Bli kund Annonsera
söndag 6 juli 2025
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 12 december 2022,
Patrik Bremdal
Foto: Uppsala Universitet

Cementa, grundlagen och demokratin

Det finns allvarliga risker med Högsta förvaltningsdomstolens dom i Cementamålet då den öppnar upp för annan lagstiftning som kringgår domstolars avgöranden i enskilda fall. Jurister har ett särskilt ansvar att skydda rättsstaten och konstitutionen mot attacker och en viktig roll i att uppmärksamma de konsekvenser som olika förslag kan få, inte bara på kort sikt utan i ett större perspektiv. Det skriver Patrik Bremdal, docent i konstitutionell rätt, Uppsala Universitet, i en ny krönika.

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Jag fick frågan om jag kunde skriva en krönika om hur väl rustad den svenska demokratin är för att hantera en attack från illiberala krafter. Jag var på väg att avsluta den krönikan när HFD meddelade dom i fallet om Cementas kalkstensbrytning på Gotland (HFD:s dom den 7 december 2022 målnr 7208-21). Efter att ha läst domen känns det passande att skriva om texten med Cementa-domen i fokus, då den illustrerar de risker för demokratin som jag ville belysa i min ursprungliga text. Värt att påpeka är att HFD i sin dom tar upp flera olika aspekter men denna text fokuserar på domstolens ställningstagande gällande generalitetskravet.

För den som inte följt turerna kring Cementa kommer här en kort sammanfattning. Företaget Cementa bryter kalksten på Gotland för att kunna producera cement. När de sökte försatt tillstånd för denna kalkbrytning fick företaget avslag i Mark- och miljööverdomstolen. Detta ledde till en omfattande diskussion kring följderna av cementbrist och dess påverkan på byggindustrin i Sverige. Regeringen valde då att lägga fram ett lagförslag om en möjlighet att ansöka om ett tillfälligt tillstånd för kalkstensbrytning direkt till regeringen. För att en sådan ansökan skulle vara möjlig skulle det, enligt propositionen, vara fråga om att ”tillgodose väsentliga allmänna intressen och [att] behovet av kalksten inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt annat tillfredsställande sätt”. Lagen var begränsad till kalkstensbrytning som hade ett gällande tillstånd men där tiden för tillståndet var på väg att löpa ut. Lagen var även tidsbegränsad till två och en halv månad.

Stark kritik från Lagrådet

Lagrådet kritiserade i sitt remissvar lagstiftningen kraftfullt och menade att den bland annat stred mot det så kallade generalitetskravet vid lagstiftning som följer av regeringsformen. Kravet innebär att en lag ska vara generell till sin utformning och att det inte får vara fråga om ett beslut i ett enskilt fall. Trots lagrådets hårda kritik valde riksdagen att anta lagen och Cementa sökte och fick ett tillfälligt tillstånd. Rättsprövning av beslutet begärdes och den 7 december 2022 meddelade HFD i sin dom att lagen uppfyller generalitetskravet och att regeringens beslut inte kunde upphävas på den grunden.

Jag håller inte med HFD i den bedömningen utan anser, i likhet med lagrådet, att lagen är i strid med generalitetskravet. Jag kommer nedan att utveckla varför jag anser det och varför jag anser att domen är problematisk ur ett demokratiskt perspektiv.

Generalitetskravet i regeringsformen är visserligen inte uttryckt direkt i grundslagtexten men är en följd av regleringen i RF 11:4 och 12:3. Bestämmelserna stadgar att riksdagen inte får fullgöra rättsskipnings- och förvaltningsuppgifter om det inte följer av grundlagen eller riksdagsordningen. Enligt förarbetena medför det att en lag ska vara generellt utformad och inte avse ett konkret fall. Det är ”inte möjligt för riksdagen att genom lag besluta i särskilt fall om angelägenhet i vilken avgörandet enligt gällande rätt ankommer på regeringen, domstol eller annan myndighet” (prop 1973:90 s 204). I Cementadomen hävdar HFD i sina domskäl att generalitetskravet endast är formellt och det är den språkliga utformningen som är avgörande, det vill säga om lagen är utformad på ett sätt så att den enligt ordalydelsen skulle kunna träffa vem som helst.

I rättspraxis har frågan om generalitet prövats vid ett par tillfällen och de två fall som HFD hänvisar till i Cementadomen är det så kallade Lex Kockum-fallet (RÅ80 1:92) och det så kallade Barsebäcksmålet (RÅ 1999 ref 76). I båda dessa fall föranleddes lagstiftningen av konkreta fall men hade en generell utformning. I båda fallen kom HFD fram till att det inte spelade någon roll att lagstiftningen tillkommit för att lösa ett enskilt fall när den språkliga utformningen av lagen var sådan att den kunde komma att tillämpas i andra fall i framtiden.

Tillfällig och specifikt utformad

Vid en första anblick är det begripligt. Det ser på ytan ut som att domstolen följer inarbetad rättspraxis. Det finns dock en viktig – och avgörande – skillnad mellan rättsfallen och Cementafallet. Lagen i Cementafallet hade aldrig förutsättningar att tillämpas på andra fall än det som lagen ville lösa. Till skillnad från lagstiftningen i de citerade rättsfallen var lagen i Cementafallet tillfällig och dessutom så specifikt utformad att endast Cementa kunde vara aktuell för tillämpning av lagen. Med andra ord är det tydligt att lagen var ett sätt att lösa den aktuella situationen så att Cementa kunde fortsätta sin verksamhet och inte att ändra rättsläget inför framtiden, vilket var fallet i de citerade rättsfallen.

Någon skulle kunna hävda att domen innebär en marginell skillnad på ett redan ganska urvattnat krav på generalitet men det är en viktig skillnad. Tanken med generalitetkravet är att riksdagen, den lagstiftande makten, inte ska utföra den verkställande maktens uppgifter. Generalitetskravet har med andra ord att göra med maktdelning. Även om det svenska statsskicket präglas av riksdagens centrala roll och suveränitet har grundlagsstiftaren velat dra en gräns mellan riksdagens uppgifter och de uppgifter som tillkommer regeringen och dess myndigheter; Riksdagen stiftar lagar och regeringen verkställer dessa. Det innebär i likhet med citatet ovan att riksdagen inte ska ta beslut i ärenden som enligt lag tillkommer annan. Enligt gällande rätt var det Mark- och miljööverdomstolen som hade sista ordet i denna fråga.

Lagrådet konstaterade i sitt yttrande, där de underkände lagstiftningen, att man i sammanhanget måste beakta ”risken för att lagstiftaren – genom att införa lagstiftning som är helt inriktad på att korrigera utgången i ett enskilt fall som har hanterats i domstol – skadar tilltron till det svenska rättssystemet liksom respekten för den grundläggande uppgiftsfördelning mellan riksdagen och regeringen som kommer till uttryck i regeringsformen”. Lagens utformning, tillsammans med uttalanden från de politiker som var involverade i beslutet, visar tydligt att regeringen inte ansåg att rättsläget behövde korrigeras. Det handlade istället om att korrigera utfallet i detta specifika fall. Detta får förstås som att regeringen, med syftet att rädda tillgången till cement, valde att köra över domstolen med hänvisning till ett angeläget allmän intresse.

Är inte detta bra? Regeringen visade handlingskraft och räddade både bostadsbyggande och jobb. Nej, oavsett vad man anser om detta kan inte ändamålen helga alla medel. Det kan inte vara rätt att bryta mot landets grundlag för att lösa ett tillfälligt problem. Regeringen hade andra alternativ som inte hade brutit mot regeringsformen, exempelvis att stifta en lag som inte hade en begränsad giltighetstid. Istället valde regering och riksdag att runda grundlagen i det allmännas bästas namn.

Allvarliga risker med domen

Jag ser allvarliga risker med HFD:s dom. Vem avgör vad som är ett ”angeläget allmän intresse” nästa gång regeringen inte är nöjd med ett domstolsavgörande? Föreställ dig ett illiberalt populistiskt parti vid makten som inte uppskattar ett avgörande i en fråga om, låt säga HBTQ, diskriminering, asyl, abort eller mänskliga rättigheter. Cementadomen öppnar helt enkelt upp för annan lagstiftning som kringgår domstolars avgöranden i enskilda fall.

Jag har i olika sammanhang sagt att den svenska demokratin och den svenska konstitutionen är naiv och orsaken till detta är att den svenska demokratin varit fredad från angrepp under väldigt lång tid. Vi har haft förmånen att leva i ett land utan krig med politiker som respekterar de demokratiska spelregler vi har satt upp, inte bara genom lagstiftning. Vi haft få fall av maktmissbruk på den statliga nivån och vi har en god renommé vad gäller jämlikhet och respekten för mänskliga rättigheter. Men utvecklingen i Europa och i världen visar att detta kan förändras snabbt och att demokratin måste vara redo att försvara sig själv.

I Sverige är det ett faktum att när en regering ”kontrollerar” mer än hälften av rösterna i riksdagen finns få bromsklossar mot genomförande av regeringens agenda. De skyddsmekanismer som finns för att skydda den svenska demokratin och hindra en potentiell nedmontering av rättsstaten, t.ex. genom avskaffande eller försvagning av mänskliga rättigheter, är grundlagen och domstolarna. Grundlagarna, och då i synnerhet RF, sätter upp gränser för maktutövningen och domstolarna är den instans som ska avgöra om dessa gränser respekterats eller inte. Om domstolarna blir för följsamma i förhållande till makten finns risken att både grundlagen och demokratin sakta urholkas på sitt innehåll, likt droppar mot en sten.

Stort ansvar vilar på jurister

Jag anser att jurister har ett särskilt ansvar att skydda rättsstaten och konstitutionen mot attacker. Vi har en viktig roll i att uppmärksamma de konsekvenser som olika förslag kan få, inte bara på kort sikt utan i ett större perspektiv. Som jurister har vi en skyldighet att följa de konstitutionella grundprinciperna och se till att de gränser som grundlagen ställer upp inte överskrids, även om det är för ett gott ändamål.

En nedmontering av rättsstat och demokrati går inte över en natt utan sker med små steg, eller droppe för droppe. Om vi börjar acceptera att regering och riksdag gör avsteg från grundlagen för ett ändamål är det svårare att hindra samma, eller liknande avsteg, för andra ändamål. Ett undantag blir snabbt praxis. Jag hade därför önskat att HFD tydligare hade tagit ställning för grundlagen och stärkt dess ställning i det demokratiska och politiska arbetet istället för att försvaga den.

Åtalas för hawala-verksamhet i Göteborg

Två personer åtalas nu för att ha bedrivit en så kallad hawala-verksamhet där pengar slussats till ett antal olika länder. Verksamheten misstänks ha omsatt mångmiljonbelopp och pågått i flera år.

Foto Patrik Svedberg

Nya lagar vid halvårsskiftet

Vid halvårsskiftet den 1 juli träder en rad nya lagar och förordningar i kraft.

TM & Partners utser ny delägare

TM & Partners har valt in advokaten Daniel Åstrand som ny partner.

Advokat blir ny ordförande

Cederquistadvokaten Wilhelm Lüning har utsetts till ny ordförande i Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden.

Ny advokatbyrå bildas

Stockholmskontoret på Wesslau Söderqvist bildar från och med den 1 juli en ny, självständig advokatbyrå: HSA Söderqvist.

Ny MP på Lindahls

Från den 1 juli har Advokatfirman Lindahls kontor i Stockholm en ny Managing Partner. Johan Åberg tar över MP-rollen efter Monica Lagercrantz som lett Stockholmskontoret sedan januari 2022.

Foto Uppsala Universitet

Jareborg har gått bort

Nils Jareborg, professor emeritus i straffrätt vid Uppsala Universitet, avled nyligen i sitt hem i Uppsala vid en ålder av 87 år.

MSA delar ut konstnärsstipendium

Mannheimer Swartlings konstnärsstipendium delas i år ut för första gången och tilldelas Alden Jansson vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm.

PT för grovt svindleri

Högsta domstolen meddelar nu prövnings-tillstånd i ett uppmärksammat mål mellan riksåklagaren och Swedbanks tidigare VD Birgitte Bonnessen.

Sanktionsavgifter mot två olika SL-bolag

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har granskat klagomål mot Aktiebolaget Storstockholms Lokaltrafik och Waxholms Ångfartygs AB och slår fast att bolagen har brutit mot dataskyddsförordningen, GDPR, samt utfärdar sanktionsavgifter på 75.000 kronor mot respektive företag.

Ny ord-förande för Advokat-samfundet

Den 12 juni valdes advokaterna Johan Eriksson till ny ordförande och Emil Andersson till vice ordförande i Sveriges advokatsamfund vid samfundets fullmäktigemöte.

Stockholmsstudenter prisade i casetävling

För andra gången anordnade Ramberg Advokater nyligen en casetävling där ett tiotal lag med studenter från Uppsala och Stockholms universitet deltog och där till slut Kristoffer Johansson och Tom-Alexander Herbinger stod som segrare.

DOMARBLOGGEN

Domaren som utredare

I det senaste inlägget på Södertörns tingsrätts domarblogg beskrivs arbetet som en domare kan få som utredare för att ta fram förslag på ny lagstiftning åt regeringen.

Fler barn kan beviljas kontaktförbud

Åklagarmyndigheten har för avsikt att vidta åtgärder för att möjliggöra att fler barn än i dag beviljas kontaktförbud. Bakgrunden är en intern granskning som gjorts av avslagna kontaktförbudsansökningar som gäller barn under 15 år.

Expo får Advokatsam-fundets journalistpris

Med stark demokratisk kompass, djupa kunskaper och folkbildande pedagogik är Expo en journalistisk och humanitär fyrbåk i en mörk tid. Det är en del av nomineringen för det journalistpris som Advokatsamfundet nu delar ut till Stiftelsen Expo.

Fem nya domare

Regeringen har den 12 juni utnämnt nya domare i tingsrätterna i Göteborg, Malmö, Varberg och Östersund.

Foto USER_76523

Ny chef för polisens särskilda utredningar

Regeringen har utsett juristen Helena Trolläng till chef för avdelningen för särskilda utredningar (SU) vid Polismyndigheten.

Jurist ny GD för MTM

Regeringen har beslutat att anställa juristen Åsa Hemingway som generaldirektör och chef för Myndigheten för tillgängliga medier.

Nya domare

Regeringen har den 5 juni utnämnt 13 nya domare.

DOMARBLOGGEN

Digital medverkan i rättegångar

I veckans inlägg på Domarbloggen riktas fokus på ett aktuellt och ständigt växande område: den digitala medverkan i rättegångar.

Tre nya domare

Regeringen har den 28 maj utnämnt tre nya domare.

Centrum för rättvisa utser ny chef

Centrum för rättvisa har utsett Alexandra Loyd till biträdande chef för organisationen.

Åtalas för krigsbrott och terroristbrott i Syrien

En 32-årig svensk medborgare åtalas för grov krigsförbrytelse och terroristbrott i Syrien under perioden 24 december 2014 – 3 februari 2015.

Foto GABBY BALDROCCO

Skola diskriminerade barn vid ansökan

Det var enligt DO fråga om diskriminering som har samband med funktionsnedsättning när en skola nekade ett barn plats på skolan.

Axel Holmgren får årets Stig Strömholms pris

Axel Holmgren, doktor i straffrätt vid Stockholms universitet, har utsetts till mottagare av Stig Strömholms pris för humanistisk rätts- och samhällsvetenskaplig forskning 2025.

Google stäms i Sverige

Prisjämförelsetjänsten PriceRunner har, i Patent- och marknadsdomstolen, nyligen stämt amerikanska Google för överträdelser av konkurrensrätten.

Regeringen vill införa tidsobestämt straff

Regeringen har gett Rättsmedicinalverket i uppdrag att förbereda verksamheten inför regeringens avsikt att införa en ny påföljd i svensk lag som innebär att personer ska kunna dömas till en tidsobestämd frihetsberövande påföljd kallad säkerhetsstraff.

Åtal för grova ekobrott

Åklagare vid Ekobrottsmyndigheten har, vid Ångermanlands tingsrätt, åtalat en huvudmisstänkt och en så kallad möjliggörare för grova ekobrott kopplade till en bilåterförsäljare i Sollefteå.

Nya domare

Regeringen har den 22 maj utnämnt fem nya domare.

Foto SYDA PRODUCTIONS

Om rätten till ersättning enligt GDPR

Vad innebär rätten till skadestånd enligt GDPR och hur förhåller sig reglerna till nationell rätt? I en ny avhandling analyserar Fredrik Sandberg vid Stockholms universitet de rättsliga förut-sättningarna för ersättning vid felaktig hantering av personuppgifter.

Ny ordförande i HFD

Justitierådet Linda Haggren kommer att intervjuas inför rollen som ny ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen.

DOMARBLOGGEN

Domstolarna och dataskyddet

I veckans inlägg på Domarbloggen skriver kammarrättsrådet Elisabet Reimers om dataskyddets utveckling i Sverige och hur det har påverkat domstolarna, såväl i egenskap av domstolsinstans och som personuppgiftsansvarig myndighet.

Foto Patrik Svedberg

Nya domare

Regeringen har den 15 maj utnämnt 18 nya domare.

PUBLICERING AV DOMAR

Begränsad publicering av kammarrättsdomar

Även om Infotorg Juridik på grund av ny rättspraxis inte längre kan publicera en del av kammarrättsdomarna kommer det även framöver att skrivas nyhetsartiklar om de mest intressanta och vägledande av kammarrättsdomarna.

Foto MIHAJLO MARICIC

Åtalas för grova narkotikabrott

En man och en kvinna åtalas vid Umeå tingsrätt misstänkta för synnerligen grov narkotika-smuggling och synnerligen grovt narkotikabrott. Ytterligare en man åtalas misstänkt för medhjälp till synnerligen grovt narkotikabrott.

Elev utsattes för rasistiska trakasserier

En elev utsattes regelbundet för rasistiska trakasserier av andra elever på skolan under två års tid. Diskrimineringsombudsmannen, DO, bedömer att skolan brustit i sin utrednings- och åtgärdsskyldighet och begär att skolans huvudman ska betala ersättning till eleven.

Ny generaldirektör för Konsumentverket

Regeringen har beslutat att utse Lena Aronsson till generaldirektör för Konsumentverket och Konsumentombudsman.

Grova ekobrott kopplade till rut- och rot

Ekobrottsmyndigheten genomförde nyligen ett tillslag mot flera personer som misstänks för brott begångna i ett upplägg där rut- och rotsystemet utnyttjas. En misstänkt begärdes häktad den 9 maj vid Stockholms tingsrätt.

Foto © Alexei Averianov | Dreamstime.com

Region diskriminerade hjärtpatient

Diskrimineringsombudsmannen, DO, gör bedömningen att det var diskriminering i form av bristande tillgänglighet när en döv patient som akut lagts in på Akademiska sjukhuset i Uppsala inte fick tillgång till teckenspråkstolk.

Legal Director till Kronans Apotek

Kronans Apotek har rekryterat Marie Snellman som ny Legal Director.

DOMARBLOGGEN

Svenska domstolar i europeiskt samarbete

Senaste inlägget på Södertörns tingsrätt domarblogg handlar om The European Commission for the Efficiency of Justice senaste möte i Strasbourg.

Ny chefsjurist till Nabo

Fastighetsförvaltaren Nabo har rekryterat Hanna Scherman som ny chef för verksamhetsområde Juridik.

Åtalas för kvinnomord

Åklagare har väckt åtal mot sju personer i ett ärende där en kvinna anträffades avliden i sin bostad i centrala Eskilstuna den 17 september 2024.

Foto Tommaso Salvia

Från enskilda brott till organiserade systemhot

Den ekonomiska brottsligheten i Sverige har blivit allt mer komplex, mer omfattande och den genererar allt större brottsvinster. Penningtvätt har central betydelse för grov organiserad brottslighet. Detta framgår i Ekobrottsmyndig-hetens lägesbild 2025.

Mats Melin ny heders-doktor i juridik

Stockholms universitet har utsett 2025 års hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt har bidragit till universitetets forskning och utbildning. Inom juridik tilldelas hedersdoktoratet till Mats Melin.

Juridikprofessor blir prorektor i Stockholm

Universitetsstyrelsen för Stockholms universitet har beslutat att juridikprofessorn och dekanen Jane Reichel ska bli ny prorektor. Hon tillträder den 1 juli 2025 och efterträder Clas Hättestrand vars förordnande går ut den 30 juni.

Foto Roland Magnusson

Jurist får kunglig riddarorden

Kungliga riddarordnar har idag förlänats ett 20-tal svenskar eller i Sverige bosatta personer för exceptionella insatser inom skiftande områden och på olika nivåer – internationellt, nationellt, regionalt och lokalt. En av dessa är före detta justitierådet Bertil Bengtsson.

Cirio arrangerar Transaction Week 2025

Den 5–8 maj arrangerar Cirio Advokatbyrå för femte året i rad mötesplatsen Cirio Transaction Week i Stockholm.

Foto Jagen51

Juridik populäraste programmet i Lund

Juristprogrammet är det mest sökta programmet vid Lunds universitet inför höstterminen.

Åtalas för arbetsplats-olycka på Frövi bruk

Åklagare har nu väckt talan om arbetsmiljöbrott genom grovt vållande till annans död mot Billerud Skog & Industri Aktiebolag, efter att en anställd man avlidit av svavelväteförgiftning på bolagets anläggning i Örebro.

DOMARBLOGGEN

Svenskt projekt i Bosnien-Hercegovina

Sedan 2017 har Domstolsverket och ett antal svenska domstolar varit involverade i ett Sida-finansierat projekt i Bosnien-Hercegovina och om detta handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Åtal för svart apoteks-arbetskraft

Tre personer med kopplingar till ett beman-ningsföretag åtalas nu för grova ekobrott. Enligt Ekobrottsmyndighetens utredning har företaget, som hyrde ut farmaceuter till apotek, betalat sin personal i svarta löner.

Ny rättschef i UD

Regeringen har utsett Therese Hydén till rättschef i Utrikesdepartementet.

ÖPPNAT INFLÖDE AV DOMAR

Uppdatering av domar i Infotorg Juridik

Infotorg Juridik har återigen öppnat upp databasen för inhämtning av domar med undantag för brottmål.

Åtalas för grova bedrägerier mot äldre

Åtal har väckts i ett omfattande bedrägeriärende med internationella förgreningar och med kopplingar till den nätverkskriminella grova organiserade brottsligheten. Brotten har riktats mot äldre personer i Sverige.

Foto Anna Hansen

Två nya justitieråd och en ny lagman

Regeringen har den 16 april utnämnt två nya justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen och en ny lagman.

DOMARBLOGGEN

Ovanliga mål vid förvaltningsdomstolen 

I veckans inlägg på Domarbloggen berättar Magnus Åhammar och Anders Mellstrand, domare vid Förvaltningsrätten i Stockholm, om några av de mer ovanliga målen vid en förvaltningsdomstol. 

Åtalas för grova brott i Helsingborg

Åtal har nu väckts mot totalt fem personer för grova brott begångna i Helsingborg och Bjuv mellan september och november 2023. Brottsrubriceringarna är försök till mord, medhjälp till försök till mord, grovt vapenbrott, människorov och rån.

Foto Vige

E-post till Sveriges domstolar

En lista med samlad kontaktinformation till Sveriges domstolar gör det enklare att ta del av brottmålsdomar.

Bevistalan framställd om mord i Skurup

Åklagare har nu gjort framställan om bevistalan i Ystads tingsrätt mot två minderåriga pojkar för mord på en man i 50-årsåldern och för försök till mord på två av hans söner. De två pojkarna var 14 år vid brottstillfället och misstänks även för grovt vapenbrott.

Foto Andrey Popov

Skydd för person-uppgifter och databaser

Nyligen genomfördes ett Riksdagsseminarium om publicering av personuppgifter, rättsdata-baser och bakgrundskontroller. Deltog gjorde politiker samt representanter för myndigheter, organisationer och branscher som alla påverkas av det osäkra rättsläget efter Högsta domstolens beslut i februari.

Foto MRR-photography

41 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 41 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 10 april.

Årets bolagsjurist

SAS chefsjurist Anna Almén har utsetts till Årets Bolagsjurist 2025.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.
» Logga in automatiskt

Du behöver vara inloggad för att läsa artikeln

» Logga in automatiskt