Bli kund Annonsera
måndag 13 april 2026
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 2 november 2023,

Nya regler om visselblåsning

Den 17 december 2023 måste företag med 50-249 anställda ha interna rapporteringskanaler på plats för visselblåsning enligt visselblåsarlagen. Om de nya reglerna skriver advokat Viktoria Hybbinette och biträdande jurist Douglas Palm, Wistrand Advokatbyrå, i en praktikerartikel.
Viktoria Hybbinette
Foto: Wistrand
Douglas Palm
Foto: Wistrand

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Om det inte redan har skett, så är det alltså hög tid för företag med fler än 50 anställda att inrätta interna kanaler för visselblåsning och informera anställda om dem, till exempel genom visselblåsarpolicy, och på ett sätt som innebär att man uppfyller lagens krav.

För bland annat privata företag med 250 anställda eller fler är detta redan gällande. I det följande berör vi några av delarna av skyddet för visselblåsare och kravet på intern rapporteringskanal.

Vad visselblåsarlagen handlar om

Visselblåsarlagen skyddar personer som i arbetsrelaterade sammanhang rapporterar om missförhållanden, och som det finns ett allmänintresse av kommer fram. Det kan röra sig både handlande och underlåtenhet, och det spelar ingen roll om det rör ett uppsåtligt eller oaktsamt agerande.

För att det ska finnas ett allmänintresse krävs att informationen som rapporteras är av intresse för en bredare krets av människor och som det finns ett berättigat intresse av att den kommer fram. Allmän nyfikenhet är inte ett allmänintresse, och normalt inte heller frågor som rör den rapporterande personens eget arbets- eller anställningsförhållande. Det finns inte särskilt angett i lagen vad som är ett missförhållande av allmänintresse.

Skydd vid rapportering av missförhållande av allmänintresse kräver också att den rapporterande personen hade skälig anledning att anta att informationen var sann; uppgifterna behöver alltså inte visa sig vara sanna i slutändan men visselblåsaren ska ha varit av uppfattningen att de var sanna och haft skälig anledning att tro det. Om uppgifter till exempel är påhittade, falska eller baseras på ogrundade rykten så finns det inte skäl till skydd enligt lagen. Det ställs alltså ett visst krav på kunskapsunderlag för påståendet.

Vilket skydd får man?

Vad är det då för skydd man som visselblåsare kan få? Jo, enligt lagen får personer som visselblåser till exempel inte hållas ansvarig för att ha åsidosatt sin tystnadsplikt eller för att ha överträtt bestämmelser vid inhämtande av information (dock med vissa begränsningar). Ett företag får inte hindra eller försöka hindra att någon visselblåser. Inte heller får företaget agera, vilket även omfattar underlåtenhet att agera, på ett sätt som skadar den rapporterande personen, eller skulle kunna skada.

Värt att notera är att visselblåsarlagens skydd omfattar en väldigt bred krets av personer som kommer i kontakt med ett företag, till exempel som arbetssökande, anställd, konsult eller praktikant.

Skydd enligt visselblåsarlagens skydd förutsätter vidare att visselblåsaren använder någon av de tre olika rapporteringskanalerna som anges i lagen; intern rapportering, extern rapportering och offentliggörande. När och hur de olika kanalerna kan användas varierar – här fokuserar vi på interna rapporteringskanaler.

Vad är en intern rapporteringskanal?

En intern rapporteringskanal är helt enkelt ett ordnat sätt för visselblåsare att rapportera om missförhållanden på, dvs. en på förhand given ordning för hur det ska göras på företaget och som företaget ansvarar för att styra upp i enlighet med vad lagen kräver. Det kan också träffas kollektivavtal om interna visselblåsarfunktioner, och förekomsten av kollektivavtal kan i sig vara av betydelse även i övrigt.

Lagen ställer upp relativt detaljerade krav på den interna rapporteringskanalens utformande. Den ska till exempel utformas så att den rapporterande personen kan rapportera både skriftligt och muntligt och, om så begärs, vid ett fysiskt möte inom en skälig tid.

Den rapporterande personen ska som huvudregel få en bekräftelse att rapporten kommit verksamheten tillhanda, och inom viss tid därefter ska den rapporterande personen i skälig utsträckning få återkoppling om vilka åtgärder som vidtagits till följd av rapporteringen.

Utse behöriga personer

Företaget ska utse vem eller vilka som är behöriga att ta emot interna rapporter hos dem, och som också ska följa upp rapporteringen och lämna återkoppling. Det kan både vara anställda hos företaget i fråga, men även extern aktör som har anlitats för att hantera rapporteringskanalerna och förfarandena för verksamhetsutövarens räkning.

Visselblåsarlagen ställer även krav på att företaget ska informera anställda om den interna rapporteringskanalen, vad den är för något och hur den har utformats, vilket exempelvis kan ske genom en visselblåsarpolicy eller liknande som publiceras på en webbplats, hängs upp på en anslagstavla eller hålls tillgänglig på annat sätt.

Det är viktigt att informationen är tillgänglig inte bara för företagets anställda utan för samtliga som personer som ska kunna rapportera genom den interna rapporteringskanalen. Arbetsmiljöverket är ansvarig tillsynsmyndighet och ha ansvar att kontrollera att verksamhetsutövare lever upp till kraven om interna visselblåsarfunktioner, och kan ingripa med bl.a. förelägganden om vite.

Foto Anna Hansen

Nya justitieråd i HD

I dag tillträder Erik Lindberg och Tobias Eriksson som nya justitieråd i Högsta domstolen.

Juristprofessor kritisk mot regeringen

Regeringen stressar fram bristfälliga lagar och tar inte hänsyn till vad Lagrådet framför i de olika lagstiftningsärendena. Det menar professor Joakim Nergelius.

Foto Doug Olson

Medgiven talan av region prövas igen

I ett mål om vårdingrepp vid förlossning medgav en region betalningsskyldighet men förnekade ansvar för en påstådd kränkning av grundlägg-ande fri- och rättigheter. Högsta domstolen slog fast att ett sådant orent medgivande inte hindrar domstolsprövning. Nu prövas målet återigen i tingsrätten.

Foto Hans Christiansson

Aktivt arbete mot välfärdsbrott

Över 22 miljoner kronor i felaktiga utbetalningar har stoppats eller återkrävts av Uppsala kommun under 2025. Resultaten uppges vara en följd av ett mer systematiskt arbete för att stoppa välfärdsbrott tidigare i systemen.

Åtalas för mord i Norrköping

Åklagaren har väckt åtal mot två personer för inblandning i mordet på en 23-årig man som sköts i ett parkeringsgarage i Norrköping den 19 december 2024. En 22-årig man åtalas för mord och grovt vapenbrott, och en 30-årig man åtalas för medhjälp till mord.

Foto Leif Ingvarson

Jurist blir chef för Kriminalvården

Regeringen har utsett Rikard Jermsten till ny generaldirektör och chef för Kriminalvården. Anställningen gäller från och med den 11 maj 2026 till och med den 31 maj 2032.

Vinge samarbetar med XO Foundation

Vinge har inlett ett pro bono-samarbete med XO Foundation i syfte att stötta nästa generations entreprenörer.

DOMARBLOGGEN

Vad händer efter huvudförhandlingen?

Om domarens arbete efter det att huvudförhandlingen är avslutad handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto Roland Magnusson

Åtalas för omfattande stölder av motorcyklar

Åtta personer har i dag åtalats för delaktighet i stölder av närmare 70 motorcyklar och fyrhjulingar i Dalarna och andra delar av Mellansverige. Utredningen visar att fordonen har transporterats till Polen i en organiserad verksamhet. Sammanlagt är de stulna fordonen värda omkring fem miljoner kronor.

Ny delägare i Hammar-skiöld

Advokatfirman Hammar-skiöld har rekryterat Martin Järvengren som ny partner inom firmans verksamhet för finansiell reglering.

Foto jagen51

Ökat fokus på arbetslivskriminalitet

Under 2025 ökade de myndighetsgemensamma kontrollerna kraftigt, vilket ledde till fler upp-täckta brottsupplägg och ekonomiska oegentligheter. Totalt stoppades eller krävdes 187 miljoner kronor tillbaka.

Foto Snowing

Femton nya domare

Regeringen har den 1 april utnämnt femton nya domare.

Foto MICHAEL KUELBEL

Arbete för mer oberoende domstolar

Domstolsverket redovisar nu ett regerings-uppdrag om förberedelserna inför den så kallade oberoendereformen. Från den 1 april 2027 blir Domstolsverket en styrelsemyndighet, Domstolsstyrelsen, ledd av en styrelse där en majoritet av ledamöterna är eller har varit ordinarie domare.

MAQS:s fondteam nyanställer

MAQS Advokatbyrå har rekryterat Therese Virgin, specialist inom fonder, investeringar och privat M&A.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.
» Logga in automatiskt

Du behöver vara inloggad för att läsa artikeln

» Logga in automatiskt