 § penningtvättslagen, se även 3 kap. i Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2017:11 om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism). Om en affärsförbindelse inleds ska även information inhämtas om dess syfte och art, vilka löpande och vid behov ska följas upp för att säkerställa kundkännedom (3 kap. 12–13 §§ penningtvättslagen).

I förarbetena uttalas att det vid behov kan behöva inhämtas närmare information om kundens ekonomiska situation, men att det i regel blir aktuellt först om risken bedöms som hög, eller om det behövs för att bedöma riskfyllda eller avvikande aktiviteter (prop. 2016/17:173 s. 248). Sådan information kan vara ett arbetsgivarintyg som banken bedömt sig behöva (se Allmänna reklamationsnämndens beslut den 30 april 2019 med änr 2018-11679). I lagen anges dock inte närmare hur omfattande kundkännedomsåtgärder som en bank ska vidta. Bedömning får istället ske utifrån den risk för penningtvätt och finansiering av terrorism som en kund utgör. Det är den enskilda banken som ansvarar för att avgöra vilka åtgärder som den anser är lämpliga (Finansinspektionens beslut 2020-06-17 med dnr 19-2342). Det kan därför vara svårt att avgöra hur en adekvat bedömning ska utformas från fall till fall.

Särskilda skäl
Det andra undantaget är när det finns särskilda skäl mot att tillhandahålla konsumenten ett betalkonto. Exempel på särskilda skäl är om konsumenten använt eller kan antas komma att använda ett betalkonto för olagliga ändamål eller om konsumenten tidigare misskött sig gentemot kreditinstitutet (prop. 2016/17:129 s. 35 och 66). Detta innefattar dock inte sådan misskötsamhet som innebär att konsumenten inte har betalat sina krediter eller avgifter i tid eller förekomsten av betalningsanmärkningar. Särskilda skäl bör endast komma på fråga i undantagsfall.

Vad som i det enskilda fallet mer exakt utgör särskilda skäl är tänkt att vara en fråga för rättstillämpningen (prop 2022/23:10 s. 9). Det finns dock i dagsläget en sparsmakad praxis på området, trots att konsumenten har möjlighet att framföra klagomål eller få beslutet rättsligt prövat hos ett antal instanser (jfr 4 a kap. 3 § 2 st. betaltjänstlagen). Vad avser allmän domstol är troligen rättegångskostnaderna ett hinder, vilket illustreras i ett nyligen avgjort mål om nekad rätt till betalkonto där konsumenten blev förpliktigad att ersätta bankens rättegångskostnader på drygt 600.000 kronor (se Stockholms tingsrätts dom 2023-06-08 med mål nr T 18599-21).

Rättegångskostnadernas storlek i kombination med ett snårigt regelverk kan medföra att privatpersoner upplever en osäkerhet i att vända sig till rättsväsendet. Detta utgör ett hinder dels för möjligheten att få till en korrekt prövning i det enskilda fallet, dels för bankerna att få vägledning i hur bedömningarna ska göras. I båda delarna riskerar enskilda att bli lidande.

Motsatsförhållandet mellan regleringarna
De svenska bankerna är idag en viktig del av samhällets grundläggande infrastruktur. Kontanternas minskade roll sätter nämligen ett stort samhällsansvar i bankernas händer att inte godtyckligt placera enskilda i ett finansiellt utanförskap. Samtidigt ställs också krav på bankerna att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism. Motsatsförhållandena i regelverken kan många gånger leda till tillämpningssvårigheter, vilket kan vara en orsak till varför det har konstaterats att bankernas nuvarande hantering brister (Finansinspektionen, redovisning av betalkontodirektivets genomförande i Sverige, dnr 20-28029, 2020, s. 5).

En ytterligare dimension av problematiken, som här bara ska nämnas kort, är att det inte ställs upp något absolut krav på att bankernas beslut motiveras. Även om rätten till ett betalkonto måste vika mot andra mer framstående intressen ska det inte vara möjligt för en bank att neka kunder utan relevant anledning. Att gömma sig under ordet ”kundkännedom” eller “särskilda skäl” utan en närmare motivering ska inte vara tillräckligt.

Slutsats
I sammanhanget får jag nöja mig med att konstatera att så som gällande rätt är beskaffad förekommer ett antal tillämpningssvårigheter för bankerna. Nya lagkrav som säkerställer att gränsdragningen mellan regelverken inte sker godtyckligt är således nödvändigt. För närvarande pågår en utredning om rätten till betalkonto kan stärkas (se SOU 2023:16). Ett förslag som framförs är att införa krav på att bankerna vid förhöjd penningtvättsrisk först prövar alternativa lösningar, vilket skulle kunna förhindra att konsumenters rätt till betalkonto inte inskränks i onödan. Det återstår att se om lagstiftaren väljer att ta fasta på förslagen.

Nya domare

Regeringen har den 30 november utnämnt två nya domare.

DOMARBLOGGEN

Vad gör en utsänd långtidsexpert och projektsamordnare?

Veckans inlägg på Södertörns tingsrätts blogg handlar om det internationella arbetet som Sveriges Domstolar bedriver och om hur det är att arbeta som långtidsexpert och projektsamordnare i två olika länder.

Tre nya delägare till MAQS

Anders Lindström, Per Lagerkvist och Fredrik Mörner tillträder som delägare i MAQS Advokatbyrå från och med den 1 januari 2024.

Kommun ska betala sanktionsavgift

Integritetsskyddsmyndigheten utfärdar en sanktionsavgift på 300 000 kronor mot en kommun som införde en digital skolplattform utan att genomföra en konsekvensbedömning.

DO kräver ersättning för diskriminering

En kommun i Dalarna har enligt Diskrimineringsombudsmannen (DO) inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att anpassa skolgången för en elev med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Tre nya domare

Regeringen har den 23 november utnämnt tre domare.

Foto gesrey

Kan AI användas som rättskälla?

Stiftelsen för rättsinformations årliga konferens hölls i Delphis lokaler i centrala Stockholm och fokuserade i år på frågor om hur generativ AI kan påverka den juridiska domänen och juristers arbete. Flera talare inom olika yrkesområden gav sin syn på saken.

Ingen diskriminering att neka mobilt BankID

Diskrimineringsombudsmannen (DO) anser att det inte var fråga om diskriminering när ICA-banken nekade kunder utan svenskt pass eller nationellt id-kort att ansöka om mobilt BankID.

RÅ överklagar avvisningsbeslut

Riksåklagaren har överklagat ett hovrättsbeslut om att avvisa ett åtal om barnfridsbrott. Hon yrkar att Högsta domstolen ska återförvisa målet till hovrätten.

Foto Inbj

Nya domare

Regeringen har den 16 november utnämnt 20 domare.

Petra Lundh blir ny rikspolischef

Regeringen har beslutat att utse Petra Lundh till ny rikspolischef från och med den 1 december 2023. Förordnandet gäller i sex år.

Ny chef för skattenämnder

Regeringen har beslutat att anställa tf. kammarrättslagmannen Eva Östman Johansson som chef för Skatterättsnämndens och Forskarskattenämndens kansli

Foto Roland Magnusson

Körlektion på ryska var diskriminering

Diskrimineringsombudsmannen (DO) begär att en körskola ska betala diskrimineringsersättning för diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet efter att ha nekat en man en körskolelektion med anledning av att han inte ville tala ryska med körskolläraren.

Straffavgift för advokater höjs

Den 15 november fattade riksdagen, i enlighet med Advokatsamfundets förslag, beslut om en höjning av den straffavgift som advokater kan åläggas om de har brutit mot god advokatsed.

STUDENTARTIKEL

Rätten att öppna konto

I takt med det finansiella systemets övergång mot ett kontantlöst samhälle har bankerna getts en större roll i att erbjuda medborgarna betalkonton, men dessa har också ett ansvar i enlighet med penningtvättsregelverket. I denna artikel utreder studenten Zack Norén rättsläget kring fysiska personers rätt att öppna betalkonto.

Ny delägare till Lindahl

Natalie Bretz börjar som ny delägare i Lindahl Advokatbyrå den 1 januari nästa år.

Wistrand går ihop med internationell byrå

Wistrand blir nu en del av CMS, en av världens största advokatbyråer.

DOMARBLOGGEN

Varför ska unga behandlas annorlunda?

Södertörns tingsrätt senaste två blogginlägg diskuterar den mycket aktuella frågan om varför det ska finnas en särskild ordning för unga lagöverträdare.

Advokatsamfundet inrättar tillsynsenhet

Den 9 november fattade Advokatsamfundets styrelse beslut om att det ska inrättas en särskild tillsynsenhet.

STUDENTKRÖNIKA

Internet – från anarki till plattformsdespoti?

Internet beskrevs ursprungligen som en slags anarkistisk frizon. Decennier senare har vi ett annat internet där sociala medier-bolag har en makt över våra liv – och det demokratiska samtalet - få kunde förutse. Vem bestämmer över ditt digtala liv?

16 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 16 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 9 november.

Advokatsamfundet och Advokatguiden förlikas

Sveriges Advokatsamfund och Advokatguiden AS har ingått en förlikning i två mål i Patent- och marknadsdomstolen som Advokatsamfundet tidigare har inlett mot bolaget.

KRÖNIKA

Onödig lagstiftning om bolagsstämmor online?

I ett lagförslag önskar regeringen i ABL reglera bolagsstämmor online. Men näringslivet pläderar för fysiska stämmor som bäst procedur för samtalet med aktieägarna. Behövs nya regler? Om det skriver professor emeritus Torsten Sandström i en krönika.

Sanktionsavgift mot bolag som skickat kunduppgifter fel

Integritetsskyddsmyndigheten utfärdar en sanktionsavgift på 500.000 kronor mot ett bolag som av misstag skickat ett mejl till ett stort antal av sina kunder som innehållit en fil med uppgifter om tusentals andra kunders ekonomi.

Foto Pia Nyman

Ny dispaschör utsedd

Regeringen har förordnat Paula Bäckdén till ny dispaschör.

PRAKTIKERARTIKEL

Nya regler om visselblåsning

Den 17 december måste företag med 50-249 anställda ha interna rapporteringskanaler på plats för visselblåsning enligt visselblåsarlagen. Om de nya reglerna skriver advokat Viktoria Hybbinette och biträdande jurist Douglas Palm, Wistrand Advokatbyrå, i en praktikerartikel.

dNovo delas upp i två verksamheter

Advokatfirman dNovo delas nu upp i två nya, oberoende verksamheter.

STUDENTARTIKEL

Överutnyttjande av omprövningsrätten

Förvaltningsärenden om- och överprövas av en stor mängd anledningar. I denna artikel skriver studenten Zack Norén, Stockholms universitet, om balansen mellan processekonomi och grundläggande demokratiska värden.

Foto Michael Erhardsson

DO kräver ersättning från kommun

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att en kommun i Skåne ska betala diskriminerings-ersättning till en elev som utsatts för sexuella trakasserier.

Tillsyn över advokater ska förbättras

Den proaktiva tillsynen över advokater och advokatbyråer bör ta sin utgångspunkt i en riskbaserad modell. Det anser Advokatsamfundet, som nu föreslår att en särskild tillsynsenhet inrättas.

Foto Boris Breytman

Uppsalastudent vann stor casetävling

Sveriges största casetävling inom affärsjuridik är avgjord. Emilia Nordin, studerande vid Uppsala universitet, utsågs till vinnare efter två intensiva finaldagar i Uppsala.

Foto Stuart Miles

Juristens roll i AI-samhället

I takt med att användningen av AI ökar i samhället blir frågor om teknikens relation till rätten och juristens roll i teknikutvecklingen alltmer aktuella. Enligt Stanley Greenstein, juris dr. och docent i rättsinformatik, har juridiken en viktig roll i teknikutvecklingen och det är viktigt att jurister har kunskap om tekniken.

Första nämndbeslut om grovt barnfridsbrott

Nämnden för brottsskadeersättning har beslutat i fem nya ärenden enligt de nya skadeståndsreglerna från juli 2022.

Foto Wavebreakmedia

71 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 71 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 12 oktober.

Tretton män åtalas för mord i Södertälje

Åklagaren har väckt åtal mot totalt 13 män för inblandning i ett mord den i oktober förra året i Ronna, Södertälje.

STUDENTKRÖNIKA

Därför vill (nästan) ingen bli domare

Svenskt rättsväsende skriker efter fler domare men allt färre nyblivna jurister vill bli tingsnotarier. I skuggan av den svenska våldsvågen är det inte svårt att förstå varför.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt