Bli kund Annonsera
tisdag 19 mars 2024
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 12 december 2022,
Patrik Bremdal
Foto: Uppsala Universitet

Cementa, grundlagen och demokratin

Det finns allvarliga risker med Högsta förvaltningsdomstolens dom i Cementamålet då den öppnar upp för annan lagstiftning som kringgår domstolars avgöranden i enskilda fall. Jurister har ett särskilt ansvar att skydda rättsstaten och konstitutionen mot attacker och en viktig roll i att uppmärksamma de konsekvenser som olika förslag kan få, inte bara på kort sikt utan i ett större perspektiv. Det skriver Patrik Bremdal, docent i konstitutionell rätt, Uppsala Universitet, i en ny krönika.

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Jag fick frågan om jag kunde skriva en krönika om hur väl rustad den svenska demokratin är för att hantera en attack från illiberala krafter. Jag var på väg att avsluta den krönikan när HFD meddelade dom i fallet om Cementas kalkstensbrytning på Gotland (HFD:s dom den 7 december 2022 målnr 7208-21). Efter att ha läst domen känns det passande att skriva om texten med Cementa-domen i fokus, då den illustrerar de risker för demokratin som jag ville belysa i min ursprungliga text. Värt att påpeka är att HFD i sin dom tar upp flera olika aspekter men denna text fokuserar på domstolens ställningstagande gällande generalitetskravet.

För den som inte följt turerna kring Cementa kommer här en kort sammanfattning. Företaget Cementa bryter kalksten på Gotland för att kunna producera cement. När de sökte försatt tillstånd för denna kalkbrytning fick företaget avslag i Mark- och miljööverdomstolen. Detta ledde till en omfattande diskussion kring följderna av cementbrist och dess påverkan på byggindustrin i Sverige. Regeringen valde då att lägga fram ett lagförslag om en möjlighet att ansöka om ett tillfälligt tillstånd för kalkstensbrytning direkt till regeringen. För att en sådan ansökan skulle vara möjlig skulle det, enligt propositionen, vara fråga om att ”tillgodose väsentliga allmänna intressen och [att] behovet av kalksten inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt annat tillfredsställande sätt”. Lagen var begränsad till kalkstensbrytning som hade ett gällande tillstånd men där tiden för tillståndet var på väg att löpa ut. Lagen var även tidsbegränsad till två och en halv månad.

Stark kritik från Lagrådet

Lagrådet kritiserade i sitt remissvar lagstiftningen kraftfullt och menade att den bland annat stred mot det så kallade generalitetskravet vid lagstiftning som följer av regeringsformen. Kravet innebär att en lag ska vara generell till sin utformning och att det inte får vara fråga om ett beslut i ett enskilt fall. Trots lagrådets hårda kritik valde riksdagen att anta lagen och Cementa sökte och fick ett tillfälligt tillstånd. Rättsprövning av beslutet begärdes och den 7 december 2022 meddelade HFD i sin dom att lagen uppfyller generalitetskravet och att regeringens beslut inte kunde upphävas på den grunden.

Jag håller inte med HFD i den bedömningen utan anser, i likhet med lagrådet, att lagen är i strid med generalitetskravet. Jag kommer nedan att utveckla varför jag anser det och varför jag anser att domen är problematisk ur ett demokratiskt perspektiv.

Generalitetskravet i regeringsformen är visserligen inte uttryckt direkt i grundslagtexten men är en följd av regleringen i RF 11:4 och 12:3. Bestämmelserna stadgar att riksdagen inte får fullgöra rättsskipnings- och förvaltningsuppgifter om det inte följer av grundlagen eller riksdagsordningen. Enligt förarbetena medför det att en lag ska vara generellt utformad och inte avse ett konkret fall. Det är ”inte möjligt för riksdagen att genom lag besluta i särskilt fall om angelägenhet i vilken avgörandet enligt gällande rätt ankommer på regeringen, domstol eller annan myndighet” (prop 1973:90 s 204). I Cementadomen hävdar HFD i sina domskäl att generalitetskravet endast är formellt och det är den språkliga utformningen som är avgörande, det vill säga om lagen är utformad på ett sätt så att den enligt ordalydelsen skulle kunna träffa vem som helst.

I rättspraxis har frågan om generalitet prövats vid ett par tillfällen och de två fall som HFD hänvisar till i Cementadomen är det så kallade Lex Kockum-fallet (RÅ80 1:92) och det så kallade Barsebäcksmålet (RÅ 1999 ref 76). I båda dessa fall föranleddes lagstiftningen av konkreta fall men hade en generell utformning. I båda fallen kom HFD fram till att det inte spelade någon roll att lagstiftningen tillkommit för att lösa ett enskilt fall när den språkliga utformningen av lagen var sådan att den kunde komma att tillämpas i andra fall i framtiden.

Tillfällig och specifikt utformad

Vid en första anblick är det begripligt. Det ser på ytan ut som att domstolen följer inarbetad rättspraxis. Det finns dock en viktig – och avgörande – skillnad mellan rättsfallen och Cementafallet. Lagen i Cementafallet hade aldrig förutsättningar att tillämpas på andra fall än det som lagen ville lösa. Till skillnad från lagstiftningen i de citerade rättsfallen var lagen i Cementafallet tillfällig och dessutom så specifikt utformad att endast Cementa kunde vara aktuell för tillämpning av lagen. Med andra ord är det tydligt att lagen var ett sätt att lösa den aktuella situationen så att Cementa kunde fortsätta sin verksamhet och inte att ändra rättsläget inför framtiden, vilket var fallet i de citerade rättsfallen.

Någon skulle kunna hävda att domen innebär en marginell skillnad på ett redan ganska urvattnat krav på generalitet men det är en viktig skillnad. Tanken med generalitetkravet är att riksdagen, den lagstiftande makten, inte ska utföra den verkställande maktens uppgifter. Generalitetskravet har med andra ord att göra med maktdelning. Även om det svenska statsskicket präglas av riksdagens centrala roll och suveränitet har grundlagsstiftaren velat dra en gräns mellan riksdagens uppgifter och de uppgifter som tillkommer regeringen och dess myndigheter; Riksdagen stiftar lagar och regeringen verkställer dessa. Det innebär i likhet med citatet ovan att riksdagen inte ska ta beslut i ärenden som enligt lag tillkommer annan. Enligt gällande rätt var det Mark- och miljööverdomstolen som hade sista ordet i denna fråga.

Lagrådet konstaterade i sitt yttrande, där de underkände lagstiftningen, att man i sammanhanget måste beakta ”risken för att lagstiftaren – genom att införa lagstiftning som är helt inriktad på att korrigera utgången i ett enskilt fall som har hanterats i domstol – skadar tilltron till det svenska rättssystemet liksom respekten för den grundläggande uppgiftsfördelning mellan riksdagen och regeringen som kommer till uttryck i regeringsformen”. Lagens utformning, tillsammans med uttalanden från de politiker som var involverade i beslutet, visar tydligt att regeringen inte ansåg att rättsläget behövde korrigeras. Det handlade istället om att korrigera utfallet i detta specifika fall. Detta får förstås som att regeringen, med syftet att rädda tillgången till cement, valde att köra över domstolen med hänvisning till ett angeläget allmän intresse.

Är inte detta bra? Regeringen visade handlingskraft och räddade både bostadsbyggande och jobb. Nej, oavsett vad man anser om detta kan inte ändamålen helga alla medel. Det kan inte vara rätt att bryta mot landets grundlag för att lösa ett tillfälligt problem. Regeringen hade andra alternativ som inte hade brutit mot regeringsformen, exempelvis att stifta en lag som inte hade en begränsad giltighetstid. Istället valde regering och riksdag att runda grundlagen i det allmännas bästas namn.

Allvarliga risker med domen

Jag ser allvarliga risker med HFD:s dom. Vem avgör vad som är ett ”angeläget allmän intresse” nästa gång regeringen inte är nöjd med ett domstolsavgörande? Föreställ dig ett illiberalt populistiskt parti vid makten som inte uppskattar ett avgörande i en fråga om, låt säga HBTQ, diskriminering, asyl, abort eller mänskliga rättigheter. Cementadomen öppnar helt enkelt upp för annan lagstiftning som kringgår domstolars avgöranden i enskilda fall.

Jag har i olika sammanhang sagt att den svenska demokratin och den svenska konstitutionen är naiv och orsaken till detta är att den svenska demokratin varit fredad från angrepp under väldigt lång tid. Vi har haft förmånen att leva i ett land utan krig med politiker som respekterar de demokratiska spelregler vi har satt upp, inte bara genom lagstiftning. Vi haft få fall av maktmissbruk på den statliga nivån och vi har en god renommé vad gäller jämlikhet och respekten för mänskliga rättigheter. Men utvecklingen i Europa och i världen visar att detta kan förändras snabbt och att demokratin måste vara redo att försvara sig själv.

I Sverige är det ett faktum att när en regering ”kontrollerar” mer än hälften av rösterna i riksdagen finns få bromsklossar mot genomförande av regeringens agenda. De skyddsmekanismer som finns för att skydda den svenska demokratin och hindra en potentiell nedmontering av rättsstaten, t.ex. genom avskaffande eller försvagning av mänskliga rättigheter, är grundlagen och domstolarna. Grundlagarna, och då i synnerhet RF, sätter upp gränser för maktutövningen och domstolarna är den instans som ska avgöra om dessa gränser respekterats eller inte. Om domstolarna blir för följsamma i förhållande till makten finns risken att både grundlagen och demokratin sakta urholkas på sitt innehåll, likt droppar mot en sten.

Stort ansvar vilar på jurister

Jag anser att jurister har ett särskilt ansvar att skydda rättsstaten och konstitutionen mot attacker. Vi har en viktig roll i att uppmärksamma de konsekvenser som olika förslag kan få, inte bara på kort sikt utan i ett större perspektiv. Som jurister har vi en skyldighet att följa de konstitutionella grundprinciperna och se till att de gränser som grundlagen ställer upp inte överskrids, även om det är för ett gott ändamål.

En nedmontering av rättsstat och demokrati går inte över en natt utan sker med små steg, eller droppe för droppe. Om vi börjar acceptera att regering och riksdag gör avsteg från grundlagen för ett ändamål är det svårare att hindra samma, eller liknande avsteg, för andra ändamål. Ett undantag blir snabbt praxis. Jag hade därför önskat att HFD tydligare hade tagit ställning för grundlagen och stärkt dess ställning i det demokratiska och politiska arbetet istället för att försvaga den.

Foto ANDREY POPOV

52 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 52 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 14 mars. 35 advokater har utträtt ur samfundet.

Det gångna året i Advokatsamfundet

Advokatsamfundets verksamhetsberättelse för år 2023 har nu publicerats.

Wistrand ingår i CMS

Efter mer än 100 år som svensk advokatbyrå integreras Wistrand Advokatbyrå med CMS och blir därfär CMS Wistrand.

Foto Andrey Popov

Nya domare

Regeringen har den 14 mars utnämnt fem nya domare.

DOMARBLOGGEN

Domarbloggen växer

Domarbloggen kommer framöver att kunna ge en ännu mer komplett inblick i svenskt rättsväsende. Detta då Förvaltningsrätten respektive Kammarrätten i Stockholm från och med nu medverkar som gästskribenter.

Ny delägare till Hammarskiöld

Sanna Isaksson har anslutit till Hammarskiöld som ny delägare med fokus på Private M&A och Private Equity-transaktioner.

Foto Vinge

Ny VD för Vinge

Louise Brorsson Salomon, som är delägare på Vinge, efterträder under våren Maria-Pia Hope som varit VD sedan 2012.

Uteslutning av advokat

Advokatsamfundets disciplinnämnd har uteslutit en advokat ur samfundet. Bristerna har handlat om att advokaten åsidosatt sitt oberoende, antagit uppdrag trots att intressekonflikt förelegat och inte övervakat en biträdande jurist.

DOMARBLOGGEN
Foto © tomloel

Vittnesstöd i domstolar

En kanske mindre känd, men ändå viktig, del i domstolarnas verksamhet är vittnesstödet och om detta handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Åtalas för krigsbrott

En man i 50-årsåldern åtalas nu för två fall av krigsförbrytelser i Syrien under 2015.

Foto Mikael Damkier

Domstolar vill ha bättre registerkontroller

Domstolsverket vill se utökade möjligheter till registerkontroller i samband med anställning och har därför lämnat en hemställan till regeringen om detta.

Nya arvsregler utreds

Regeringen har tillsatt en utredning som ska göra en bred översyn av reglerna om arv och testamente.

Få förändringar i nämndemannakåren

Trots insatser för att föryngra och bredda nämndemannakåren har det endast skett marginella förändringar bland nämndemännen sedan förra valet.

Ny MP på Lindahl

Från den 1 mars har Advokatfirman Lindahls kontor i Uppsala en ny Managing Partner.

Foto GAMMA-MAN

Många utmaningar för landets domstolar

Domstolsverket har nu lämnat in sitt budget-underlag för 2025-2027 till regeringen. I underlaget lyfts särskilt frågor rörande domstolarnas förutsättningar att även fortsatt kunna avgöra mål snabbt och rättssäkert.

Ny MP på Harvest

Harvest Advokatbyrå har utsett Gustav Sälgström till ny Managing Partner. Han efterträder Amin Bell som kvarstår som partner.

Foto Per Groth

Ny Riksåklagare

Regeringen har utsett Katarina Johansson Welin till ny riksåklagare.

Åtalas för två fall av allmänfarlig ödeläggelse

Åklagaren har väckt åtal mot två personer för delaktighet i en sprängning i Uppsala i december förra året. En av personerna åtalas även för att ha placerat en sprängladdning i ett flerfamiljshus i Upplands-Bro i november.

DOMARBLOGGEN
Foto OLEKSANDR PRYKHODKO

Domstolsutveckling inom Europarådet

Karin Wennberg Boberg och Björn Lindén på Domstolsverket är engagerade som svenska experter för arbetet inom Europarådets kommitté för domstolsutveckling och om detta arbete handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto Twonix

Jurister som engagerar i sociala medier

I den nyligen publicerade "Maktbarometern: Juridik", framgår vilka som engagerar och når flest svenskar på våra största sociala medier. Högst upp i flera medier kommer Ardalan Shekarabi och Elisabeth Massi Fritz.

Bank missgynnade föräldraledig kvinna

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att Klarna Bank missgynnade en kvinnlig anställd i samband med föräldraledighet och begär nu att banken betalar 135 000 kronor i skadestånd till kvinnan.

Foto Valery Voennyy

Året som gått i HFD

Högsta förvaltningsdomstolens verksamhetsberättelse för 2023 innehåller bland annat rättsfall i korthet, statistik samt artiklar som beskriver verksamheten och vardagen för medarbetarna på domstolen.

STUDENTARTIKEL

En tvär rättsveten- skaplig reflektion

Myndighetsutövning förekommer som rekvisit inom flertalet vitt skilda rättsområden. Med det i åtanke är det förvånande att det inte är klart vad rekvisitet omfattar. I denna artikel gör studenten Zack Norén ett försök att precisera begreppet.

Foto Sten-Åke Stenberg

HD:s verksamhet 2023

Högsta domstolen har nu publicerat sin verksamhetsberättelse för 2023. Den innehåller bland annat en presentation av två nya justitieråd och texter om den ombyggnation som genomfördes i Bondeska palatset under året

Influerare slarvar med reklammarkering

En granskning ledd av EU-kommissionen visar att endast en av fem influerare följer lagen när det gäller att reklammarkera sina inlägg.

Nya M&A-jurister till Magnusson

Magnusson har rekryterat transaktionsjuristerna Lars Törner Larsson och Hugo Stålbröst till Corporate/M&A-teamet i Stockholm.

Inkomna mål ökade under 2023

Under 2023 ökade antalet inkomna mål till domstolarna. Det visar årsredovisningen från Sveriges Domstolar. Redovisningen visar också på fortsatta prioriteringar avseende digitalisering, kompetensförsörjning och säkerhet.

DEBATT

Är en uranrusch möjlig?

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari vill tillåta uranbrytning i Sverige. Mellan 1960 och 2018 skedde ingen uranbrytning trots att det var lagligt. Ska uran brytas, finns ett minfält av hinder som måste övervinnas.

Foto Europeiska unionens domstol

Ny svensk EU-domare ska rekryteras

Domarnämnden har beslutat att gå vidare med fyra sökanden till tjänsten som Sveriges domare vid EU-domstolen i Luxemburg.

Kammarrätten skärper säkerheten

Kammarrätten i Stockholm inrättar från och med den 22 februari en fast säkerhetskontroll.

Åklagaren avslutar Estonia-ärende

Åklagaren har beslutat att inte återuppta den tidigare nedlagda förundersökningen och inte heller inleda förundersökning i samband med Estonias förlisning.

Nya domare

Regeringen har den 15 februari 2024 utnämnt fem nya domare.

Bostadsbolag diskriminerade kvinna

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att det var diskriminering när ett bostadsbolag nekade en kvinna en hyresrätt eftersom hennes inkomst bygger på sjukersättning.

Inbetalda återkrav från gärningspersoner ökar

Brottsoffermyndigheten betalar ut brottskadeersättning till brottsoffer och kräver sedan tillbaka beloppet från gärningspersonerna. Under 2023 ökade andelen inbetalda återkrav med 18 procent, vilket motsvarar cirka 9 miljoner kronor.

Foto David Naylor, Uppsala universitet

Vinterpromotion vid Uppsala universitet

Nyligen genomfördes Uppsala universitets årliga vinterpromotion. För Juridiska fakultetens räkning installerades bland annat de två hedersdoktorerna professor, dr Vesna Rijavec och Anders Eka, justitieråd och ordförande i Högsta domstolen.

MAQS rekryterar arbetsrättsspecialist

Sofia Pedersen ansluter till MAQS Advokatbyrå som delägare och ska arbeta med byråns nationella arbetsrättsgrupp.

Årets Advokatbyrå

Vinnarna av Årets Advokatbyrå inom ett antal olika kategorier presenterades nyligen på ett lunchevent på Berns i Stockholm.

Foto Andrey Popov

Förbättrade möjligheter till delgivning

Domstolsverket, Kronofogdemyndigheten och Försäkringskassan har till Justitiedepartementet lämnat en hemställan om att regeringen närmare låter utreda och överväga förbättrade möjligheter till delgivning.

Kommun missgynnade föräldraledig kvinna

Det var ett missgynnande som är förbjudet enligt föräldraledighetslagen när en kvinna inte fick tillbaka sitt tidigare arbete när hon återgick i tjänst efter föräldraledigheten, slår Diskrimineringsombudsmannen, DO, fast.

Foto TEACHER3D

Förundersökning om Nord Stream läggs ned

Svensk jurisdiktion saknas i ärendet rörande grovt sabotage mot Nord Stream och åklagaren har därför beslutat att utredningen ska läggas ned.

DOMARBLOGGEN

Tingsfiskaler på kurs

I det senaste inlägget på Södertörns tingsrätts blogg skriver tingsfiskalen Sofia Holje om en utbildning vid Nationellt forensiskt centrum (NFC) som tingsrättens fiskaler har gått på.

Ny JO-granskning av Migrationsverket

Trots att JO vid upprepade tillfällen granskat och uttalat kritik om Migrationsverkets handläggningstider har ett stort antal anmälningar fortsatt komma med klagomål om detta. Därför inleder JO nu en ny granskning.

Nya domare

Regeringen har den 1 februari utnämnt 16 domare.

IMY granskar polisens kamerabevakning

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) inleder nu en planerad granskning av polisens kamerabevakning med drönare.

DOMARBLOGGEN

Internationellt domstolsarbete i fokus

Nyligen hölls det årliga mötet för Sveriges Domstolars internationella experter och om detta möte handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto Mikael Damkier

Nämndeman entledigas

En nämndeman har entledigats från sina uppdrag på Förvaltningsrätten i Karlstad och Värmlands tingsrätt på grund av att han bedöms vara olämplig.

Vårdcentral diskriminerade kvinna

Enligt Diskrimineringsombudsmannen, DO, var det diskriminering när en läkare försökte förmå en vårdsökande kvinna att ta av sig sin huvudduk i samband med ett läkarbesök.

43 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 43 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 25 januari.

Fler anmälda brott

Under 2023 anmäldes drygt 1,5 miljoner brott, vilket är fyra procent fler än 2022. Det visar den preliminära statistiken över anmälda brott 2023 som nu har publicerats av Brottsförebyggande rådet (Brå).

KRÖNIKA

Juridikåret 2023 och gängkriminalitetens många huvuden

Tidöpartierna vann sannolikt valet på att komma till rätta med gängkriminaliteten. Att göra det har visat sig vara en utmaning jämförbar med när Herakles skulle dräpa den månghövdade hydran. Likt hur det ur hydran växer fram nya huvuden när ett huggs av, tar ständigt nya gängkriminella plats när andra fängslas.

Jurist blir ny GD

Regeringen har beslutat att anställa Lars Lööw som generaldirektör för Arbetsmiljöverket.

GDPR-böter ökar

Advokatbyrån DLA Piper har publicerat sin årliga rapport om GDPR-sanktionsavgifter och rapporterade personuppgiftsincidenter, som bland annat visar att summan av utfärdade sanktionsavgifter har ökat med mer än fjorton procent under 2023.

Foto Andrey Popov

Advokatsamfundets disciplinära verksamhet

Advokatsamfundet har nu sammanställt sin disciplinära verksamhet för det gångna året, ett år då man bland annat beslutat om att inrätta en helt ny tillsynsenhet och då straffavgifterna för advokater höjdes.

Nya counsels till Setterwalls

Daniel Öhvall och Willy Edholm Fjellstad blir nya counsels på Setterwalls Stockholmskontor.

Dubbla minimistraff för flera brott

Från och med den 1 januari 2024 har straffen skärpts för tolv brott som anses ha en tydlig koppling till det ökade grova våldet i samhället och om detta handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Ny avhandling om skiljedom

En ny avhandling från Stockholms universitet belyser ett antal viktiga aspekter av internationell skiljedom.

Mångmiljonbidrag till juridikforskare

Två forskare har beviljats 7,8 miljoner kronor för forskningsprojektet "Sustainable Carbon Capture, Transportation and Storage: Liability and Governance in Light of International and EU Law".

Fyra nya delägare i Foyen

Fyra advokater på byrån blir nu delägare i Foyen.

Lindahl får nya delägare

Advokatfirman Lindahl har utsett Hanna Lundqvist och Natalie Bretz till nya delägare från och med den 1 januari 2024.

Osborne Clarke utser ny delägare

Advokatbyrån Osborne Clarke utser Linn Solholm till partner och ansvarig för Sverigekontorets fastighetsgrupp.

Foto Inbj

Nya lagar vid årsskiftet

Regeringen har publicerat en sammanfattning av de viktigare lagar och förordningar som träder i kraft runt årsskiftet 2023/2024.

Åtal väckt för grovt miljöbrott

Åklagarna har väckt åtal mot elva personer i ett omfattande ärende om grovt miljöbrott på flera platser i Sverige.

Diskriminering när vårdpersonal felkönade patienter

Det var enligt Diskrimineringsombudsmannen (DO) diskriminering när vårdpersonal felkönade patienter i journalanteckningar. DO begär därför att regionerna ska betala ersättning till personerna.

Företag diskriminerade personer med funktionsnedsättning

Tre företag har enligt Diskrimineringsombudsmannen diskriminerat personer som använder ledar- eller assistanshund genom att avvisa personerna.

Hansen får nya delägare

Jennifer Lawler och Josefin Högsander blir delägare på Hansen Advokatbyrå från och med den 1 januari 2024.

STUDENTARTIKEL

Juristprogrammet kan lära av Italien

När jag pratar med nyutexaminerade juriststudenter berättar de nästan alltid om hur lite det de jobbar med har med juristprogrammet att göra. Under sin utbytestermin i Italien fick Robin Nilsen perspektiv på hur en mer verklighetsnära juristutbildning kan se ut.

Diskriminering att neka elev koshermat

Enligt Diskrimineringsombudsmannen (DO) var det diskriminering när en skola nekade en elev koshermat. DO begär därför att skolan ska betala 50.000 kronor i diskriminerings­ersättning till eleven.

DOMARBLOGGEN

Domarbloggen besöker Europadomstolen

I veckans inlägg på Södertörns tingsrätts blogg berättar gästskribenten Axel Hallberg om hur det är att arbeta på Europadomstolen i Strasbourg.

DOMARBLOGGEN

Om brott av krigsmän

Södertörns tingsrätts blogg inleder med veckans inlägg en serie om ovanliga brott. I seriens första del behandlas brotten av krigsmän i 21 kapitlet brottsbalken. 

DOMARBLOGGEN

Vad gör en utsänd långtidsexpert och projektsamordnare?

Veckans inlägg på Södertörns tingsrätts blogg handlar om det internationella arbetet som Sveriges Domstolar bedriver och om hur det är att arbeta som långtidsexpert och projektsamordnare i två olika länder.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt