Bli kund Annonsera
fredag 19 augusti 2022
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 19 november 2013,

Rättegångskostnader i Högsta domstolen

Krönika av Ralf G Larsson, lagman i Lunds tingsrätt.
Ralf G Larsson, lagman Lunds tingsrätt

VERKTYG

»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

I ett beslut från Högsta domstolen (HD) den 23 oktober 2013 (Ö 5529-12) bestämdes att den vinnande parten skulle erhålla 40 000 kr av det allmänna för sina ombudskostnader. Skälet var att målet avsåg en fråga som var av betydelse för rättstillämpningen. Tyvärr gäller inte detta generellt när frågor prövas av den högsta instansen, utan endast enligt en regel i skatteförfarandelagen.

Vid något tillfälle lät vi i tingsrätten en professor adjungera i en s.k. 3-sits i ett immaterialrättsligt mål. Han ville absolut att den i målet aktuella rättsfrågan skulle lösas en gång för alla. Det saknades ett avgörande på området i vår högsta instans. Han blev därför en aning besviken när jag sa att jag skulle inleda den fem dagar långa huvudförhandlingen med att fråga parterna om de kunde tänka sig en förlikning i målet. Han menade att det var viktigt med ett avgörande, allt till gagn för rättstillämpningen i landet. Jag ställde ändå frågan men parterna ville inte diskutera någon förlikning. När jag strax före lunch dag fem ställde samma fråga, visade det sig att parterna då hade mjuknat och kunde tänka sig en förlikning. Professorn blev bedrövad; inte heller denna gång skulle frågetecknen rätas ut.

Vid ett annat tillfälle sa en f.d. hovrättslagman att det saknades avgöranden i vår högsta instans på centrala civilrättsliga områden. ”Förlik därför inte så mycket Ralf.”, sa han. Men räcker det?

Jag vet att en hel del intressanta rättsfrågor prövas i alla de skiljeförfaranden, som äger rum i vårt land. Dessutom tar ersättningen i rättsskyddsförsäkringarna ofta slut redan innan det kommit en dom i hovrätten och ibland redan i tingsrätten. Om parterna ska försöka få målet prövat i HD processar de därför med pengar ur den egna plånboken.

För att rättegångskostnaderna inte ska vara anledningen till att för rättstillämpningen intressanta tvister aldrig når fram till HD, vore det lämpligt att i civilmål införa en regel i rättegångsbalken som går ut på att staten alltid står för rättegångskostnaderna i denna instans om prövningstillstånd beviljas. Man skulle också kunna tänka sig en bestämmelse liknande den som finns i skatteförfarandelagen.

Fler intressanta rättsfrågor kan då bli prövade i den högsta instansen, och vi skulle få en mer framåtsyftande rättsutveckling på områden som just nu ser ut som kalhyggen i det civilrättsliga landskapet. En sådan ordning skulle inte i övrigt ändra på vad som nu gäller om rättegångskostnaderna i de lägre instanserna.

Om vi inte får fram tillräckligt många avgöranden inom centrala civilrättsliga områden, måste man till slut ta till lagstiftningsåtgärder på vitt skilda områden, vilket både tar lång tid och kostar en hel del. Bättre då att låta rättstillämpningen utvecklas kontinuerligt i våra domstolar.

-----------------------------------

Ralf G Larsson, lagman Lunds tingsrätt

2 TIDIGARE KOMMENTARER
Krister Karlsson
20 november 2013 13:19

Som vanligt kloka tankar från Ralf G Larsson, men tyvärr är de nog inte genomförbara. De intressanta rättsfrågorna som Larsson talar om torde främst vara hänförliga till civilrätten. De kvalificerade ombuden i dessa tvister kommer inte sällan från någon s.k. storbyrå och debiterar då timarvoden i nivån 3 000-4000 kronor i timmen, ibland ännu mer. Att staten som annars bara betalar 1 242 kronor per timme, dvs motsvarande vad en bilmekaniker på en märkesverkstad kostar, lär aldrig acceptera att betala arvoden i de nivåer som skulle bli aktuella i mer komplicerade civilmål. Och jag tror inte heller att det omvända skulle vara tänkbart, dvs att ombuden i de aktuella måltyperna skulle sänka sitt arvode till omkring 1/3.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Sebastian
21 november 2013 10:04

Intressant tanke att på något sätt komma tillrätta med att viktiga frågor aldrig når HD. Jag vågar dock påstå att större delen av rättegångskostnaderna i HD vanligen är hänförliga till arbete som utförs innan PT meddelas. Klienten tar alltså risken för större delen av kostnaderna i HD redan genom beslutet att överklaga Hovrättens dom, vilket möjligen kan urholka effekten av en ordning där staten ersätter kostnaderna endast i de fall PT meddelas.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Foto Dreamstime

Nya regler om utvisning på grund av brott

Den 1 augusti skärps reglerna om utvisning på grund av brott.

Visselblåsning till IMY

Nu går det att visselblåsa till Integritetsskyddsmyndigheten om man har information om att den man arbetar för, har arbetat för, eller söker arbete hos inte följer dataskyddsreglerna.

Foto Ekobrottsmyndigheten

Ny över-direktör på Skatteverket

Juristen Fredrik Holmberg har utnämnts till överdirektör på Skatteverket.

Foto Syda Productions

Sverige intervenerar i EU-mål om Superligan

Sveriges regering deltar vid muntlig förhandling vid EU-domstolen i ett mål avseende en begäran om förhandsavgörande från en spansk domstol.

Utredning om offentliga biträden i migrationsmål

I syfte att stärka rättssäkerheten i migrationsprocessen ges en utredare i uppdrag att ta ställning till vissa frågor rörande kraven på offentiga biträden.

Hudiksvalls tingsrätt byter namn

Regeringen har beslutat att Hudiksvalls tingsrätt ska byta namn till Hälsinglands tingsrätt. Namnbytet träder i kraft den 1 november, i nära anslutning till att tingsrätten flyttar in i nya lokaler.

InfoTorg - Juridik - Kommentar 3 kommentarer

Foto © tomloel

Nya domare

Regeringen har utnämnt 28 domare.

Nya delägare i Vinge

Vinge har utsett två nya delägare och sex nya counsels.

Ny prefekt på Juridiska institutionen i Uppsala

Den 1 juli 2022 tillträdde Vladimir Bastidas, docent i europarätt, som ny prefekt för Juridiska institutionen vid Uppsala universitet. Han efterträder professorn i civilrätt, Bengt Domeij, som innehaft tjänsten i tre år.

Ny delägare i Baker McKenzie

Advokaten Stefan Balazs inträder som delägare i Baker McKenzie.

Nya lagar och förordningar inför halvårsskiftet

Regeringskansliet publicerar en skrift om ett antal av de nya lagar och förordningar som träder i kraft vid halvårsskiftet 2022.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt