Bli kund Annonsera
onsdag 1 februari 2023
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 17 juni 2014,

Kan någon hjälpa oss domare?

De senaste årens reformer har begränsat domares självständighet och skapat oklarheter kring lönebildningen. Det skriver rådmannen Mikael Ohlsson i en debattartikel.

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Ni kanske undrar över frågan och det kan också hända att ni finner den opassande. Frågan är ju inte i överensstämmelse med allmänhetens syn på domaren som en stark man eller kvinna med gott självförtroende, som barskt tillrättavisar den dåliga advokaten. Inte heller passar frågan till filmens värld där domaren tar emot i sitt stora välmöblerade tjänsterum med fin utsikt och vant och korrekt redovisar sin syn på en rättslig frågeställning. Jag ska motivera min fråga nedan.

Jag heter Mikael Ohlsson och tjänstgör sedan år 2005 som rådman vid Förvaltningsrätten i Malmö. Jag är också invald i domstolssektionens styrelse, Jusek. I denna artikel redovisar jag dock endast min uppfattning som domare.

Det är nog få som känner till hur domarnas inflytande och självständighet har begränsats alltsedan Stefan Strömberg tillträdde som generaldirektör för Domstolsverket år 1998.  Hans efterträdare har sedan följt hans målsättning att göra domaren till en alltmer ”vanlig” tjänsteman. Det nämnda och de nya organisationsformerna är några av orsakerna till att det uppkommit bl.a. rekryteringsproblem vid tillsättningen av nya domartjänster. Det är för få kvalificerade som söker tjänsterna.

Domares oberoende

Det finns många som är bättre rustade än jag att närmare beskriva domarens konstitutionella ställning, t.ex. jur. dr. Olof Wilske (tidigare Ställvik). I korthet kan sägas att det i grundlagen stadgas att ingen myndighet, och inte heller riksdagen, får bestämma hur en domstol ska döma i det enskilda fallet eller hur en domstol i övrigt ska tillämpa en rättsregel i ett särskilt fall (RF 11:2). De flesta kan nog instämma i att det inte är lämpligt att någon annan än domaren och rätten avgör t.ex. om någon är skyldig till brott eller inte. Eller att det inte är bra om någon i regeringen eller riksdagen dikterar hur långt straff som ska utmätas i ett specifikt fall. Det är givetvis viktigt att domarens ställning är sådan att självständigheten inte hotas på något sätt.

Att detta är viktigt har i vart fall tidigare uppmärksammats av någon politiker. I sin interpellation 2004/05:599 till den dåvarande justitieministern angav Jan Ertsborn (FP) bl.a. följande. ”Den enskilde domarens självständighet i dömandet är grundlagsfäst och ytterst viktigt för upprätthållande av det konstitutionella kravet på en oavhängig rättskipning. – Under den senare tiden har dock framkommit omständigheter som gör att man kan ifrågasätta om regeringen verkligen fortsätter traditionen att värna om domares oberoende och självständighet. Regeringens beslut förra året om förändrad handläggning av administrativa ärenden, som tidigare beslutats av domstolen i plenum eller kollegium, överflyttades till domstolschefen ensam och innebar otvivelaktigt att domarnas självständighet minskades och domstolschefens ställning stärktes. Även om regeringen formellt ägde rätt att besluta om förändringarna borde dessa principiella frågor ha underställts riksdagen. Under senare tiden har framkommit att Domstolsverket driver en fråga om individuell lönesättning av domare. Vid en första tanke kanske detta kan synas eftersträvansvärt och modernt. Snart kommer dock klarheten i att detta i själva verket blir en fråga om införande av ett belöningssystem i den dömande verksamheten, som i högsta grad kolliderar med domares oberoende och självständighet. Tanken bakom förslaget är att premiera skickliga domare men hur ska detta förenas med oberoendet och självständigheten? Den alldeles uppenbara slutsatsen måste bli att införandet av prestationslöner för domare ytterligare beskär domarnas självständighet och ger regeringen ytterligare ett instrument att styra domstolsväsendet. Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitieministern: 1. Är justitieministern beredd att låta införa ett system med prestationsbaserade individuella löner för domare? 2. Vilka åtgärder är justitieministern beredd att vidta för att klart och tydligt bibehålla och säkerställa principerna om domares oberoende och självständighet?”

I svar angav dåvarande justitieministern Thomas Bodströms bl.a. följande. ”Vad gäller lönebildningen har ett centralt ramavtal träffats mellan Arbetsgivarverket och Saco-S. För närvarande pågår lokala löneförhandlingar mellan Domstolsverket och Jusek. I dessa förhandlingar diskuteras bland annat frågan om domarlönerna i framtiden ska kunna innehålla vissa individuella inslag. Den fria förhandlingsrätten är sedan lång tid tillbaka en grundsten på svensk arbetsmarknad. Detta gäller naturligtvis även inom det statliga avtalsområdet. Det är alltså de kollektivavtalsslutande parterna som, utan inblandning av regering och riksdag, inom ramen för gällande regler kommer överens om löner och former för lönesättningen. Jag har därför inte för avsikt att uttala mig i de frågor som är föremål för förhandling mellan arbetsmarknadens parter.”

Individuell lönesättning

Nu har vi individuell lönesättning för domare genom avtalet den 25 maj 2011 mellan Domstolsverket och Jusek. Innan avtalstecknandet hade det under mer än tio år pågått en ”konflikt” om de individuella lönerna mellan Jusek och Domstolsverket. Såvitt jag förstår nekades också den aktuella styrelsen tillträde till justitieministern Beatrice Ask när den ville ha politiskt stöd i den principiella frågan. Det sistnämnda är egendomligt med tanke på justitieministerns tidigare redovisade inställning till individuella löner. Inför valet år 2006 skrev hon så här tillsammans med Johan Pehrson (FP), Peter Althin (KD) och Johan Linander (C): ”Men ur konstitutionell synvinkel anser vi att prestationsbaserade löner är svårförenligt med strävan att stärka domarnas ställning och oberoende. Domstolsverket, en förvaltningsmyndighet under regeringen, är formellt arbetsgivare och skulle därmed ytterst avgöra hur skicklighetskriterier ska tillämpas. I praktiken blir det fråga om rent skönsmässig bedömning. Redan den misstanken att lönebelöningar ges för att främja lojalitet i viss riktning är förödande för tilltron till domarnas integritet och opartiskhet. Vi i den borgerliga alliansen menar att tillsättningen av domare och deras avlöning bör vara en fråga om institutionell tilltro och inte en tillämpning av kollektivavtal. Önskar man i ett begränsat perspektiv differentiera lönesättningen, bör endast tjänster komma i fråga som kan sökas och besättas efter en öppen prövning. Att Internationella Domarunionen har intervenerat till förmån för den svenska domarkåren är utan motstycke och riskerar att leda till smickrande uppmärksamhet för vårt land.”

Det är svårt att inte ansluta sig till Beatrice Asks dåvarande bedömning. Vi har nu haft individuell lönesättning ett tag och resultatet förskräcker. Vid den första utvärderingen av avtalet var resultatet så dåligt att den dåvarande styrelsen, där jag också ingick, sade upp avtalet. Vid utvärderingen framkom bl.a. att två tredjedelar av domarna inte alls eller endast till viss del hade förstått på vilken grund lönerna hade satts. Till detta kom att en av tjugo domare uttryckligen ansåg att det vid lönesättningen förekommit en direkt reaktion eller påverkan på domarens rättstillämpning. Jusek (förbundsstyrelsen) underkände dock uppsägningen. Den andra utvärderingen som har ägt rum har inte heller påvisat någon klar förbättring. För att få ett bra och rättssäkert lönesystem för domarna har domstolssektionens styrelse tidigare utarbetat ett förslag om en Domarlönenämnd. Den tidigare generaldirektören för Domstolsverket, Barbro Thorblad, har emellertid svarat att förslaget inte kan läggas till grund för några fortsatta diskussioner.

Jag har ännu inte fått något bra svar på frågan hur skicklighetsbedömningen av domare i praktiken ska gå till. Är det meningen att domstolschefer ska läsa andra domares domar och beslut för att bilda sig en uppfattning i frågan? Eller ska han eller hon ha synpunkter på hur en domare handlägger och bereder ett mål? Ska chefen ha åsikter om antalet förlikningar i tvistemål och hur många mål som domaren sätter ut till muntlig förhandling? Eller ska chefen bilda sig en uppfattning genom att tala med underlydande personal om domares juridiska skicklighet? I de flesta fall blir det fråga om en överprövning av en domares materiella och processuella ställningstaganden. Jag avslutar mitt inlägg om individuella löner för domare genom ytterligare en fråga. Hur står sig det nuvarande svenska systemet till Europarådets rekommendation R (2010)12 art. 54-55 att ersättningen till domare inte får bero på resultatet av domarens arbete?

Slutrapport om arbetssituation

Som om detta inte vore nog framgår av Ernst & Youngs slutrapport den 9 november 2011 Översyn av ordinarie domares och hyresråds arbetssituation att de ordinarie domarna inom de allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna till övervägande del inte är nöjda med hur arbetssituationen har utvecklats de senaste åren. De förändringar som förefaller haft störst betydelse för de ordinarie domarnas arbetssituation gäller i första hand det som har skett beträffande den inre organisationen, dvs. införandet av mer eller mindre renodlade beredningsorganisationer. Av rapporten framgår att vid domstolar med beredningsorganisationer får ledningen ett större inflytande och betydelse än i en renodlad rotelorganisation. Möjligheten till självständighet och frihet att styra över planeringen och utförandet av det egna arbetet anges enligt rapporten som relativt viktiga faktorer för arbetssituationen. Möjligheten härtill anses ha minskat men enkäten indikerar att de ordinarie domarna och hyresråden är förhållandevis nöjda med hur det i praktiken fungerar.

Det finns givetvis domare som inte vill ha ett arbetsledande ansvar. Enligt min uppfattning vill dock de flesta domare att få ett större inflytande över sin egen arbetssituation. Stefan Strömberg och JK Anna Skarhed är rörande överens om att domarens självständighet inte hotas av nya arbetsformer. Jag kan bara konstatera att ”domstolsfabrikerna” som har byggts upp inte har ökat trivseln och arbetsglädjen ute på domstolarna. Enligt min mening har den anonyma arbetsformen också lett till att domarna har fått minskat intresse för verksamheten. Personligen tror jag att de nya arbetsformerna är ett av de största skälen till att det nu finns rekryteringsproblem till domstolarna. Ämnesrådet Mikael Forsgren, justitiedepartementet synes vara av samma uppfattning. Han skriver bl.a. följande i jubileumsboken ”Svea Hovrätt 400 år”. ”I nära samband med delaktigheten står möjligheten till flexibilitet i arbetet. Detta är en faktor som alltid har legat högre statstjänstemän varmt om hjärtat. Här har de omfattande förändringarna av domstolarnas inre organisation påverkat domaryrkets attraktivitet negativt.”

I ärlighetens namn anser jag att det inte behövs en återgång till rotelarbete i klassisk bemärkelse för att domarna ska få större inflytande och delaktighet i arbetet. Vid Förvaltningsrätten i Malmö finns det nu faktiskt två avdelningar som arbetar i grupper (gemensam beredning) och där domarna åter har fått en arbetsledande roll. Jag vet också att det finns åtminstone en tingsrätt med klassiska rotlar och en annan som arbetar i s.k. storrotlar. Det går således kanske att skönja ett svagt ljus framme i tunneln.

Det är svårt att enbart med det fackliga instrumentet åstadkomma de förändringar som krävs för att domarna ska få den ställning och oberoende som krävs i en rättsstat. Förhoppningen är att min artikel kan leda till att i vart fall någon politiker börjar ge sitt stöd till Sveriges domare. Frågan kvarstår alltså, kan någon hjälpa oss domare?

------------------

Mikael Ohlsson, rådman

DOMARBLOGGEN

KRÖNIKA

Efter notarietiden - vad hände sen?

I det senaste inlägget på Domarbloggen blir det besök hos en tidigare notarie för att se vad som har hänt efter notarietiden. Lina Wogel, som nu arbetar som specialistföredragande på Svea hovrätt, berättar om vägen hit.

Ekobrottsdomar med fängelse som påföljd har ökat kraftigt

Under 2022 har antalet ekobrottsdomar i hovrätten där en eller flera tilltalade dömts till fängelse i minst två år ökat med nästan 70 procent jämfört med 2021. Det visar en granskning som Överåklagarens kansli vid Ekobrottsmyndigheten har genomfört.

TV-lotterier är reklam

Granskningsnämnden för radio och tv bedömer i ett nytt beslut att sändningarna i TV4 av Keno- och Lottodragningarna är reklam. Programmen strider därför mot bestämmelsen om annonssignatur.

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 26 januari utnämnt 27 nya domare.

Ny delägare i Hammarskiöld

Sofia Falkner har utsetts till ny delägare i Hammarskiöld.

PRAKTIKERARTIKEL

Om ersättning vid upp-hovsrättslig överlåtelse

Den 1 januari trädde lagändringar i upphovs-rättslagen, föranledda av EU-rätten i kraft. Ändringarna innebär bland annat inskränkningar i upphovsrätten till förmån för forsknings- och undervisningsändamål, starkare rättigheter för framställare av presspublikationer, ökat ansvar för plattformsägare och nya regler kring upphovsrättsliga överlåtelser. Om detta skriver Magdalena Jerner, Senior associate vid Gernandt & Danielsson, i en ny praktikerartikel.

Ny chefsjurist för AF Gruppen

Andréas Vidmar har utnämnts till chefsjurist för AF Gruppen Sverige.

Foto © Andrei Calangiu | Dreamstime.com

Åtalas för grova vapenbrott i Eskilstuna

Åklagaren har åtalat sju personer vid Eskilstuna tingsrätt för synnerligen grovt vapenbrott och grovt vapenbrott.

DOMARBLOGGEN

KRÖNIKA

Stort intresse för rättsfrågor bland gymnasieelever

Nästan varje vecka träffar domare på Södertörns tingsrätt elever som går i högstadiet eller på gymnasiet. Det sker framför allt när skolklasser går på en förhandling eller gör studiebesök på tingsrätten. Om elevernas intresse för tingsrättens arbete skriver Julia Wågenberg på veckans Domarblogg.

Färre anmälda brott

Under 2022 anmäldes cirka 1,44 miljoner brott, vilket är en minskning med två procent jämfört med året innan. Sett över en tioårsperiod har dock anmälningarna ökat med tre procent. Det visar Brå:s preliminära statistik över anmälda brott 2022 som nu har publicerats.

PRAKTIKERARTIKEL

Kryptovaluta som betalmedel för aktier

En aktuell juridisk fråga rör möjligheten att teckna sig i nyemissioner genom betalning med kryptovalutor. Genom ett avgörande från förvaltningsrätten klarnar rättsläget något, även om Bolagsverket ännu verkar negativt inställda till att acceptera kryptovaluta som investeringsmedel i nyemissioner. Om det skriver advokaterna Lars Törner Larsson och Hugo Stålbröst i en ny praktikerartikel.

Foto Wavebreakmedia

Snabbare lagföring blir permanent i hela landet

Arbetssättet snabbförfarande i brottmål blir nu permanent och införs i hela landet under 2023. Snabbförfarandet är ett samarbete i hela rättskedjan och kortar processen från brott till dom till i dagsläget cirka sju veckor.

PRAKTIKERARTIKEL

Rekordstora GDPR-sanktionsavgifter

Advokatbyrån DLA Piper har publicerat sin årliga rapport om GDPR-sanktionsavgifter och personuppgiftsincidenter. Rapporten visar på ytterligare ett rekordår för sanktionsavgifter med en ökning på 50 procent i Europa

Foto ©kzenon

Samfundet gör satsnin-gar på advokatetik

Trots att antalet anmälningar mot advokater minskade något förra året fortsätter Advokatsamfundet sitt arbetet med en förstärkt satsning på advokatetiken – bland annat genom en nyutsedd tillsynskommitté.

Cederquist utser ny delägare

Advokat Henrik Wållgren har utsetts till ny delägare i Cederquist.

PRENUMERERA PÅ NYHETSBREVET

Prenumerera på Infotorg Juridiks nyhetsbrev.

Ny chefsjurist hos Fastighetsägarna

Fastighetsägarna Service har rekryterat Nina Berggren som chef för bolagets affärsområde juridik.

Foto Mikael Damkier

Nytt samarbete för distansförhandlingar

Under 2023 kommer parter och vittnen i en förhandling kunna delta på distans via videolänk från ett statligt servicekontor. Tjänsten kommer i ett första skede att finnas tillgänglig vid nio servicekontor i landet.

Efterlevnaden av barn-konventionen granskas

Efter indikationer på att barns rättigheter inte efterlevs i Sverige genomför Riksrevisionen en granskning av statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen.

Tillstånd avskaffas för danstillställningar

Regeringen föreslår att offentliga danstillställningar ska få anordnas utan tillstånd på andra platser än offentliga.

Foto Jagen51

Forskare i Lund får pris

Emilj Heijnes stiftelse för rättsvetenskaplig forskning delar ut pris till Richard Croneberg och Anna Nilsson vid juridiska fakulteten i Lund.

Miljonbidrag för postdok-vistelse

Jur.dr. Nikola Hajdin har tilldelats 3.450.000 kronor från Vetenskapsrådet som stöd för en internationell postdok-vistelse på temat ”Neutralt affärsstöd och gränserna för företags delaktighet i kränkningar av mänskliga rättigheter som motsvarar internationella brott”.

Ny delägare i Lindahl

Advokatfirman Lindahl har vid årsskiftet valt in Peter Kullgren som ny delägare.

Foto EU-domstolen

Fiktiva namn för mål vid EU-domstolen

Anonymiserade mål om förhandsavgörande vid EU-domstolen som anhängiggörs från och med den 1 januari 2023 kommer att ges ett fiktivt namn.

Åtalas för gängmord i Göteborg

Två män har på onsdagen åtalats för bland annat mord på Länsmanstorget i Göteborg i juli 2022.

Foto Uppsala universitet

Uppsalajurister prisas

Joel Samuelsson, professor i civilrätt, och Gustaf Almkvist, universitetslektor i straffrätt, vid Uppsala universitet har tilldelats Emil Heijnes Stiftelses belöning för förvärdefulla insatser inom rättsvetenskaplig forskning. Prissumman är 250.000 respektive 100.000 kronor.

Ny professor vid Stockholms universitet

Björn Lundqvist har befordrats till professor i europarätt med inriktning mot konkurrensrätt vid Stockholms universitet.

Stig Strömholm prisas av Svenska Akademien

Svenska Akademiens Stora pris tilldelades nyligen Stig Strömholm, juridikprofessor och tidigare rektor för Uppsala universitet.

Två nya delägare på Delphi

Advokatfiman Delphi har valt in två nya delägare till kontoren i Stockholm och Göteborg med verkan 1 januari 2023.

Nya lagar 1 januari

Regeringen har publicerat en sammanfattning av de viktigare lagar och förordningar som träder i kraft kring årsskiftet 2022/2023.

Utredning om JO

Utredningsbetänkandet Översyn av JO-ämbetet är överlämnad till riksdagen för bedömning och beslut.

Ny ordförande i Nämnden för brottsskadeersättning

Justitierådet Cecilia Renfors har utsetts till ny ordförande i Nämnden för brottsskadeersättning vid Brottsoffermyndigheten.

PRAKTIKERARTIKEL

En ökad betydelse av ESG och hållbarhets-due diligence vid investeringar

Företag står idag inför en ökad press för att upprätthålla en högre standard vad gäller deras arbete med hållbarhet, inte minst för att attrahera investerare. Om detta skriver Jeanette Jönsson, advokat på Wistrand, i en praktikerartikel.

Tre nya delägare i Lindahl

Advokatfirman Lindahl har valt in byråns advokater Erika Svensson, Filip Malm och Lina Stenson som delägare.

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 15 december utnämnt totalt 14 nya domare.

KRÖNIKA

Cementa, grundlagen och demokratin

Det finns allvarliga risker med Högsta förvaltningsdomstolens dom i Cementamålet då den öppnar upp för annan lagstiftning som kringgår domstolars avgöranden i enskilda fall. Jurister har ett särskilt ansvar att skydda rättsstaten och konstitutionen mot attacker och en viktig roll i att uppmärksamma de konsekvenser som olika förslag kan få, inte bara på kort sikt utan i ett större perspektiv. Det skriver Patrik Bremdal, docent i konstitutionell rätt, Uppsala Universitet, i en ny krönika.

InfoTorg - Juridik - Kommentar 1 kommentar

Foto Högsta domstolen

Två nya justitieråd

Regeringen har utnämnt hovrättspresidenten Anders Perklev och professorn Margareta Brattström till justitieråd i Högsta domstolen.

Nya domstolar i Borås och Vänersborg

Regeringen har nu gett tillstånd till Domstolsverkets begäran om nya domstolsbyggnader i Borås och Vänersborg.

37 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 37 nya ledamöter vid sitt senaste sammanträde.

Foto ChiccoDodiFC

Jurist ny chef hos Polismyndigheten

Regeringen har utsett Martin Valfridsson till chef för avdelningen för särskilda utredningar vid Polismyndigheten.

Medieseminarium om cyberkriminalitet

Åklagarmyndigheten har hållit ett medieseminarium om cyberkriminalitet där kammaråklagarna Annika Wennerström och Tove Kullberg samt kriminalinspektör Björn Eriksson delat med sig av sina erfarenheter av cyberkriminalitet, digital bevisning och kryptovaluta.

Trakasserier och hot mot statsanställda

Att anställda trakasseras och hotas är ett omfattande problem vid många statliga myndigheter, visar Riksrevisionens granskning.

Brottsbekämpande myndigheter får ta del av fler uppgifter

Brottsbekämpande myndigheter ska få bättre tillgång till aktuella inkomstuppgifter hos Skatteverket i syfte att effektivare kunna kartlägga misstänkta personers ekonomi och hitta tillgångar att förverka.

Huvudförhandling måste tas om

Södertörns tingsrätt har beslutat att huvudförhandlingen, som bland annat rör åtal mot nio män för försök till mord och förberedelse till mord, ska tas om.

Foto Micheal Erhardsson

Riksdagen beslutar om grundlagsändringar

Riksdagen har beslutat om ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen samt utökat möjligheterna att begränsa föreningsfriheten.

Vägledning om nya kränkningsnivåer

De nya reglerna på skadeståndsområdet, som började gälla den 1 juli 2022, ska ge brottsoffer betydligt mer i kränkningsersättning. Hittills finns få avgöranden från domstolarna, men enligt Brottsoffermyndighetens ska brottsutsatta i princip få dubbelt så höga ersättningar för kränkning efter halvårsskiftet.

Ny digital plattform för skiljeförfaranden

Genom en ny digital plattform, ”ICC Case Connect”, vill nu ICC:s Skiljedomstol effektivisera hanteringen av skiljeförfaranden. Plattformen utgör ett centraliserat dokumentlagrings- och delningssystem där alla parter interagerar i en gemensam kommunikationskanal.

Foto Serge

Om skattereduktion för solcellsinstallation

Förstärkt skattereduktion för installation av solceller samt fallgropar i samband med årsskiften. Det skriver advokaterna Justus Pettersson och Johannes Wårdman, Wistrand, om i en debattartikel.

IMY inleder granskning av lärplattform

Efter att ha tagit emot ett 60-tal anmälningar om personuppgiftincidenter från skolor och kommuner har Integritetsskyddsmyndigheten nu inlett en granskning av lärplattformen Vklass.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt