Bli kund Annonsera
lördag 8 februari 2025
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 3 juni 2024,

Aktiekapitalets vara eller icke vara

Aktiekapitalets vara eller icke vara i privata aktiebolag har sedan lång tid tillbaka varit uppe för debatt. Kritiken mot aktiekapitalets existens bottnar framförallt i en tveksamhet om aktiekapitalet verkligen uppfyller det uttalade borgenärssyftet. Med anledning av denna kritik granskar studenten Hemen Yazdanfar i denna artikel kapitalkravet för privata aktiebolag med fokus på borgenärssyftet.

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Kort om aktiekapitalet
En grundläggande förutsättning för att ett aktiebolag ska kunna registreras i bolagsregistret är att ett belopp motsvarande det lagstadgade aktiekapitalet tillförs aktiebolaget vid dess bildande, 1 kap. 4 § och 2 kap. 23 § 1 p. aktiebolagslagen (ABL). Av 1 kap. 5 § ABL framgår att i privata bolag ska det minsta aktiekapitalet uppgå till minst 25.000 kronor.

Den förmögenhet som tillförs aktiebolaget vid dess bildande kan vara beskaffad på olika sätt. Förmögenheten kan bestå av såväl kontanta medel som annan tillgång, det vill säga apportegendom (jfr 2 kap. 5 och 16 §§ ABL). För att apportegendomen ska kunna tillskjutas bolaget och därigenom täcka aktiekapitalet räcker det att egendomen är till nytta för bolagets verksamhet (2 kap. 6 § ABL).

Aktiekapitalets borgenärssyfte
För att skapa en djupare förståelse kapitalkravet måste en grundläggande aktiebolagsrättslig utgångspunkt framhållas. Utgångspunkten är att aktiebolagets aktieägare inte är personligt ansvariga för bolagets förpliktelser, 1 kap. 3 § ABL. Det innebär således att denna associationsform erbjuder aktieinnehavare möjlighet att äga andel i aktiebolag utan att vederbörande aktieägare riskerar sin privatekonomi. Främst med anledning av detta har kapitalkravet vuxit fram. Det uttalade syftet med kravet är som härvid antyds att fungera som ett skydd för aktiebolagets borgenärer. För att tillgodose borgenärernas behov av att få betalt för sina fordringar är tanken att det genom kapitalkravet ska finnas en marginal mellan bolagets tillgångar och skulder.

Den funktion som kapitalkravet förespråkas att ha är främst att fungera som ett standardkontrakt till skydd för såväl de s.k. anpassade och icke-anpassade borgenärerna. Genom att kapitalkravet fungerar som ett standardkontrakt är tanken att de anpassade borgenärerna genom individuella avtal om exempelvis ställande av säkerhet för förpliktelserna ska kunna frångå standardkontraktet. Samtidigt i och med att de icke-anpassade borgenärerna av olika anledningar inte har möjlighet att säkra sina fordringar på bolaget är tanken att dessa genom kapitalkravet ska beredas skydd fordringarna.

Skyddar aktiekapitalet borgenärerna i realiteten?
Mot det nu anförda synsättet på aktiekapitalet som ett borgenärsskyddande institut har det som initialt lyfts fram i artikeln riktats kritik. Storleken för kapitalkravet har kritiserats för att vara alltför godtyckligt uppställt. Som framförs ovan är nämligen det uppställda kravet detsamma oavsett ifrågavarande bolags verksamhet sett till potentiella risker och faktiska kapitalbehov. Eftersom storleken på aktiekapitalet i princip saknar någon funktionell koppling till verksamhetens art, omfattning och risker så tas inte någon hänsyn till exempelvis antal anställda, vilka varor eller tjänster som tillhandahålls och komplexiteten i dessa.

Oavsett om storleken på kapitalkravet hade bestämts utifrån en mer nyanserad bedömning kan det ifrågasättas om problemet verkligen ligger i storleken på kapitalkravet. Redan i en proposition från 1994 konstaterades det nämligen att ett aktiekapital så högt som 200.000 kronor praktiskt sätt utgör ett otillräckligt skydd i händelse av ekonomiskt trångmål i bolaget. Ett intakt aktiekapital säger ju i sig inget om bolagets likviditet. Ingenstans i lagen uppställs krav på att tillgångar som tillskjuts i syfte att tjäna som aktiekapital ska ha en viss likviditet. Trots ett intakt aktiekapital är det således inte alltid säkert att borgenären har möjlighet att med kort varsel omvandla tillgångar i bolaget till likvida medel. Detta stöds även av det faktum att banker och andra kreditinstitut regelmässigt uppställer krav på säkerhet och tillhandahållande av finansiell information om bolagets soliditet respektive likviditet. Mot denna bakgrund torde därför kunna konstateras att problemet med kapitalkravet ur ett borgenärsperspektiv inte bottnar i själva storleken på aktiekapitalet utan snarare i institutet som sådant.

Kapitalkravets effekter på nyföretagande
Utöver kritiken riktat mot kapitalkravet som ett institut till skydd för borgenärerna har den även bestått i att nuvarande ordning har negativa effekter på nyföretagande och därigenom på sysselsättningsgraden i samhället. Det har lyfts fram att ett avskaffande gör det mer lättillgängligt att starta aktiebolag vilket i sin tur ger upphov till att fler aktiebolag grundas. Att ett avskaffande de facto leder till ökning av antalet nya aktiebolag råder det emellertid inte konsensus om. Vid den senaste sänkningen av kapitalkravet hävdade nämligen flertalet remissinstanser att det från utredningens sida inte lyfts fram tillräckligt med empiriskt material till stöd härför.

Det är först nu, alltså efter att den senaste sänkningen trädde i kraft, som det kan konstateras att det i högre grad finns belägg för att ett avskaffande av aktiekapitalet leder till en ökning av nya aktiebolag. Det torde nämligen inte vara av en ren slump att efter såväl 2010 års sänkning som 2020 års sänkning av aktiekapitalet ökade antalet bolagsbildningar drastiskt - låt vara att den ökade graden av uppsägningar på grund av den då rådande pandemin med stor sannolikhet medförde att fler startade aktiebolag . Förutom att den ökade arbetslösheten i samhället har gett upphov till att fler bolag bildats har rimligen även andra fakorer såsom konkurrensen och efterfrågan i samhället också gjort det. Påståendet om att det inte finns tillräckligt belägg för att ett avskaffande av aktiekapitalet främjar nyföretagande bör därför kunna lämnas utan avseende.

Avslutande ord
Sammantaget kan på goda grunder riktas kritik mot kapitalkravet för privata aktiebolag. Till att börja med kan det konstateras att den nuvarande ordningen inte i högre grad tycks bereda något reellt skydd för bolagets borgenärer. Förekomsten av ett intakt aktiekapital behöver nödvändigtvis inte innebära att bolaget har det ekonomiskt bra ställt utan bolaget kan ändå ha en exempelvis dålig likviditet eller soliditet. Inte nog med det har kravet på aktiekapital en negativ påverkan på nyföretagande. I positiv riktning har det i artikeln påvisats en korrelation mellan de senaste sänkningarna av aktiekapitalet och nyföretagandet i samhället. Mot bakgrund av den kritik som kan riktas mot aktiekapitalet har det från olika håll lyfts fram att det vore på sin plats att kapitalkravet för privata aktiebolag avskaffas. Huruvida så är fallet är inte något som kan konstateras inom ramen för denna artikel, utan en sådan slutsats kräver en närmare kritisk analys av samtliga syften bakom kapitalkravet. Vad som emellertid får sägas stå klart är ändå att den nuvarande ordningen inte bereder något reellt och seriöst skydd för borgenärerna och att det därför finns anledning för lagstiftaren att se över kravet på aktiekapital i privata aktiebolag.

FAKTA

Lagrum: 1 kap. 4 § och 2 kap. 23 § 1 p. aktiebolagslagen (2005:551)

Förarbeten: prop. 2009/10:61 s. 7 SOU 2008:48 s. 83 f. prop. 2019/20:21 s. 10 och s. 39 prop. 1993/94:196 s. 82

Litteratur: Ju2019/01733/L1, Remissyttrande från Srf konsulternas förbund, s. 4 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, statistik 2020:04 och 2021:05 Anna Forsebäck, Det aktiebolagsrättsliga borgenärsskyddet i EU: hög tid för reform, JT, Nr 1 2008/09, s. 204 Rolf, Skog, Är det dags att avskaffa aktiebolagslagens krav på ett minsta tillåtet aktiekapital i privata aktiebolag?, Nordisk tidsskrift for selskabsret, Nr 4 2006/07, s. 73

Foto David Naylor, Uppsala universitet

Vinterpromotion vid Uppsala universitet

I höstas utsågs Johan C Bärlund till ny hedersdoktor vid Juridiska fakulteten i Uppsala och nu har han och juris doktor Anni Carlsson promoverats vid den årliga vinterpromotionen.

Två unga åtalas för grova brott

I höstas avlossades skott mot en frisörsalong i centrala Uppsala. En 18-årig man och en ung flick åtalas nu för inblandning i skjutningen.

Foto Andrey Popov

Hovrätt lanserar digitala frågestunder

Hovrätten över Skåne och Blekinge lanserar nu ett nytt digitalt initiativ för skolklasser i hela landet: Fråga domaren.

DOMARBLOGGEN

Om remissförfarandet i lagstiftningsprocessen

Remissförfarandet är en viktig del av lagstiftningsprocessen och om detta handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto ANDREY POPOV

48 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 48 nya ledamöter vid sitt senaste sammanträde.

Ny generaldirektör för Konkurrensverket

Regeringen har utsett juristen Marie Östman till generaldirektör och chef för Konkurrensverket.

Två nya rådmän

Regeringen har den 30 januari utnämnt två nya domare.

DOMARBLOGGEN

Viktigt att veta om offentlig upphandling

Offentlig upphandling; vad är bra och viktigt att veta som jurist? Om det handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto Stelya Dreamstime.com

Hög rankning för Lund

Lunds universitet listas nu på plats 36 i en total världsrankning för juridik.

Foto Roland Magnusson

Diskriminerades vid bussresa

En person som använder elrullstol diskriminerades i samband med en bussresa i Stockholm, slår DO fast och begär att Region Stockholm betalar ersättning till personen.

Nya domare

Regeringen har den 23 januari utnämnt åtta nya domare.

DOMARBLOGGEN

Vad innebär störande av förrättning?

Det senaste inlägget på Södertörns tingsrätts domarblogg handlar om brottet störande av förrättning och gränsen mellan otillåtet störande och yttrandefrihet.

Begärs häktad för grova brott i Syrien

Åklagare har begärt en svensk medborgare häktad vid Stockholms tingsrätt misstänkt för grov krigsförbrytelse och terroristbrott i Syrien.

Foto Katrina Brown

Jurist ny GD för Skolinspektionen

Regeringen har beslutat att anställa juristen Marie Axelsson som generaldirektör och chef för Skolinspektionen. Hon påbörjar sin anställning den 1 april 2025.

Ny tech-jurist till Kompass

Mina Gholiof Roa, juridisk expert inom tech och dataskydd, ansluter till Kompass Advokat.

Foto Mikael Damkier

Nya domare

Regeringen har den 16 januari utnämnt sju nya domare.

Foto Jiri Hera

Statsåklagare utsedda

För att möta den alltmer komplexa och omfatt-ande ekonomiska brottsligheten har Ekobrotts-myndigheten inrättat en ny roll som statsåkla-gare. Nu har tretton nya statsåklagare utsetts.

Svevia anställer ny bolagsjurist

Karin Basun har rekryterats som ny bolagsjurist på Svevia.

Ny Managing Partner på Hammarskiöld

Malin von Heideken tillträder rollen som Managing Partner på Advokatfirman Hammarskiöld.

Tre entreprenad-jurister till MAQS

Elin Schedin, Naalamiley Gångare Grede och Emelie Constant lämnar AG Advokat och ansluter till MAQS i Stockholm.

PRAKTIKERARTIKEL

Juridiska utmaningar i försvarsindustrin

I en tid av snabb teknologisk utveckling och ökande globala säkerhetsutmaningar blir juridisk kunskap allt viktigare för företag inom försvars- och luftfartsindustrin. Charlotte Brunlid och Petter Kjöllerström från DLA Piper berättar i en praktikerartikel om detta.

Storrekrytering av Cirio

Cirio Advokatbyrå har rekryterat tolv fastighets-rättsjurister från advokatbyrån AG Advokat.

Foto Högsta domstolen

Nytt justitieråd i HD

Katrin Hollunger Wågnert tillträder som nytt justitieråd i Högsta domstolen.

Cederquist får nya delägare

Cederquist har valt in två nya delägare inom verksamhetsgruppen för M&A.

Foto Micheal Erhardsson

Nya lagar vid årsskiftet

Vid årsskiftet träder ett antal nya lagar och förordningar i kraft.

Åtalas för mord i Gnosjö

En 28-årig man har åtalats för mord på en 74-årig kvinna den 13 november 2023 i ett skogsområde i Gnosjö. Han åtalas också för förberedelse till mord i Gnosjö och Göteborg.

Uppdrag för att stärka rättsväsendet

Regeringen har fattat beslut om 2025 års regleringsbrev för sex olika rättsvårdande myndigheter. I fokus står bland annat stöd till brottsoffer, genomslag för nya verktyg och förebyggande av brott.

IMY har ytterligare granskat Meta-pixeln

Integritetsskyddsmyndigheten är klar med ytterligare granskningar av personuppgifts-incidenter som rör företags användning av Meta-pixeln. IMY utfärdar en reprimand mot de granskade bolagen.

Foto SIRIJIT JONGCHAROENKULCHAI

Förbud att anställa uteslutna advokater

Den 1 januari införs en ny bestämmelse i Vägledande regler om god advokatsed. Bestämmelsen innebär ett förbud mot att anställa tidigare advokater som har uteslutits ur Advokatsamfundet.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.
» Logga in automatiskt

Du behöver vara inloggad för att läsa artikeln

» Logga in automatiskt