Publicerad: 3 november 2023,
Onödig lagstiftning om bolagsstämmor online?
I ett lagförslag önskar regeringen i ABL reglera bolagsstämmor online. Men näringslivet pläderar för fysiska stämmor som bäst procedur för samtalet med aktieägarna. Behövs nya regler? Om det skriver professor emeritus Torsten Sandström i en krönika.
VERKTYG
I en aktuell lagrådsremiss vill Regeringen skriva in en bestämmelse i ABL, som allmänt sett tillåter att bolagstämma i alla svenska aktiebolag kan hållas digitalt via stöd i bolagsordningen (Regeringen 2023-06- 08). Enligt min mening kan man tala om att slå in öppna dörrar. Redan idag används onlinevägen ganska ofta på laglig basis.
Formlösa och fysiska stämmor dominerar fullständigt
Man måste ha klart för sig att i 95 % av Sveriges drygt 700.000 aktiebolag hålls bolagstämmor utan några formaliteter alls. Jag tänker alltså på mängden bolag med en enda aktieägare. Här hålls stämma normalt helt informellt. Genom den årsredovisning som insänds till Bolagsverket framgår endast att räkenskapshandlingarna godkänts av stämman och resultatet disponerats på visst vis. Och så var det klart. Ensamägarens samtycke har ersatt nästan alla formaliteter i 7 kap ABL.
I aktiebolag med två eller en handfull ytterligare ägare är förmodligen stämma online vanligare, om inte bara ett utkast till stömmoprotokoll cirkulerar för underskrift. När det gäller noterade aktiebolag är en fysisk stämma den vanliga lösningen. Stämma hålls med andra ord i enlighet med de många och detaljerade reglerna i 7 kap ABL. Till saken hör att flera storbolag inte bara håller en sammankomst i en lokal på sätesorten. För att öka deltagandet bland ägarna sker ibland även en uppkoppling via länk till ett ägarmöte på plats på annan ort och/eller till enskilda ägares personliga datorer runtom i landet/världen. Kombinationer av detta slag kallas ibland hybridstämmor. Med andra ord används idag redan bolagsstämmor online, antingen som ensam lösning via samtliga aktieägares samtycke eller via hybridformen.
Lakoniska ord i ABL
Regeringens lagförslag är kortfattat. Lakoniskt tillförs lagtexten i 7:15 ABL en bestämmelse om att bolagsordningen kan tillåta att stämma hålls digitalt. Innebörden är att ingen fysisk stämma i så fall behöver hållas. Stämman utspelas alltså enbart online mellan deltagande ägares datorer. Tanken är att redan befintliga regler i 7 kap ABL om kallelse, deltagande, ärenden, beslutsfattande, protokoll osv ska tillämpas av de bolagsfunktionärer som leder den digitala stämman.
Märk att den på grund av covid införda bestämmelsen bevaras i lagförslaget genom att digital stämma på grund av ”extraordinära omständigheter” kan hållas utan stöd i bolagsordningen.
Vidare bör inom parentes noteras att motsvarande klartecken för digitala stämmor ges för ekonomiska föreningar. Men när det gäller bostadsrättsföreningar avstår Regeringen klokt nog från renodlade digitala äventyr.
Börsföretagen gör tummen ned
Den som på grund av lagförslaget väntar sig en rusning från svenska börsnoterade aktiebolag att genomföra ändringar av sina bolagsordningar blir sannolikt överraskad. Den gamla organisation som förr hette Näringslivets börskommitté – och nu bland annat agerar under namnet Kollegiet för svensk bolagsstyrning – har nämligen för en kort tid sedan satt ned foten. Det är Kollegiet som förvaltar ”Svenska kod för bolagsstyrning” (Koden), dvs de rekommendationer som utfärdas med riktning mot svenska aktiebolag som är noterade på en reglerad marknad. Nu nobbar Kollegiet 2023-10-10 i en remiss till sina medlemmar ändringar i Koden om införande av helt digitala stämmor. Motiveringen är kort och lyder: ”Vidare har den kommande lagstiftningen om digitala bolagsstämmor föranlett förslag till en ny kodregel om att börsbolag alltid ska hålla fysiska stämmor, oavsett om digitalt deltagande erbjuds eller inte, då det fysiska mötet mellan bolagsledning och aktieägare anses utgöra en viktig del av den framgångsrika svenska bolagsstyrningsmodellen.”
Jag är övertygad om att Kollegiets förslag är en lämplig lösning. Just det fysiska mötet och framför allt möjligheten för aktieägarna att på nära håll medverka i ett kritiskt samtal med ett börsbolags ledning rörande diverse förslag till stämmobeslut är en grundbult i ett väl fungerande system med syfte att främja mer aktiva ägare. Vidgat ägarinflytande är som bekant en huvudlinje i 2005 års ABL och även i senare reglering från EU:s sida. Att lagrådsremissen inte på djupet analyserar denna aspekt måste vara en politisk lapsus.
Förmodligen har Kollegiet även andra bärande argument mot renodlade fysiska stämmor. Dels är tekniska problem svåra att överblicka trots framväxten av många olika digitala plattformar för diskussioner online. Dels har storbolagen sedan länge gediget beprövade system för hållande av fysiska stämmor (med inslag av hybridlösningar). Dels är det slutligen inte helt klart hur de många formella stämmoreglerna i 7 kap ABL ska tillämpas i en renodlad digital miljö. Här finns osäkerhetsmoment. Jag vill bara nämna risken att utomstående kan delta vid stämman från en aktieägares uppkoppling och dessutom rösta för dennes aktier. Den fysiska stämmans prövning av varje närvarande deltagares legitimation är svår att ersätta på ett rättsligt säkert och godtagbart vis.
Om nu inte ens noterade bolag på en reglerad marknad vill satsa på helt digitala bolagsstämmor kan man fråga sig vilken nytta det nya lagförslaget har i praktiken. Jag har nyss visat att smidiga och rättssäkra lösningar sedan länge åstadkommits genom principen om samtliga aktieägares samtycke. Det enda positiva med lagförslaget är att digitala bolagsstämmor nämns i ABL:s text.
Lagförslaget lämnar risker och problem olösta
Men regeringens lösning öppnar dörren för nya problem som gör att det finns skäl att kritisera digitaliseringsförslaget. Det består enbart av ett fåtal meningar vilka tillåter renodlade stämmor online i samtliga aktiebolag som har stöd för detta i bolagsordningen. Inte ett ord i lagtexten om hur de komplexa fysiska procedurerna i 7 kap ABL ska ersättas på digital väg. Vidare inte heller några pedagogiska ord i ABL som ska motverkar att den digitala tekniken kommer att slira, dvs regler som kräver säkra tekniska lösningar mot misstag och fusk online. I lagmotiven pekas dock på att talan om klander av ett rättsstridigt stämmobeslut kan ske enligt 7:50 ABL om tekniken brister.
Möjligtvis erbjuder den föreslagna öppningen för renodlade stämmor online särskilda problem för de noterade aktiebolag som inte omsätts på reglerade marknader. Alltså noterade bolag där KODEN inte gäller. Här kan digitala lösningar ge mindre nogräknade affärsmän incitament till fusk mot naiva aktieägare som trott på löften om guld och gröna skogar. Jag tänker nu på bolag som noterats på så kallade handelsplattformar. Det finns en risk för att oseriösa företagsledningar kommer att använda bolagsordningen och den nya digitala tekniken för sitt eget bästa och i syfte att dribbla bort aktieägarna. En fysisk stämma måste som framgått normalt anses mindre riskfylld än digitala manövrer i skumrask.
Slutligen visar lagförslagets redan nämnda ordknapphet på ett växande problem inom ABL. Som framgått regleras ett mycket stort antal en- och fåmansbolag i samma lagstiftning som ett drygt tusental stora publika bolag, vilkas aktier omsätts på olika börser eller med braskande reklam. Nuvarande ABL är ett tydligt och fungerande verktyg för företagare och aktieägare som känner lagens många och ibland komplexa regler. Men för ägare till det vanliga aktiebolaget – med en eller få ägare – är flertalet av reglerna i dagens ABL onödiga och rena grekiskan. Det ämne jag idag diskuterar är som nämnts ointressant för ägarna till 95 % av landets aktiebolag och deras ägare.
Därför menar jag att det är hög tid att starta en utredning om skapande av en behändig och pedagogisk svensk lagstiftning för privata aktiebolag. Det kommer inte att behövas många paragrafer. Och lagstiftaren kan efter fullbordat värv ta åt sig äran att ha bidragit till rättens främsta uppgift i det moderna samhället. Det vill säga att stifta lag som mer än en halv miljon användare kan begripa och ha nytta av.
Professor emeritus Torsten Sandström
Foto CELSO PUPO RODRIGUES
Professor får militäruppdrag
Professor Daniel Stattin vid Uppsala universitet får förordnande som auditör i Försvarsmakten
UTBILDNING
» Till utbildningar
Foto Micheal Erhardsson
Nya lagar i juli
Vid halvårsskiftet den 1 juli trädde en rad nya lagar och förordningar i kraft.
2
kommentarer
Foto Högsta domstolen
Nytt justitieråd föreslås
Rättschefen Katrin Hollunger Wågnert föreslås nu bli nytt justitieråd i Högsta domstolen.
.jpg)
Foto ANDREY POPOV
31 nya advokater
Sveriges advokatsamfund antog 31 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 16 maj.
