Bli kund Annonsera
måndag 14 oktober 2024
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 3 juni 2024,

Aktiekapitalets vara eller icke vara

Aktiekapitalets vara eller icke vara i privata aktiebolag har sedan lång tid tillbaka varit uppe för debatt. Kritiken mot aktiekapitalets existens bottnar framförallt i en tveksamhet om aktiekapitalet verkligen uppfyller det uttalade borgenärssyftet. Med anledning av denna kritik granskar studenten Hemen Yazdanfar i denna artikel kapitalkravet för privata aktiebolag med fokus på borgenärssyftet.

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Kort om aktiekapitalet
En grundläggande förutsättning för att ett aktiebolag ska kunna registreras i bolagsregistret är att ett belopp motsvarande det lagstadgade aktiekapitalet tillförs aktiebolaget vid dess bildande, 1 kap. 4 § och 2 kap. 23 § 1 p. aktiebolagslagen (ABL). Av 1 kap. 5 § ABL framgår att i privata bolag ska det minsta aktiekapitalet uppgå till minst 25.000 kronor.

Den förmögenhet som tillförs aktiebolaget vid dess bildande kan vara beskaffad på olika sätt. Förmögenheten kan bestå av såväl kontanta medel som annan tillgång, det vill säga apportegendom (jfr 2 kap. 5 och 16 §§ ABL). För att apportegendomen ska kunna tillskjutas bolaget och därigenom täcka aktiekapitalet räcker det att egendomen är till nytta för bolagets verksamhet (2 kap. 6 § ABL).

Aktiekapitalets borgenärssyfte
För att skapa en djupare förståelse kapitalkravet måste en grundläggande aktiebolagsrättslig utgångspunkt framhållas. Utgångspunkten är att aktiebolagets aktieägare inte är personligt ansvariga för bolagets förpliktelser, 1 kap. 3 § ABL. Det innebär således att denna associationsform erbjuder aktieinnehavare möjlighet att äga andel i aktiebolag utan att vederbörande aktieägare riskerar sin privatekonomi. Främst med anledning av detta har kapitalkravet vuxit fram. Det uttalade syftet med kravet är som härvid antyds att fungera som ett skydd för aktiebolagets borgenärer. För att tillgodose borgenärernas behov av att få betalt för sina fordringar är tanken att det genom kapitalkravet ska finnas en marginal mellan bolagets tillgångar och skulder.

Den funktion som kapitalkravet förespråkas att ha är främst att fungera som ett standardkontrakt till skydd för såväl de s.k. anpassade och icke-anpassade borgenärerna. Genom att kapitalkravet fungerar som ett standardkontrakt är tanken att de anpassade borgenärerna genom individuella avtal om exempelvis ställande av säkerhet för förpliktelserna ska kunna frångå standardkontraktet. Samtidigt i och med att de icke-anpassade borgenärerna av olika anledningar inte har möjlighet att säkra sina fordringar på bolaget är tanken att dessa genom kapitalkravet ska beredas skydd fordringarna.

Skyddar aktiekapitalet borgenärerna i realiteten?
Mot det nu anförda synsättet på aktiekapitalet som ett borgenärsskyddande institut har det som initialt lyfts fram i artikeln riktats kritik. Storleken för kapitalkravet har kritiserats för att vara alltför godtyckligt uppställt. Som framförs ovan är nämligen det uppställda kravet detsamma oavsett ifrågavarande bolags verksamhet sett till potentiella risker och faktiska kapitalbehov. Eftersom storleken på aktiekapitalet i princip saknar någon funktionell koppling till verksamhetens art, omfattning och risker så tas inte någon hänsyn till exempelvis antal anställda, vilka varor eller tjänster som tillhandahålls och komplexiteten i dessa.

Oavsett om storleken på kapitalkravet hade bestämts utifrån en mer nyanserad bedömning kan det ifrågasättas om problemet verkligen ligger i storleken på kapitalkravet. Redan i en proposition från 1994 konstaterades det nämligen att ett aktiekapital så högt som 200.000 kronor praktiskt sätt utgör ett otillräckligt skydd i händelse av ekonomiskt trångmål i bolaget. Ett intakt aktiekapital säger ju i sig inget om bolagets likviditet. Ingenstans i lagen uppställs krav på att tillgångar som tillskjuts i syfte att tjäna som aktiekapital ska ha en viss likviditet. Trots ett intakt aktiekapital är det således inte alltid säkert att borgenären har möjlighet att med kort varsel omvandla tillgångar i bolaget till likvida medel. Detta stöds även av det faktum att banker och andra kreditinstitut regelmässigt uppställer krav på säkerhet och tillhandahållande av finansiell information om bolagets soliditet respektive likviditet. Mot denna bakgrund torde därför kunna konstateras att problemet med kapitalkravet ur ett borgenärsperspektiv inte bottnar i själva storleken på aktiekapitalet utan snarare i institutet som sådant.

Kapitalkravets effekter på nyföretagande
Utöver kritiken riktat mot kapitalkravet som ett institut till skydd för borgenärerna har den även bestått i att nuvarande ordning har negativa effekter på nyföretagande och därigenom på sysselsättningsgraden i samhället. Det har lyfts fram att ett avskaffande gör det mer lättillgängligt att starta aktiebolag vilket i sin tur ger upphov till att fler aktiebolag grundas. Att ett avskaffande de facto leder till ökning av antalet nya aktiebolag råder det emellertid inte konsensus om. Vid den senaste sänkningen av kapitalkravet hävdade nämligen flertalet remissinstanser att det från utredningens sida inte lyfts fram tillräckligt med empiriskt material till stöd härför.

Det är först nu, alltså efter att den senaste sänkningen trädde i kraft, som det kan konstateras att det i högre grad finns belägg för att ett avskaffande av aktiekapitalet leder till en ökning av nya aktiebolag. Det torde nämligen inte vara av en ren slump att efter såväl 2010 års sänkning som 2020 års sänkning av aktiekapitalet ökade antalet bolagsbildningar drastiskt - låt vara att den ökade graden av uppsägningar på grund av den då rådande pandemin med stor sannolikhet medförde att fler startade aktiebolag . Förutom att den ökade arbetslösheten i samhället har gett upphov till att fler bolag bildats har rimligen även andra fakorer såsom konkurrensen och efterfrågan i samhället också gjort det. Påståendet om att det inte finns tillräckligt belägg för att ett avskaffande av aktiekapitalet främjar nyföretagande bör därför kunna lämnas utan avseende.

Avslutande ord
Sammantaget kan på goda grunder riktas kritik mot kapitalkravet för privata aktiebolag. Till att börja med kan det konstateras att den nuvarande ordningen inte i högre grad tycks bereda något reellt skydd för bolagets borgenärer. Förekomsten av ett intakt aktiekapital behöver nödvändigtvis inte innebära att bolaget har det ekonomiskt bra ställt utan bolaget kan ändå ha en exempelvis dålig likviditet eller soliditet. Inte nog med det har kravet på aktiekapital en negativ påverkan på nyföretagande. I positiv riktning har det i artikeln påvisats en korrelation mellan de senaste sänkningarna av aktiekapitalet och nyföretagandet i samhället. Mot bakgrund av den kritik som kan riktas mot aktiekapitalet har det från olika håll lyfts fram att det vore på sin plats att kapitalkravet för privata aktiebolag avskaffas. Huruvida så är fallet är inte något som kan konstateras inom ramen för denna artikel, utan en sådan slutsats kräver en närmare kritisk analys av samtliga syften bakom kapitalkravet. Vad som emellertid får sägas stå klart är ändå att den nuvarande ordningen inte bereder något reellt och seriöst skydd för borgenärerna och att det därför finns anledning för lagstiftaren att se över kravet på aktiekapital i privata aktiebolag.

FAKTA

Lagrum: 1 kap. 4 § och 2 kap. 23 § 1 p. aktiebolagslagen (2005:551)

Förarbeten: prop. 2009/10:61 s. 7 SOU 2008:48 s. 83 f. prop. 2019/20:21 s. 10 och s. 39 prop. 1993/94:196 s. 82

Litteratur: Ju2019/01733/L1, Remissyttrande från Srf konsulternas förbund, s. 4 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, statistik 2020:04 och 2021:05 Anna Forsebäck, Det aktiebolagsrättsliga borgenärsskyddet i EU: hög tid för reform, JT, Nr 1 2008/09, s. 204 Rolf, Skog, Är det dags att avskaffa aktiebolagslagens krav på ett minsta tillåtet aktiekapital i privata aktiebolag?, Nordisk tidsskrift for selskabsret, Nr 4 2006/07, s. 73

Välbesökt mässa för blivande jurister

Juridiska Föreningen vid Stockholms Universitet har hållit i den 43:e upplagan av Juristdagarna, Nordens största arbetsmarknadsmässa för blivande jurister.

Foto TOMAS PICH

Öppet hus på Malmö tingsrätt

Lördagen den 19 oktober håller Malmö tingsrätt öppet hus för allmänheten. Det arrangeras rättegångsspel och aktiviteter under dagen.

Förändrad skolmat inte diskriminering

Diskrimineringsombudsmannen, DO, har beslutat att inte inleda tillsyn till följd av de anmälningar som har inkommit med anledning av att individer nekats skolmat i form av annat kött än fläsk.

Åtalas för mordför-beredelser i Danmark

En 16-årig pojke åtalas för förberedelse till mord och stämpling till mord och en annan 16-åring för medhjälp till förberedelse till mord. Samtidigt väcks bevistalan mot en 14-årig flicka för med-hjälp till samma brott samt förberedelse till mord.

DLA Piper nyanställer

DLA Piper har anställt Alicia Ehn, Kim Bergman och Emma Brolund vid sitt kontor i Stockholm.

Foto Igor Stevanovic

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 10 oktober utnämnt sex nya domare.

Roschier får ny MP

Johan Sidklev blir ny Managing Partner på Roschier.

DOMARBLOGGEN

Spännande arbete på förvaltningsrätten

I veckans inlägg på Södertörns tingsrätts Domarblogg berättar Olle Persson om hur det är att arbeta som föredragande jurist på Förvaltningsrätten i Stockholm.

Foto Europeiska unionens domstol

Ny svensk EU-domare

Fredrik Schalin tar nu över som svensk domare i EU-domstolens högsta instans.

Ekobrottsmyndigheten får ny generaldirektör

Den 1 oktober tillträdde Rikard Jermsten som ny generaldirektör för Ekobrottsmyndigheten.

DOMARBLOGGEN

Om utvisning efter brott

I det det senaste inlägget på Domarbloggen berättas om vilka överväganden som domstolen måste göra innan ett beslut fattas om utvisning på grund av brott enligt de nya skärpta reglerna.

DLA Piper nyanställer

Kristina Dunbring ansluter som Managing Associate till advokatbyrån DLA Piper i Stockholm.

Ny generaldirektör för Integritetsskyddsmyndigheten

Eric Leijonram har tillträtt som generaldirektör och chef för Integritetsskyddsmyndigheten. Han kommer närmast från en tjänst som chefsjurist på Finansinspektionen.

Digitalt förordnande- system införs

Nacka tingsrätt inför ett digitalt förordnande-system för offentliga biträden i mål och ärenden.

Jurist ny GD för Jämställdhetsmyndigheten

Regeringen har beslutat att anställa juristen Lise Tamm som ny generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten.

Två nya justitieråd

Regeringen har den 26 september utnämnt Mikael Westberg och Mathias Säfsten att vara justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen.

DOMARBLOGGEN

Nya förverkanderegler

En rad nya ändringar rörande reglerna för förverkande träder snart i kraft och om dessa handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto ANDREY POPOV

Åtgärder behövs för nya advokatbyråer

Advokatsamfundet har nu presenterat sin granskning av ”unga advokatbyråer”, enligt vilken det behövs åtgärder för att stärka regel-efterlevnaden hos nyblivna advokaters byråer.

Förundersökning mot politiker läggs ned

Förundersökningen mot riksdagsledamoten Richard Jomshof avseende hets mot folkgrupp läggs nu ned.

Grovt dataintrång

Irans säkerhetstjänst har genomfört en special-operation mot mål i Sverige. Genom ett grovt dataintrång tog hackare över en svensk sms-tjänst och skickade 15 000 meddelanden med uppmaningar om hämnd mot koranbrännare.

Foto Piotr Adamowicz

Unikt åtal för brott mot mänskligheten

En 52-årig kvinna åtalas för folkmord, brott mot mänskligheten och grov krigsförbrytelse i Syrien. Det är första gången som åtal för brott mot mänskligheten väcks i Sverige.

Foto Nagy-bagoly Arpad

Utökad budget för upphandlingstillsyn

Konkurrensverket får ökade resurser för en förstärkt upphandlingstillsyn. Det framgår av budgetpropositionen för 2025.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt