Bli kund Annonsera
onsdag 22 maj 2024
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 2 november 2023,

Nya regler om visselblåsning

Den 17 december 2023 måste företag med 50-249 anställda ha interna rapporteringskanaler på plats för visselblåsning enligt visselblåsarlagen. Om de nya reglerna skriver advokat Viktoria Hybbinette och biträdande jurist Douglas Palm, Wistrand Advokatbyrå, i en praktikerartikel.
Viktoria Hybbinette
Foto: Wistrand
Douglas Palm
Foto: Wistrand

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Om det inte redan har skett, så är det alltså hög tid för företag med fler än 50 anställda att inrätta interna kanaler för visselblåsning och informera anställda om dem, till exempel genom visselblåsarpolicy, och på ett sätt som innebär att man uppfyller lagens krav.

För bland annat privata företag med 250 anställda eller fler är detta redan gällande. I det följande berör vi några av delarna av skyddet för visselblåsare och kravet på intern rapporteringskanal.

Vad visselblåsarlagen handlar om

Visselblåsarlagen skyddar personer som i arbetsrelaterade sammanhang rapporterar om missförhållanden, och som det finns ett allmänintresse av kommer fram. Det kan röra sig både handlande och underlåtenhet, och det spelar ingen roll om det rör ett uppsåtligt eller oaktsamt agerande.

För att det ska finnas ett allmänintresse krävs att informationen som rapporteras är av intresse för en bredare krets av människor och som det finns ett berättigat intresse av att den kommer fram. Allmän nyfikenhet är inte ett allmänintresse, och normalt inte heller frågor som rör den rapporterande personens eget arbets- eller anställningsförhållande. Det finns inte särskilt angett i lagen vad som är ett missförhållande av allmänintresse.

Skydd vid rapportering av missförhållande av allmänintresse kräver också att den rapporterande personen hade skälig anledning att anta att informationen var sann; uppgifterna behöver alltså inte visa sig vara sanna i slutändan men visselblåsaren ska ha varit av uppfattningen att de var sanna och haft skälig anledning att tro det. Om uppgifter till exempel är påhittade, falska eller baseras på ogrundade rykten så finns det inte skäl till skydd enligt lagen. Det ställs alltså ett visst krav på kunskapsunderlag för påståendet.

Vilket skydd får man?

Vad är det då för skydd man som visselblåsare kan få? Jo, enligt lagen får personer som visselblåser till exempel inte hållas ansvarig för att ha åsidosatt sin tystnadsplikt eller för att ha överträtt bestämmelser vid inhämtande av information (dock med vissa begränsningar). Ett företag får inte hindra eller försöka hindra att någon visselblåser. Inte heller får företaget agera, vilket även omfattar underlåtenhet att agera, på ett sätt som skadar den rapporterande personen, eller skulle kunna skada.

Värt att notera är att visselblåsarlagens skydd omfattar en väldigt bred krets av personer som kommer i kontakt med ett företag, till exempel som arbetssökande, anställd, konsult eller praktikant.

Skydd enligt visselblåsarlagens skydd förutsätter vidare att visselblåsaren använder någon av de tre olika rapporteringskanalerna som anges i lagen; intern rapportering, extern rapportering och offentliggörande. När och hur de olika kanalerna kan användas varierar – här fokuserar vi på interna rapporteringskanaler.

Vad är en intern rapporteringskanal?

En intern rapporteringskanal är helt enkelt ett ordnat sätt för visselblåsare att rapportera om missförhållanden på, dvs. en på förhand given ordning för hur det ska göras på företaget och som företaget ansvarar för att styra upp i enlighet med vad lagen kräver. Det kan också träffas kollektivavtal om interna visselblåsarfunktioner, och förekomsten av kollektivavtal kan i sig vara av betydelse även i övrigt.

Lagen ställer upp relativt detaljerade krav på den interna rapporteringskanalens utformande. Den ska till exempel utformas så att den rapporterande personen kan rapportera både skriftligt och muntligt och, om så begärs, vid ett fysiskt möte inom en skälig tid.

Den rapporterande personen ska som huvudregel få en bekräftelse att rapporten kommit verksamheten tillhanda, och inom viss tid därefter ska den rapporterande personen i skälig utsträckning få återkoppling om vilka åtgärder som vidtagits till följd av rapporteringen.

Utse behöriga personer

Företaget ska utse vem eller vilka som är behöriga att ta emot interna rapporter hos dem, och som också ska följa upp rapporteringen och lämna återkoppling. Det kan både vara anställda hos företaget i fråga, men även extern aktör som har anlitats för att hantera rapporteringskanalerna och förfarandena för verksamhetsutövarens räkning.

Visselblåsarlagen ställer även krav på att företaget ska informera anställda om den interna rapporteringskanalen, vad den är för något och hur den har utformats, vilket exempelvis kan ske genom en visselblåsarpolicy eller liknande som publiceras på en webbplats, hängs upp på en anslagstavla eller hålls tillgänglig på annat sätt.

Det är viktigt att informationen är tillgänglig inte bara för företagets anställda utan för samtliga som personer som ska kunna rapportera genom den interna rapporteringskanalen. Arbetsmiljöverket är ansvarig tillsynsmyndighet och ha ansvar att kontrollera att verksamhetsutövare lever upp till kraven om interna visselblåsarfunktioner, och kan ingripa med bl.a. förelägganden om vite.

Ny delägare i MAQS

Junli Shu lämnar Setterwalls och ansluter som ny delägare i MAQS Advokatbyrå.

DOMARBLOGGEN

Om skyddet för den allmänna rösträtten

Inför det kommande EU-valet, skriver tings-notarien Jonas Ene om de straffbestämmelser som ska skydda den allmänna rösträtten.

Åklagare prisas

Åklagaren Lisa dos Santos får Natur & Kulturs debattbokspris för boken "Älskade bror – en rapport från gängvåldets Sverige", som skildrar gängkriminaliteten ur en åklagares perspektiv.

Ny vice ordförande i Försäkringskassan

Regeringen har beslutat att förordna den före detta lagmannen Anita Linder som vice ordförande i Försäkringskassan.

Foto Jiri Hera

Åklagarnas arbete med brottsvinster

Ett av Åklagarmyndig-hetens viktigaste och prioriterade uppdrag är att begränsa vinster av brott och brottslig verksamhet.

Nya domare

Regeringen har den 16 maj utnämnt 15 nya domare.

DOMARBLOGGEN

Straffskärpning för brott i nätverksmiljö

Veckans inlägg på Domarbloggen handlar om den straffskärpningsregel för brott i kriminella nätverk som infördes för snart ett år sedan.

Foto STELLASALANDER

Professor i civilrätt blir ny universitetsrektor

Regeringen har beslutat att anställa Mia Rönnmar som rektor vid Malmö universitet.

46 nya advokater

Sveriges advokatsamfund antog 46 nya ledamöter vid sitt senaste sammanträde.

Får granska söktjänster

I ett nytt rättsligt ställningstagande gör IMY bedömningen att myndigheten är behörig att inleda tillsyn mot söktjänster med utgivnings-bevis med anledning av klagomål från enskilda.

RÅ vill genomföra fler bakgrundskontroller

Riksåklagaren har lämnat en begäran till regeringen om att kunna genomföra utökade bakgrundskontroller av fler medarbetare än vad som är möjligt i dag.

Klartecken för ny domstolsbyggnad

Regeringen har gett tillstånd till Domstolsverkets begäran om att ingå hyresavtal för en ny domstolsbyggnad i Växjö.

Foto TOMAS PICH

Ny domarutnämning

Johan Sjöö har av regeringen utnämnts att vara lagman i Malmö tingsrätt. 

DOMARBLOGGEN

En vanlig dag i kammarrätten

Förvaltningsmålen handlar om frågor som i stort och smått berör oss alla och det samhälle vi lever i, men trots detta är rapporteringen därifrån betydligt lägre än från den allmänna domstolarna.

Foto Boris Breytman

Förslag till ny president i Svea hovrätt

Efter att intervjuförfarande nu har genomförts konstaterar Domarnämnden att justitiekanslern Mari Heidenborg är lämplig för anställning som hovrättspresident i Svea hovrätt.

Foto Högsta domstolen

Stefan Lind- skog till CMS Wistrand

Stefan Lindskog, tidigare justitieråd i Högsta domstolen, ansluter till CMS Wistrand som senior rådgivare.

Klimatförändringarnas påverkan på juridiken

Vad betyder klimatförändringarna för rätten och juristprofessionen? Det var temat för dagen när Climate Change Counsel och JP Infonet höll i en konferens om rätten och klimatförändringarna.

Lindahl rekryterar arbetsrättsspecialist

Advokatfirman Lindahl rekryterar advokaten och arbetsrättsspecialisten Elin Pettersson. Hon tillträder den 29 april till Lindahls kontor i Uppsala.

Nya ledamöter i brotts-skadeersättningsnämnd

Regeringen har nu beslutat om en ny sammansättning i Brottsoffermyndighetens nämnd för brottsskadeersättning.

Foto Stuart Miles

Digitaliseringens på-verkan på lagstiftningen

Vad krävs av framtida lagstiftning för att kunna följa med den snabba tekniska och digitala utvecklingen, och riskerar vi att demokrati ersätts av teknokrati? Detta analyseras i en studie av professor Peter Wahlgren vid Stockholms Universitet.

Foto Vinge

Vinge prisades i London

Vinge tog nyligen emot fyra utmärkelser vid Managing IP EMEA Awards 2024 i London.

Kriminell mc-miljö växer i Sverige

I en ny nulägesrapport om den kriminella mc-miljön konstateras bland annat att denna miljö fortsätter att växa.

Delphi arrangerade GDPR-dag

För femte året i rad anordnade Advokatfirman Delphi i veckan GDPR-dagen i Göteborg.

Ny chefsjurist på Alecta

Karin Cederbaum blir ny chefsjurist och chef för avdelning Juridik på Alecta.

DOMARBLOGGEN

DNA som bevisning

Om DNA-bevisning i olika typer av brottmål handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Jurist får pris

Upphandlingsjurist Fredrik Rogö har fått utmärkelsen Årets inköpare 2024.

Misstänkt samband mellan tre sprängningar

Åklagarna ser ett samband mellan de sprängningar som inträffade i Hässelby, Linköping och Storvreta i slutet av september 2023, och händelserna kopplas till en konflikt mellan kriminella nätverk. Förundersökningarna har nu därför samordnats.

STUDENTARTIKEL

Ett urholkat anställningsskydd?

Studenten Zack Norén granskar hur arbetsbristuppsägningar i rättspraxis står sig i jämförelse med LAS ursprungliga syfte.

Foto Andrey Popov

Ersättning utreds

En särskild utredare ska nu se över regelverket för ersättning till rättsliga biträden

PRAKTIKERARTIKEL

Sanningen om könstillhörighetslagen

Den 17 april ska riksdagen besluta om en ny könstillhörighetslag som ska göra det enklare att ändra juridiskt kön. Vad innebär det egentligen – rent rättsligt?

Foto © Harvepino

Förordnandetaxan fungerar väl

Domstolsverket har nu gjort en uppföljning av den taxa i förordnandemål som infördes den 1 juni 2023.

DOMARBLOGGEN

Om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

FN: s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning fyller femton år i år och om den handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Bar diskriminerade gravid kvinna

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att det var diskriminering när en restaurang- och sportbar nekade en gravid kvinna fortsatt timanställning.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt