Bli kund Annonsera
söndag 8 november 2026
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 18 februari 2026,

Nya regler i PBL

Den 1 december 2025 trädde ett nytt regelverk för bygglov i kraft genom omfattande ändringar i plan- och bygglagen (2010:900) (PBL). Lagändringarna bygger på regeringens proposition "Ett nytt regelverk för bygglov" (prop. 2024/25:169) och är resultatet av ett omfattande utredningsarbete. Om dessa regler skriver nu advokaterna Melad Ablhad Elias och Måns Derk i en ny praktikerartikel.

VERKTYG

»
Tipsa en vän

1. INLEDNING

Reformens övergripande syfte är att skapa ett mer enkelt, effektivt och ändamålsenligt regelverk för kommuner, byggherrar och fastighetsägare. Antalet åtgärder som kan genomföras utan bygglov har utökats, samtidigt som möjligheterna att vidta åtgärder utan hinder i detaljplan eller områdesbestämmelser har förbättrats.

För fastighetsägare och övriga aktörer inom fastighets- och byggbranschen innebär de nya reglerna i flera avseenden ökad flexibilitet och nya affärsmöjligheter. I denna artikel redogör vi för några av de viktigare förändringarna.

Ändringarna i PBL har införts parallellt med justeringar i kompletterande regelverk. Plan- och byggförordningen (2011:338) (PBF) innehåller närmare föreskrifter om hur PBL ska tillämpas och har anpassats till det nya regelverket genom ändringar som också trätt i kraft den 1 december 2025.

Vidare gäller sedan den 1 juli 2025 nya byggregler utfärdade av Boverket (BBR), vilka innehåller tekniska krav och allmänna råd om byggnaders utformning och egenskaper. PBL, PBF och BBR utgör ett sammanhängande regelverk som måste beaktas i alla projekt.

2. NYA BYGGLOVSREGLER

2.1 Nytt undantag från kravet på planenligt utgångsläge

För att bygglov ska kunna ges inom ett område med detaljplan krävs enligt 9 kap. 56 § PBL som huvudregel att utgångsläget är planenligt, dvs. att den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser överensstämmer med gällande detaljplan. Syftet med kravet är bland annat att säkerställa att antagna detaljplaner genomförs.

I praktiken har kravet på planenligt utgångsläge ibland inneburit begränsningar. Om en befintlig byggnad av någon anledning är planstridig har bygglov normalt sett inte kunnat beviljas för en åtgärd, till exempel en ombyggnad, även om den sökta åtgärden i sig är förenlig med gällande detaljplan. Planstridigheter kan exempelvis ha uppkommit genom att en ny detaljplan antagits som gjort befintlig bebyggelse planstridig, genom preskriberade ”svartbyggen” eller äldre bygglov som avvikit från planen eller till följd av fastighetsregleringar.

Genom de nya reglerna har ett viktigt undantag från kravet på planenligt utgångsläge införts i 9 kap. 56 § första stycket punkten 1b PBL. Undantaget innebär att bygglov ska beviljas även om den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser avviker från detaljplanen, under förutsättning att detaljplanens genomförandetid har löpt ut och att det därefter har gått minst 15 år.

Genomförandetiden är den period under vilken en detaljplan som utgångspunkt inte får ändras eller upphävas på ett sätt som försvårar fastighetsägares möjligheter att utnyttja planen. Genomförandetiden uppgår normalt till mellan 5 och 15 år och kan vid behov förlängas. Med den nya regleringen gäller alltså kravet på planenligt utgångsläge under genomförandetiden och ytterligare 15 år därefter.

Bakgrunden till undantaget är att ett obegränsat krav på planenlighet i tiden riskerar att få orimliga effekter, särskilt i områden med äldre detaljplaner som inte längre speglar dagens behov eller förutsättningar. Den valda 15-årsgränsen utgör en avvägning mellan kommunens intresse av planens genomförande och behovet av en mer flexibel och inte allt för strikt reglering.

I praktiken öppnar undantaget för ett mer effektivt nyttjande av befintlig bebyggelse. Exempelvis kan om- och tillbyggnader av bostadshus nu bli möjliga även på fastigheter som fortfarande är planstridiga enligt äldre planer. I propositionen nämns bland annat att byggnader med en våning och suterrängvåning kan byggas till på ett planenligt sätt, trots att detaljplanen endast medger en våning, under förutsättning att 15 år har förflutit sedan genomförandetidens utgång.

För projekt inom detaljplanerat område blir det därmed av stor betydelse att kartlägga när detaljplanen antogs, vilken genomförandetid som fastställdes och hur lång tid som har gått sedan genomförandetiden löpte ut. Denna analys kan vara avgörande för om historiska planavvikelser fortfarande utgör hinder mot bygglov eller om nya utvecklingsmöjligheter nu föreligger.

2.2 Fasadändringar inom detaljplan

Även bygglovsreglerna för fasadändringar har förenklats. Begreppet fasadändring har numera definierats i 1 kap. 4 § PBL som ”en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt”. Definitionen tydliggör vilka åtgärder som omfattas av begreppet.

Sedan den 1 december 2025 gäller inte längre något generellt bygglovskrav för fasadändringar på en- och tvåbostadshus samt tillhörande komplementbyggnader och komplementbostadshus. För dessa byggnadstyper kan åtgärder såsom ommålning i annan kulör, byte av fasadmaterial (exempelvis från puts till träpanel), installation av solceller på tak eller fasad samt byte av taktäckningsmaterial genomföras utan bygglov.

För andra typer av byggnader inom detaljplan, exempelvis flerbostadshus, kontorsbyggnader, handelsfastigheter och industribyggnader, gäller dock fortsatt bygglovsplikt för fasadändringar om ändringen sker på en fasad eller ett tak som vetter mot allmän plats.

Med allmän plats avses enligt 1 kap. 4 § PBL "en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov". Bygglovsplikten är dock begränsad till den eller de fasader och takdelar som vetter mot den allmänna platsen. Övriga fasader och tak omfattas inte av lovplikten, även om åtgärden i praktiken genomförs på flera delar av byggnaden.

Motiven bakom ändringarna är att det inte bör krävas bygglov för fasadändringar som inte är synliga för allmänheten samt att dessa normalt sett inte heller påverkar grannar eller den gemensamma miljön i någon större utsträckning. För byggnader som är exponerade mot allmän plats bedöms däremot fasadutformningen ha större betydelse för stadsbilden och den offentliga miljön, vilket motiverar en fortsatt lovprövning.

En åtgärd på baksidan mot en innergård eller mot en annan fastighet kan alltså vara lovfri, medan samma åtgärd mot en gata eller ett torg kräver bygglov. Vad som utgör allmän plats kan i vissa fall vara tydligt (till exempel en stor genomfartsgata eller ett torg) men i andra fall kräva en bedömning (till exempel en mindre gata, en park eller en gång- och cykelväg). Bedömningen måste göras för varje enskild fasad och taksida.

2.3 Tillbyggnad i samband med nybyggnad – möjlighet till samlad lovprövning

En annan praktiskt betydelsefull nyhet är möjligheten att samtidigt ansöka om bygglov för både nybyggnad och tillbyggnad av ett en- eller tvåbostadshus. En ny bestämmelse i 9 kap. 53 § PBL innebär att den som i samband med nybyggnad av ett en- eller tvåbostadshus avser att genomföra en sådan tillbyggnad som enligt 10 kap. 2 a § PBL får strida mot detaljplan eller områdesbestämmelser, ska ansöka om bygglov för tillbyggnaden samtidigt som bygglov för nybyggnaden söks. Bestämmelsen omfattar dock inte tillbyggnader av komplementbyggnader.

Regleringen innebär att fastighetsägare kan ansöka om bygglov för nybyggnaden och ett så kallat ”frivilligt” bygglov för en i grunden lovfri tillbyggnad i ett och samma ärende. Byggnadsnämnden kan därmed pröva åtgärderna samlat och även meddela start- och slutbesked samtidigt.

Enligt tidigare praxis har lovfria tillbyggnader normalt inte kunnat påbörjas förrän den byggnad som tillbyggnaden ska anslutas till har färdigställts och slutbesked meddelats. Detta har i praktiken inneburit att nybyggda bostadshus först behövt uppföras i sin helhet för att därefter delvis rivas eller byggas om i samband med tillbyggnaden.

Den nya bestämmelsen syftar till att motverka sådana ineffektiva processer och kan leda till både tids- och kostnadsbesparingar. Vid nybyggnad av en- och tvåbostadshus där exempelvis ett uterum eller ett förråd planeras i direkt anslutning till byggnaden kan åtgärderna nu hanteras inom ramen för en och samma lovprövning.

2.4 Vindsinredning – nya möjligheter trots förbud i detaljplan

En särskilt uppmärksammad förändring gäller möjligheten att bevilja bygglov för inredning av vindar till bostäder, även när detaljplanen innehåller ett uttryckligt förbud mot vindsinredning.

Enligt 9 kap. 60 § PBL får bygglov ges för en åtgärd som avviker från detaljplan eller områdesbestämmelser om åtgärden avser att inreda en vind till bostad i ett bostadshus. För område inom detaljplan gäller dock att bygglov får beviljas först efter det att planens genomförandetid har löpt ut. Motsvarande tidsbegränsning gäller inte för områdesbestämmelser.

Vindinredningsförbud förekommer främst i äldre detaljplaner och har historiskt motiverats av bland annat brandsäkerhet, begränsad infrastrukturkapacitet, kulturmiljöhänsyn och övergripande planeringsintressen. Med hänsyn till den tekniska utvecklingen och förändrade byggnormer bedöms många av dessa skäl idag ha förlorat sin tyngd.

Regeringen har särskilt framhållit att vindsinredning utgör ett effektivt sätt att tillföra nya bostäder genom bättre utnyttjande av befintlig bebyggelse, utan att markanvändningen förändras eller att risken för konflikter med annan markanvändning ökar. Åtgärden påverkar inte heller omgivningens legitima förväntningar på den framtida utvecklingen i området, eftersom bebyggelsens yttre struktur i huvudsak består.

Bygglov för inredning av vind får dock inte ges om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller innebära en påtaglig begränsning av rättigheter eller pågående verksamheter i omgivningen. Byggnadsnämnden ska göra en samlad lämplighetsbedömning i det enskilda fallet, där hänsyn bland annat ska tas till planeringsaspekter och god boendemiljö.

I bedömningen ingår frågor om infrastruktur, vatten- och avloppskapacitet, teknisk och samhällelig service, hälsa och säkerhet samt tillgång till kommunikationer, grönområden, utevistelse och lek. Särskilt berörda grannar och andra kringboende ges även möjlighet att tillvarata sina intressen inom ramen för bygglovsprocessen och kan även överklaga ett beviljat bygglov.

För fastighetsutvecklare innebär regleringen möjligheter till förtätning och bostadsskapande inom befintligt bestånd, särskilt i attraktiva innerstadslägen där efterfrågan på bostäder är stor.

3. FLER LÄTTNADER PÅ VÄG?

Reformen av bygglovsreglerna utgör en av de mest omfattande förändringarna av PBL på senare år. För fastighets- och entreprenadbranschen innebär regelverket att fler projekt kan bli genomförbara, att tillståndsprocesser kan effektiviseras och att fastigheter som tidigare varit låsta av äldre planbestämmelser kan utvecklas på nya sätt.

Arbetet med att förenkla plan- och byggregelverket fortsätter. Regeringen har den 3 februari 2026 överlämnat en remiss till Lagrådet med flera förslag på ändringar i PBL i syfte att förtydliga och förenkla bestämmelserna om ombyggnad och andra ändringar av en byggnad.

Förslagen omfattar exempelvis lättnader i byggkraven för att underlätta konvertering av kontorslokaler till bostäder, en ersättning av begreppet ”ombyggnad” till ”större byggnadsändring” samt en begränsning av möjligheten att ställa följdkrav på hela byggnaden vid omfattande byggnadsändringar. Vidare föreslås större möjligheter att göra avsteg från tillgänglighetskraven vilket kan minska byggkostnaderna, öka flexibiliteten och möjliggöra fler ändamålsenliga lösningar. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

RÅ vill att HD prövar häktad 14-åring

En 14-årig flicka, som är häktad på sannolika skäl misstänkt för medhjälp till mord, vill att Högsta domstolen ska häva häktningen och försätta henne på fri fot. Riksåklagaren anser att häktningsbeslutet ska kvarstå, men tillstyrker att Högsta domstolen prövar häktningsfrågan eftersom det finns behov av vägledning framåt.

Åtalas för mord i Tyresö

Åklagaren har i dag väckt åtal i ett ärende där en 18-årig man sköts till döds på en buss vid Tyresö gymnasium den 25 mars i år. En 21-årig man åtalas för mord och grovt vapenbrott. Ytterligare fyra unga män åtalas för medhjälp till mordet.

Foto IULIIA_N

Dalahästen får skyddad geografisk beteckning

Dalahästen blir först i Sverige att registreras i EU:s nya system för geografiska beteckningar för hantverks- och industriprodukter. Registreringen ger namnet ett skydd i hela EU.

Par åtalas för grova brott i Luleå

En man i 60-årsåldern och en kvinna i 50-årsåldern åtalas nu för mord på en man i 75-årsåldern, som anträffades i en utbrunnen bil i Sandnäset i Luleå kommun i december förra året. De åtalas också för grovt gravfridsbrott, grov falsk angivelse, inbrottsstöld samt bevisförvanskning, grovt brott.

Foto Mikael Damkier

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 5 november utnämnt sju nya domare.

Ny ordförande för Centrum för rättvisa

Kristoffer Löf, advokat och partner på Mannheimer Swartling, har valts till ny styrelseordförande för Centrum för rättvisa. Han efterträder Tomas Nicolin, som lämnar uppdraget efter sjutton år i styrelsen, varav tio som ordförande.

Sveriges domstolar stöttar rättsväsendet i Palestina

Domstolsverkets internationella enhet genomförde i oktober en besöksresa till Västbanken i Palestina. I samband med besöket utbildades palestinska domare i den moderna domarrollen.

Söktjänster föreläggs att stoppa personsökningar

Integritetsskyddsmyndigheten har granskat fyra söktjänster som behandlar stora mängder uppgifter om privatpersoner. Dessa visar att två söktjänster har behandlat uppgifter om brott på ett otillåtet sätt. De andra två har brustit vad gäller rätten till radering.

Foto Anders Erlman

Ny kammarrätts-president i Sundsvall

Regeringen har utnämnt lagmannen Anders Erlman till kammarrättspresident i Kammarrätten i Sundsvall.

Stort åtal för grov näringspenningtvätt

Åklagare vid Ekobrottsmyndigheten i Stockholm har väckt åtal mot en man för grov näringspenningtvätt. Mannen misstänks ha hanterat över två miljoner kronor genom ett upplägg med osanna fakturor och flera bolags bankkonton.

Lämnar Vinge för Advokatfirman Delphi

Tobias Kempas ansluter den 1 januari 2027 som partner i Advokatfirman Delphi där han kommer att vara verksam inom byråns affärsområden immaterialrätt och tvistelösning.

DOMARBLOGGEN

Så blir en EU-lag till

Många beslut som på-verkar vår vardag fattas i EU. Regler om miljö, digi-tala tjänster, resor och konsumentskydd är bara några exempel. Om detta lagstiftningsarbete handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Stort åtal för grova brott

Åklagare har nu väckt åtal mot 19 personer för olika grad av inblandning i en omfattande bedrägerihärva i Bergslagen. Med hjälp av fejkade polislegitimationer och genom att ringa upp målsägande och fjärrstyra deras datorer har de nu åtalade överfört pengar och kryptovaluta till utländska konton.

Foto JOHANNES HANSEN

Fakultet avstyrker nya lagförslag

I en ny utredning lämnas förslag om att avskaffa häktades rätt till enrum och möjliggöra placering i polisarrest ska bidra till att lösa Kriminal-vårdens platsbrist. Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet avstyrker nu dock flera av förslagen och varnar för att de kan leda till oacceptabla förhållanden för frihetsberövade.

Ny domstol

Från och med 9 november finns domstolarna i Växjö i nya lokaler på Bäckas-lövsesplanaden.

Westerberg & Partners utser tre nya delägare

Westerberg & Partners har utsett Siri Alvsing, Olof Olsson och Petter Larsson till delägare i byrån från och med den 1 januari 2027.

Foto Tommy Alvén

Grips i operation Candy

I veckan slog Ekobrottsmyndigheten och Polis-myndigheten till mot ytterligare en man inom ramen för operation Candy. Mannen, en person med ledande befattning i ett fastighetsbolag, har begärts häktad misstänkt för grovt penningtvättsbrott.

Åtal för mord och annan grov brottslighet

Den 26-åriga man, som i februari överlämnades från Grekland till Sverige, åtalas nu vid Södertörns tingsrätt som misstänkt för inblandning i ett flertal grova våldsbrott under 2023 och 2024 i Stockholmsområdet, Linköping och Uppsala.

Foto Mikael Damkier

Två nya domare utnämnda

Regeringen har den 15 oktober utnämnt en lagman i Blekinge tingsrätt och en chefsrådman i Umeå tingsrätt.

Kommunpolitiker åtalas för grovt tjänstefel

Åklagare har nu väckt åtal för grovt tjänstefel mot tre kommunpolitiker i Älvsbyns kommun efter att de på felaktiga grunder fattat beslut om att åtgärder enligt LVU skulle upphöra.

Kriminella nätverk styr genom digitala medier

Kriminella nätverk använder digitala medier för att locka barn och unga med snabba pengar i utbyte mot att de utför brott. Digitala medier används genom hela rekryterings- och utförandeprocessen för att etablera kontakt, förmedla uppdrag och instruera barn och unga i genomförandet av brotten. Det visar en ny forskningsstudie från Brå.

Ny partner till Next Law

Madeleine Sifvert ansluter nu som partner till Next Law från Walthon Advokater.

Lämnar AG Advokater för att gå till Cirio

Cirio har rekryterat Jenny Gustafsson som Managing Associate inom infrastruktur och projektutveckling.

DOMARBLOGGEN

Tillbaka på Svea hovrätt efter ett år i Ukraina

I det senaste inlägget på Domarbloggen skriver hovrättsrådet Mari-Ann Roos en slutrapport efter ett år i Ukraina vid Europeiska Unionens Rådgivande Mission. Hon är nu tillbaka i Sverige och berättar om sitt år i Kyjiv.

Foto Vitaliy Pakhnyushchyy

Nämndemän granskas i rapport

Riksrevisionen har granskat hur Domstolsverket och domstolarna arbetar för att systemet med nämndemän ska fungera ändamålsenligt och kommit fram till att arbetet i flera delar fungerar väl, samtidigt som det finns områden som kan stärkas.

Foto Patrik Svedberg

Nya domare utnämnda

Regeringen har den 8 oktober utnämnt och anställt ett antal nya domare.

Lämnar Baker McKenzie för Delphi

Stefan Balazs ansluter den 12 oktober 2026 som partner till Advokatfirman Delphi i Stockholm där han kommer att vara verksam inom byråns affärsområde aktiemarknad.

Keelion Law värvar från Tele2

Sofia Norling Janzon, tidigare Head of Labor Relations på Tele2, tillträdde i september som Legal Director i arbetsrättsgruppen på MAQS Advokatbyrå, som den 1 januari 2027 byter namn till Keelion Law.

Walthon och Ramberg går samman

Walthon Advokater och Ramberg Advokater avser att gå samman från årsskiftet 2026/2027 och bilda Walthon Ramberg.

Ny master ska få fler svenskar till EU-jobb

Sverige har för få medarbetare i EU: s institutioner. Stockholms universitet satsar därför vidare på ett masterprogram som kombinerar statsvetenskap, nationalekonomi och juridik.

DOMARBLOGGEN

Tävling mellan nordiska juriststudenter

Det senaste blogginlägget på Domarbloggen handlar om "Den nordiska rättegångstävlingen om de mänskliga rättigheterna", ett slags mästerskap för juridikstudenter i Norden.

Konkurrensverket får inhämta uppgifter om prissättningsverktyg

Efter att Konkurrensverket, inom ramen för en pågående utredning av ett misstänkt konkurrensbegränsande samarbete, ålagt Ica att inkomma med vissa uppgifter relaterade till bolagets prissättningsverktyg överklagade Ica beslutet. Patent- och marknadsdomstolen avslog överklagandet och Patent- och marknadsöverdomstolen beslutar nu att inte meddela prövningstillstånd i målet.

Foto Igor Stevanovic

Om penningtvätt och terrorfinansiering

Aktiebolag och utländska företag med fast drift-ställe i Sverige är de juridiska former som löper störst risk att utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Det visar Samord-ningsfunktionens första riskbedömning.

Nya och utträdda advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 24 nya ledamöter vid sitt senaste sammanträde. Samtidigt lämnade hela 58 advokater, varav 39 stycken i Malmö, samfundet.

Foto Petra Kukofka

Problem vid över-klagade PBL-ärenden

Handläggningstiden för överklagade plan- och byggärenden är ofta lång, visar en ny granskning gjord av Riksrevisionen. Ansvariga myndigheter rekommenderas nu att vidta åtgärder för att undvika flaskhalsar och merarbete i handläggningen.

Foto Jagen51

Miljonregn över Lundaforskare

Två forskare vid Juridiska fakulteten i Lund har beviljats sammanlagt drygt tio miljoner kronor från Vetenskapsrådet. Projekten leds av Christian Dahlman, professor i allmän rättslära, och Lotta Maunsbach, docent i processrätt, och behandlar bevisvärdering av DNA i brottmål respektive centrala frågor om rättssäkerhet inom skiljeförfarande.

Sveriges Radio fälls av granskningsnämnden

Granskningsnämnden fäller SR för otillbörligt kommersiellt gynnande efter att ett varumärke varit synligt i bild. Det är första gången som SR fälls för en bildpublicering.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.
» Logga in automatiskt

Du behöver vara inloggad för att läsa artikeln

» Logga in automatiskt