Bli kund Annonsera
tisdag 23 juli 2024
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 13 november 2023,

Rätten att öppna ett betalkonto

I takt med det finansiella systemets övergång mot ett kontantlöst samhälle har bankerna getts en större roll i att erbjuda medborgarna betalkonton. Samtidigt har bankerna också ansvar i enlighet med penningtvättsregelverket. I denna artikel utreder studenten Zack Norén rättsläget kring fysiska personers rätt att öppna betalkonto.

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Betalkonto i dagens samhälle
För att kunna fungera i dagens samhälle är det närmast en nödvändighet att ha tillgång till ett betalkonto där kunden åtminstone kan placera och ta emot medel. Avsaknaden av ett betalkonto kan innebära starka begränsningar för den enskilde i det vardagliga livet. Inom det alltmer kontantlösa samhället utgör nämligen innehavandet av ett betalkonto en grundläggande förutsättning för att kunna genomföra vardagliga nödvändigheter såsom att ta emot lön och bidrag eller betala hyra och handla i en butik. Särskilt lidande blir grupper som inte har etablerat sig i det svenska samhället, såsom asylsökande, utländsk arbetskraft och utländska studenter (prop. 2022/23:10 s. 7–8).

Trots att det idag närmast är en nödvändighet att ha tillgång till ett betalkonto så har banker på senare tid i allt större utsträckning nekat uppstartande av betalkonton. Även om det saknas någon exakt statistik som utvisar antalet personer som nekats, så har både Finansinspektionen och Konsumenternas Bank- och finansbyrå noterat en ökad mängd klagomål från konsumenter som haft problem med att öppna betalkonton med grundläggande funktioner (Finansinspektionen, redovisning av betalkontodirektivets genomförande i Sverige, dnr 20-28029, 2020, s. 10–11).

Rätten att öppna ett betalkonto
Bestämmelser om betalkonton finns i 4 a kap. lag (2010:751) om betaltjänster (betaltjänstlagen) som är införlivat genom betalkontodirektivet, EU-direktiv 2014/92/EU. I 4 a kap. 1 § 1 st. betaltjänstlagen stadgas en rätt för konsumenter som lagligen är bosatta inom EES att öppna betalkonto med grundläggande funktioner. Banker och andra kreditinstitut har således en kontraheringsplikt vad avser att tillhandahålla betalkonton där konsumenter kan utföra vissa funktioner, såsom att betala och ta emot medel (4 a kap. 2 § betaltjänstlagen). Enligt 4 a kap. 1 § 2 st. betaltjänstlagen finns emellertid två undantag till rätten att öppna ett betalkonto, som behandlas var för sig nedan.

Penningtvätt eller finansiering av terrorism
Först och främst gäller inte rätten att öppna betalkonto om det skulle strida mot lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättslagen). Av 3 kap. 1 § penningtvättslagen följer att en bank inte får etablera eller upprätthålla en affärsförbindelse om den inte har tillräcklig kännedom om kunden för att kunna 1) hantera risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism och 2) övervaka och bedöma kundens aktiviteter och transaktioner enligt 4 kap. 1 och 2 §§ penningtvättslagen.

Penningtvättsregelverket är riskbaserat vilket innebär att det ställs olika höga krav på bankens agerande baserat på vilken risk som förknippas med den enskilda konsumenten. Banken ska bland annat klarlägga varför betalkontot behövs och hur det är tänkt att användas. Härigenom ska vissa åtgärder utföras för att uppnå kundkännedom, exempelvis identifikationskontroll (3 kap. 7 § penningtvättslagen, se även 3 kap. i Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2017:11 om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism). Om en affärsförbindelse inleds ska även information inhämtas om dess syfte och art, vilka löpande och vid behov ska följas upp för att säkerställa kundkännedom (3 kap. 12–13 §§ penningtvättslagen).

I förarbetena uttalas att det vid behov kan behöva inhämtas närmare information om kundens ekonomiska situation, men att det i regel blir aktuellt först om risken bedöms som hög, eller om det behövs för att bedöma riskfyllda eller avvikande aktiviteter (prop. 2016/17:173 s. 248). Sådan information kan vara ett arbetsgivarintyg som banken bedömt sig behöva (se Allmänna reklamationsnämndens beslut den 30 april 2019 med änr 2018-11679). I lagen anges dock inte närmare hur omfattande kundkännedomsåtgärder som en bank ska vidta. Bedömning får istället ske utifrån den risk för penningtvätt och finansiering av terrorism som en kund utgör. Det är den enskilda banken som ansvarar för att avgöra vilka åtgärder som den anser är lämpliga (Finansinspektionens beslut 2020-06-17 med dnr 19-2342). Det kan därför vara svårt att avgöra hur en adekvat bedömning ska utformas från fall till fall.

Särskilda skäl
Det andra undantaget är när det finns särskilda skäl mot att tillhandahålla konsumenten ett betalkonto. Exempel på särskilda skäl är om konsumenten använt eller kan antas komma att använda ett betalkonto för olagliga ändamål eller om konsumenten tidigare misskött sig gentemot kreditinstitutet (prop. 2016/17:129 s. 35 och 66). Detta innefattar dock inte sådan misskötsamhet som innebär att konsumenten inte har betalat sina krediter eller avgifter i tid eller förekomsten av betalningsanmärkningar. Särskilda skäl bör endast komma på fråga i undantagsfall.

Vad som i det enskilda fallet mer exakt utgör särskilda skäl är tänkt att vara en fråga för rättstillämpningen (prop 2022/23:10 s. 9). Det finns dock i dagsläget en sparsmakad praxis på området, trots att konsumenten har möjlighet att framföra klagomål eller få beslutet rättsligt prövat hos ett antal instanser (jfr 4 a kap. 3 § 2 st. betaltjänstlagen). Vad avser allmän domstol är troligen rättegångskostnaderna ett hinder, vilket illustreras i ett nyligen avgjort mål om nekad rätt till betalkonto där konsumenten blev förpliktigad att ersätta bankens rättegångskostnader på drygt 600.000 kronor (se Stockholms tingsrätts dom 2023-06-08 med mål nr T 18599-21).

Rättegångskostnadernas storlek i kombination med ett snårigt regelverk kan medföra att privatpersoner upplever en osäkerhet i att vända sig till rättsväsendet. Detta utgör ett hinder dels för möjligheten att få till en korrekt prövning i det enskilda fallet, dels för bankerna att få vägledning i hur bedömningarna ska göras. I båda delarna riskerar enskilda att bli lidande.

Motsatsförhållandet mellan regleringarna
De svenska bankerna är idag en viktig del av samhällets grundläggande infrastruktur. Kontanternas minskade roll sätter nämligen ett stort samhällsansvar i bankernas händer att inte godtyckligt placera enskilda i ett finansiellt utanförskap. Samtidigt ställs också krav på bankerna att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism. Motsatsförhållandena i regelverken kan många gånger leda till tillämpningssvårigheter, vilket kan vara en orsak till varför det har konstaterats att bankernas nuvarande hantering brister (Finansinspektionen, redovisning av betalkontodirektivets genomförande i Sverige, dnr 20-28029, 2020, s. 5).

En ytterligare dimension av problematiken, som här bara ska nämnas kort, är att det inte ställs upp något absolut krav på att bankernas beslut motiveras. Även om rätten till ett betalkonto måste vika mot andra mer framstående intressen ska det inte vara möjligt för en bank att neka kunder utan relevant anledning. Att gömma sig under ordet ”kundkännedom” eller “särskilda skäl” utan en närmare motivering ska inte vara tillräckligt.

Slutsats
I sammanhanget får jag nöja mig med att konstatera att så som gällande rätt är beskaffad förekommer ett antal tillämpningssvårigheter för bankerna. Nya lagkrav som säkerställer att gränsdragningen mellan regelverken inte sker godtyckligt är således nödvändigt. För närvarande pågår en utredning om rätten till betalkonto kan stärkas (se SOU 2023:16). Ett förslag som framförs är att införa krav på att bankerna vid förhöjd penningtvättsrisk först prövar alternativa lösningar, vilket skulle kunna förhindra att konsumenters rätt till betalkonto inte inskränks i onödan. Det återstår att se om lagstiftaren väljer att ta fasta på förslagen.

IMY får ny GD

Regeringen har utsett chefjuristen Eric Leijonram till ny generaldirektör och chef för Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). Han tillträder tjänsten den 1 oktober.

Ny generaldirektör för Ekobrottsmyndigheten

Regeringen har beslutat att utse Rikard Jermsten till ny generaldirektör och chef för Ekobrottsmyndigheten. Anställningen gäller från och med den 1 oktober.

Foto Gamma-Man

Amicusyttrande tillåts

Institutet för mänskliga rättigheter skickade i maj in ett så kallat amicus curiae-yttrande till Högsta domstolen för att belysa sambandet mellan mänskliga rättigheter och klimatförändringarna i Auroramålet och domstolen beslutade den 3 juli att tillåta yttrandet.

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 4 juli utnämnt 14 nya domare.

Nya delägare till Vinge

Vinge har utnämnt fyra nya delägare och en ny counsel på sitt kontor i Stockholm.

Foto Micheal Erhardsson

Nya lagar i juli

Vid halvårsskiftet den 1 juli trädde en rad nya lagar och förordningar i kraft.

Rättspsykatriska under-sökningar i mordmål

Södertörns tingsrätt har beslutat att rätts-psykiatrisk undersökning ska genomföras av två av de personer som står åtalade för inblandning i mord i Västberga och Tullinge i oktober 2023.

Enkätundersökning

Svara på frågor om nyhetstjänsten

Infotorg Juridiks nyhetstjänst vill gärna höra dina åsikter om vår rapportering av juridiska nyheter och genomför därför en enkätundersökning.

InfoTorg - Juridik - Kommentar 2 kommentarer

STUDENTARTIKEL

Fast etableringsställe vid exklusiva avtal

EU-domstolen har nyligen meddelat ett förhandsavgörande rörande tolkningen av begreppet fast etableringsställe enligt artikel 44 i mervärdesskattedirektivet. Studenten Hemen Yazdanfar undersöker hur pass långtgående slutsatser som kan dras av förhandsavgörandet och vilken betydelse domen har för svensk rätt.

Ny styrelseordförande i Pensionsmyndigheten

Justitierådet Anders Perklev förordnas som ordförande i styrelsen för Pensionsmyndigheten från och med den 1 juli 2024.

Sanktionsavgift mot Avanza

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) utfärdar en sanktionsavgift på 15 miljoner kronor mot Avanza Bank AB.

Nya domare utsedda

Regeringen har den 20 juni utnämnt sju nya domare, varav bland annat två justitieråd i Högsta domstolen.

Foto Stuart Miles

IMY vill utreda bakgrundskontroller

Integritetsskyddsmyndigheten vill att det tillsätts en utredning med uppdrag att säkerställa en lämplig balans mellan behovet av att utföra bakgrundskontroller och skyddet för den personliga integriteten.

Juridiklärare prisas

Fyra skickliga universitetslärare tilldelas i år Stockholms universitets pedagogiska pris Årets lärare. En av dessa är Christina Ramberg, professor i civilrätt och ämnesföreståndare för allmän förmögenhetsrätt vid Juridiska institutionen.

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 5 juni utnämnt sex nya domare.

STUDENTARTIKEL

Avdrag för rådgivning vid aktieavyttring

Det är normalt att rådgivningstjänster förvärvas i samband med överlåtelse av dotterbolags-andelar. I ljuset av att överlåtelse av dessa andelar är momsfri uppkommer frågan om möjligheten att dra av ingående moms för de förvärvade rådgivningstjänsterna. Studenten Hemen Yazdanfar försöker bringa klarhet i vilka förutsättningar som behöver vara uppfyllda för att avdragsrätt ska föreligga.

DOMARBLOGGEN

Svensk domare i Kosovo

Domaren Mats Persson är utsänd till Kosovo som rättslig rådgivare och om sitt arbete där skriver han nu på Södertörns tingsrätts Domarblogg.

Foto GAMMA-MAN

Domstolsverket kom-menterar JO:s kritik

JO riktar kritik mot Domstolsverkets införande av DiBa, verksamhetsstödet för hantering av brottmålsavgöranden i tingsrätt. Även om flertalet av de problemområden som JO lyfter fram numera är åtgärdade tar Domstolsverket till sig av kritiken.

Snabbare lagföring för unga i hela landet

Regeringen har nu beslutat om att utöka ett tidigare uppdrag om försöksverksamhet med ett snabbförfarande i brottmål för lagöverträdare under 18 år. Försöksverksamheten ska fortsätta och byggas ut till samtliga polisregioner i landet.

Vd utsatte kvinna för sexuella trakasserier

Diskrimineringsombudsmannen, DO, begär att ett bolag i Storstockholmsområdet ska betala 100 000 kronor i diskrimineringsersättning till en anställd kvinna som har utsatts för sexuella trakasserier av bolagets vd.

STUDENTARTIKEL

Aktiekapitalets vara eller icke vara

Aktiekapitalets vara eller icke vara i privata aktiebolag har sedan lång tid tillbaka varit uppe för debatt. Med anledning av detta granskar studenten Hemen Yazdanfar kapitalkravet för privata aktiebolag med fokus på borgenärssyftet.

Bank diskriminerade döva personer

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att det var diskriminering när en bank nekade två personer som är döva att utföra bankärenden.

Nio nya partners

Skattebyrån CauseyWestling har valt in nio nya partners.

Foto Högsta domstolen

Nytt justitieråd föreslås

Rättschefen Katrin Hollunger Wågnert föreslås nu bli nytt justitieråd i Högsta domstolen.

DOMARBLOGGEN

EU-rätten och Sverige

Den 9 juni är det EU-val och i upptakten till detta får EU:s lagar ovanligt stor uppmärk-samhet. Om EU-rätten och hur den blir till handlar Södertörns tingsrätt domarblogg den här veckan.

Ny ordförande i Lindahls

Lindahls har utsett Mårten Steen till ny ordför-ande. Han axlar ansvaret efter Johan Herrström, Managing Partner i Malmö.

Foto Inbj

Kritik mot förslag om prövningstillstånd

Domstolsverkets förslag om utökat prövnings-tillstånd är problematiskt. Det anser Sveriges Advokatsamfund.

Framtida konkursforum

Samtliga tingsrätter och hovrätter ska även fortsättningsvis ska vara behöriga att handlägga konkursfrågor. Det anser Domstolsverket, som nu redovisat sitt regeringsuppdrag.

Foto ANDREY POPOV

31 nya advokater

Sveriges advokatsamfund antog 31 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 16 maj.

Foto David Naylor

Uppsalaforskare prisas

Johanna Chamberlain, docent vid Uppsala universitet, är 2024 års mottagare av Stig Strömholms pris för humanistisk rätts- och samhällsvetenskaplig forskning.

Bättre insatser vid barns grova brottslighet

Riksrevisionens granskning visar att statens insatser vid grov brottslighet bland barn inte är tillräckligt effektiva, och att det behövs en tydligare nationell styrning.

Yttrande lämnas in i Auroramålet

Institutet för mänskliga rättigheter har inkommit med ett så kallat amicus-yttrande till Högsta domstolen i Auroramålet i syfte att klargöra målets betydelse för de mänskliga rättigheterna.

Ny delägare i MAQS

Junli Shu lämnar Setterwalls och ansluter som ny delägare i MAQS Advokatbyrå.

Åklagare prisas

Åklagaren Lisa dos Santos får Natur & Kulturs debattbokspris för boken "Älskade bror – en rapport från gängvåldets Sverige", som skildrar gängkriminaliteten ur en åklagares perspektiv.

DOMARBLOGGEN

Om skyddet för den allmänna rösträtten

Inför det kommande EU-valet, skriver tings-notarien Jonas Ene om de straffbestämmelser som ska skydda den allmänna rösträtten.

Ny vice ordförande i Försäkringskassan

Regeringen har beslutat att förordna den före detta lagmannen Anita Linder som vice ordförande i Försäkringskassan.

Foto Jiri Hera

Åklagarnas arbete med brottsvinster

Ett av Åklagarmyndig-hetens viktigaste och prioriterade uppdrag är att begränsa vinster av brott och brottslig verksamhet.

Foto STELLASALANDER

Professor i civilrätt blir ny universitetsrektor

Regeringen har beslutat att anställa Mia Rönnmar som rektor vid Malmö universitet.

Får granska söktjänster

I ett nytt rättsligt ställningstagande gör IMY bedömningen att myndigheten är behörig att inleda tillsyn mot söktjänster med utgivnings-bevis med anledning av klagomål från enskilda.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt