Bli kund Annonsera
lördag 5 juli 2025
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 7 maj 2012,

EU-harmonisering av det upphovsrättsliga originalitetskriteriet

Till följd av ett antal domar från EU-domstolen på upphovsrättens område håller det svenska kravet på verkshöjd på att ersättas med ett EU-autonomt originalitetskriterium. Henrik Bengtsson, expert på immaterialrätt vid Advokatfirman Delphi, redogör för utvecklingen och den betydelse harmoniseringen kan tänkas få för den svenska upphovsrätten.
Henrik Bengtsson, specialiserad på immaterialrätt, är advokat och delägare i Delphi

VERKTYG

»
Tipsa en vän

För knappt två år sedan meddelade Högsta domstolen dom i det s k Mini Maglite-målet (NJA 2009 s 159) och förklarade att Mini Maglite-ficklampan var upphovsrättsligt skyddad. Mini Maglite-målet gällde under vilka förutsättningar ett verk inom den upphovsrättsliga kategorin ”alster av brukskonst” uppnår verkshöjd.

HD:s syn på det svenska verkshöjdsbegreppet vis-a-vis ”upphovsmannens egen intellektuella skapelse”

En av de rättsliga frågeställningarna i Mini Maglite-målet var huruvida bedömningen skulle utgå från ett svenskt nationellt krav på verkshöjd eller om bedömningen skulle utgå från ett EU-autonomt originalitetskriterium. Högsta domstolen fann att EU-harmoniseringen av skyddsförutsättningarna inom upphovsrätten var begränsad till direktiven om datorprogram, fotografier och databaser och inte kunde tillämpas för brukskonst;

”Enligt två EG-direktiv skall sålunda datorprogram och fotografier kunna omfattas av ett upphovsrättsligt skydd, bl.a. under förutsättningen att alstret är originellt i den meningen att det är upphovsmannens egen intellektuella skapelse; det tilläggs att inga andra bedömningsgrunder skall tillämpas för rätten till skydd (direktiven 91/250/EEG och 93/98/EEG). Ett direktiv om rättsligt skydd för databaser har fått en likartad utformning på denna punkt (96/9/EG).

Den partiella harmonisering som följer av direktiven är alltså begränsad till vissa särskilt angivna alster och får anses motiverad av dessa alsters särskilda art. Det finns inte anledning att i detta mål gå in på frågan vad som ligger i den i direktiven angivna förutsättningen om originalitet. Här kan dock konstateras att stöd saknas i nu gällande rätt för att - under intryck av EG-direktiven - på området för brukskonst avvika från hittills tillämpade krav för upphovsrätt […]” (min understrykning)

EU-domstolens domar rörande ett EU-autonomt originalitetskriterium

Några månader efter Mini Maglite-domen meddelade EU-domstolen förhandsbesked i Infopaq-målet (mål nr C-5/08), ett mål som rörde tolkningen av begreppen ”delvist mångfaldigande” respektive ”flyktighet” i artikel 2 respektive 5 i det upphovsrättsliga Infosoc-direktivet (2001/29/EG) som harmoniserar vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informations-samhället. En av frågorna som danska Højesterett ställt till EU-domstolen var om begreppet ”delvis mångfaldigande” i Infosoc-direktivet skulle tolkas på så sätt att det omfattar lagring i datasystem och utskrift på papper av ett utdrag om elva ord. Detta innebar att EU-domstolen först fick ta ställning till vad som kunde anses utgöra ett verk enligt Infosoc-direktivet. EU-domstolen konstaterade, med utgångspunkt i originalitetskriteriet i skyddstidsdirektivet och direktiven om datorprogram, respektive databaser att ett alster som är originellt på så sätt att det är upphovsmannens egen intellektuella skapelse skyddas som verk i direktivets mening (domspunkt 37). Detta originalitetskrav kom således att tillämpas på artikeltexter i tidningar. Den österrikiska regeringen anförde att det ålåg medlemsstaterna själva, och inte EU-domstolen, att definiera begreppen i Infosoc-direktivet. EU-domstolen ansåg dock, med hänvisning till mål nr C-245/00 Sena att det följde av såväl kravet på en enhetlig tillämpning av gemenskapsrätten som likhetsprincipen att gemenskapsbestämmelser som inte innehåller någon uttrycklig hänvisning till medlemsstaternas rättsordningar när det gäller att bestämma deras betydelse och räckvidd normalt ska ges en självständig och enhetlig tolkning inom hela gemenskapen. Detsamma gäller för samtliga uttryck där direktiven inte uttryckligen refererar till nationell rätt (jämför bl a C 306/05 SGAE beträffande uttrycket överföring till allmänheten i artikel 3.1 respektive C-510/10 TV2 Danmark beträffande uttrycket ”med hjälp av egen utrustning” i artikel 5.2 d i Infosoc-direktivet). Frågan om skyddsförutsättningarna för ett upphovsrättsligt verk är således efter Infopaq inte en fråga för nationell bedömning utan ett EU-autonomt begrepp. EU-domstolens införande, med början i Infopaq,  av ett EU-autonomt originalitetskriterium har av bl a Schulze i GRUR 2009, 1019 kritiserats för att vara en smygharmoniseringsåtgärd.

EU-domstolen har i senare domar återkommit till det EU-rättsliga originalitetskriteriet ”upphovsmannens egen originella skapelse”. I BSA (mål nr C-393/09) konstaterade domstolen att användargränssnittet hos ett datorprogram kan vara ett upphovsrättsligt skyddat verk (dock inte ett datorprogram) om det är upphovsmannens egen intellektuella skapelse. Huruvida originalitetskriteriet in casu var uppfyllt lämnades åt den nationella domstolen att bedöma. I Murphy (de förenade målen nr C-403/08 och C-429/08) gjorde EU-domstolen en konkret bedömning huruvida ett idrottsevenemang kan utgöra en intellektuell skapelse som kvalificeras som verk enligt Infosoc-direktivet. Domstolen menade att idrottsevenemang som sådana inte kunde utgöra verk eftersom de styrs av spelregler som inte lämnar utrymme för en kreativ frihet i den mening som avses i upphovsrätten.

I Painer (C-145/10) prövade EU-domstolen huruvida ett porträttfotografi utgör ett verk i bl a skyddstidsdirektivets (98/93/EEG) mening.  Domstolen gav i Painer (domskäl 88-93 ) det harmoniserade originalitetskriteriet ett närmare preciserat innehåll och uttalade att (i) en intellektuell skapelse anses vara upphovsmannens egen om den avspeglar hans eller hennes personlighet (ii) skapelsen är upphovsmannens egen när upphovsmannen i samband med skapandet av sitt verk har kunnat uttrycka sin kreativa kapacitet genom att göra fria och kreativa val. EU-domstolen hänvisade i denna del till en e contrario-tolkning av domskälen i Murphy-målet i vilket domstolen konstaterade att en fotbollsmatch som sådan inte kunde åtnjuta upphovsrättsligt skydd. Vad konkret beträffar porträttfotografier ansåg domstolen att upphovsmannen på flera sätt och vid olika tillfällen kan göra fria och kreativa val i samband med skapandet. Upphovsmannen (fotografen) kan nämligen i samband med förberedelserna kan upphovsmannen välja iscensättning, vilken pose den fotograferade personen ska inta och belysning. När fotot sedan tas kan han välja centrering, fotovinkel och även skapad atmosfär och vid framkallningen kan han välja mellan olika framkallningstekniker eller använda sig av datorprogram. På detta vis kan upphovsmannen sätta sin personliga prägel på det skapade verket (domskäl 91).

För någon månad sedan meddelade EU-domstolen dom i Dataco (C-604/10) rörande frågan vad som enligt databasdirektivet avses med en databas som på grund av innehållets urval eller sammanställning utgör intellektuella verk. EU-domstolen konstaterade i domskäl 38, med hänvisning till Infopaq, BSA och Painer, att originalitetskriteriet var uppfyllt när upphovsmannen genom urval eller sammanställning av de data som databasen innehåller har uttryckt sin kreativa kapacitet på ett egenartat sätt genom att göra fria och kreativa val därmed har satt sin ”personliga prägel” på verket.

Originalitetskriteriet kan enligt domstolen däremot inte anses uppfyllt när upprättandet av databasen har präglats av tekniska överväganden, regler eller krav som inte lämnar utrymme för en kreativ frihet. EU-domstolen gjorde också tydligt att vid originalitetsbedömningen skall inte det anglosaxiska ”sweat of the brow” kriteriet, d v s den intellektuella ansträngning och den skicklighet som krävs för att skapa data, tillmätas relevans för bedömningen av om en databas åtnjuter upphovsrättsligt skydd om inte arbetet och skicklighet inte ger uttryck för någon egenart vid urvalet eller sammanställningen av de data som databasen innehåller. EU-domstolen konstaterade avslutningsvis att databasdirektivet innebär ett hinder för nationella bestämmelser som ger databaser enligt artikel 1.2 i direktivet upphovsrättsligt skydd på andra villkor än dem som föreskrivs i artikel 3.1.

Det är numera tydligt att EU-domstolen anser att ett EU-autonomt originalitetskriterium ska tillämpas för andra verkskategorier än de som omfattas av datorprogram-, databas- och skyddstidsdirektivens tillämpningsområden (jfr Axhamn; EU-domstolen tolkar originalitetskriteriet och inskränkningen till förmån för vissa tillfälliga former av mångfaldigande, NIR 2011, s 339ff respektive Wedel; Die Infopaq-Entscheidung des EuGH: schleichende Harmonisierung der Schutzvoraussezung des Urheberrechts, s 32f). Det EU-autonoma originalitetskriteriet, så här långt, att en skapelse kvalificerar som ett verk om

  1. skapelsen är upphovsmannens egna originella skapelse,
  2. skapelsen avspeglar hans eller hennes personlighet
  3. upphovsmannen i samband med skapandet av sitt verk har kunnat uttrycka sin kreativa kapacitet genom att göra fria och kreativa val och därmed sätta sin personliga prägel på verket.

En fråga som uppstår är om det nya EU-autonoma originalitetskriteriet gäller för alla typer av verk. Av mönsterskyddsdirektivet (artikel 17) respektive Gemenskapsformgivningsförordningen (artikel 96) framgår nämligen att varje enskild medlemsstat har att avgöra i vilken utsträckning och på vilka villkor ett upphovsrättsligt skydd för ska ges för objekt som också kan åtnjuta mönsterskydd och vilken originalitet som ska krävas för skydd. Den nationella kompetensen är begränsad till just verk som kan åtnjuta mönsterskydd vilket innebär att den upphovsrättsliga originalitetsbedömningen för brukskonst kan kompliceras. Som direktivet och förordningen är formulerade skulle verk som inte kan åtnjuta mönsterskydd ligga utanför den nationella kompetensen medan verk som i och för sig åtnjuter mönsterskydd skulle ligga inom den nationella kompetensen vilket kan få till effekt att olika originalitetskriterier, det svenska verkshöjdsbegreppet eller det EU-autonoma originalitetskriteriet, ska tillämpas. Frågan kompliceras också av att EU-domstolen i mål nr C-168/09 Flos har uttalat att det inte kan uteslutas att andra direktiv på upphovsrättsområdet, bland annat direktiv 2001/29, kan ge verk som kan utgöra icke registrerade mönster upphovsrättsligt skydd.

Det senaste avgörandet som berör upphovsrättsliga skyddsfrågor är EU-domstolens dom i mål C 406/10 SAS Institute som meddelades den 2 maj 2012. EU-domstolen prövade i målet huruvida ett programs funktion eller det programspråk och det filformat som används i ett datorprogram för att utnyttja vissa av dess funktioner utgör en uttrycksform för datorprogram. Domstolen konstaterade att ett datorprograms funktion inte kan omfattas av upphovsrättsligt skydd eftersom det vore detsamma som att ge möjlighet att monopolisera idéer. Språk och filformat kunde inte heller utgöra uttrycksformer för datorprogram. Däremot lämnade domstolen det öppet huruvida programspråk och filformat kan vara upphovsrättsligt skyddade i egenskap av verk med stöd av Infosocdirektivet.

Det harmoniserade originalitetskriteriets genomslag i europeisk praxis

I tysk rätt har harmoniseringen av originalitetskriteriet genom datorprogramdirektivet gjort tydligt avtryck i praxis genom att kravet för skyddsvärdhet sänkts. I äldre tysk praxis krävdes för skydd av datorprogram att den kreativa insatsen måste vara påtagligt högre än den insats en genomsnittlig programmerare skulle ha gjort (se Bundesgerichtshof ZR 52/83 [Inkasso-program]) medan i senare praxis har endast rena rutinprogrammeringsåtgärder undantagits från upphovsrättsligt skydd till följd av det nya originalitetskravet (Bundesgerichtshof ZR 111/02 [Fash 2000]). I österrikisk rätt har originalitetskriteriet för fotografier sänkts till följd av det harmoniserade originalitetskriteriet i skyddstidsdirektivet. I äldre praxis skyddades endast fotografier som väsentligt skilde sig från äldre fotografier (Oberste Gerichtshof  Ob 121/93) medan i nyare praxis (Oberste Gerichtshof  Ob 221/03h) skyddas fotografier som skiljer sig från existerande fotografier genom att upphovsmannen utnyttjat sin formmässiga frihet. 

Den belgiska högsta domstolen (mål Nr. C.11.0108.N) har kommit att tillämpa det EU-autonoma originalitetskriteriet efter EU-domstolens dom i Infopaq, BSA och Murphy men före domarna i Painer och Dataco.  Belgiska HD ansåg att att ett verk skulle åtnjuta upphovsrättsligt skydd om det om det är upphovsmannens egen intellektuella skapelse  och att det inte krävdes att upphovsmannen satt sin personliga prägel på verket.

Vilken betydelse får det harmoniserade originalitetskriteriet för svensk upphovsrätt?

Eftersom EU-domstolen genomgående lämnar till nationella domstolar att avgöra huruvida en skapelse är ”upphovsmannens egna intellektuella skapelse” kan det diskuteras huruvida det nya harmoniserade originalitetskriteriet i praktiken innebär någon skillnad i förhållande till det svenska rättsläget. Högsta domstolen utgår i senare upphovsrättslig praxis (se bl a NJA 1995 s 256 [Nummerbanken] och NJA 1998 s 563 [Tomukuhus]) från att om ett verk är originellt och självständigt uppnår verket verkshöjd. För att avgöra huruvida ett verk fyller dessa kriterier kan det s k dubbelskapandekriteriet användas som hjälpregel men inte som ett sätt att bestämma verkshöjd i sig (jfr NJA 2004 s 149). En skillnad mellan den EU-rättsliga originalitetsbedömningen och den svenska upphovsrättsliga verkshöjdsbedömningen kan dock vara utrymmet för att beakta ytterligare omständigheter. Svea hovrätt har i två brukskonstmål (mål nr T 5541-01 [kupévärmare] och mål nr T 728-08 [dammsugarmunstycke, fastställelse av tingsrättens dom]) beaktat syftet med skapandet och konstaterat att när syftet väsentligen styrts av funktionella och produktionsmässiga hänsyn har ett brukskonstalster inte åtnjutit upphovsrättsligt skydd. Vid en EU-rättslig originalitetsbedömning får inte syftet med skapandet beaktas varför ett eventuellt konstnärligt syfte saknar betydelse. Har upphovsmannen, konstnärligt eller ej, satt sin personliga prägel på skapelsen ska den anses utgöra ett verk. När det gäller brukskonst kan det dock, som ovan nämnts,  finnas utrymme för att tillämpa en nationell verkshöjdsbedömning.

I de svenska avgöranden rörande upphovsrättsligt skydd som veterligen avgjorts efter Infopaq (Hovrätten för Nedre Norrland mål nr B 1309-10 rörande upphovsrätt för ishockeymatchsändning, Svea hovrätt mål nr T 728-08 rörande upphovsrätt för dammsugarmunstycke, Svea hovrätt mål nr T 106-10 rörande upphovsrätt till skinnjacka och Hovrätten för Västra Sverige, mål nr B 4278-10 rörande upphovsrätt till cirkusnummer) har det EU-autonoma originalitetskriteriet  alls inte berörts utan domstolarna har utgått från det nationella verkshöjdskravet.

I senare svensk rätt finns det få exempel då skapelser inte ansetts upphovsrättsligt skyddade. HD ansåg i NJA 2004 s 149 att en trivial ritning av en golvbräda inte var upphovsrättsligt skyddad men formulerade i denna dom inget krav på väsentlig skillnad i förhållande till formförrådet. Triviala verk som Pergo-ritningen får förmodas vara exkluderade från upphovsrättslig skydd även med ett nytt originalitetskrav eftersom de inte uttrycker upphovsmannens personliga prägel.

Ur ett svenskt perspektiv innebär EU-domstolens praxis beträffande originalitetskriteriet förmodligen inte någon revolutionerande nydaning. Möjligen leder ett EU-autonomt originalitetskriterium, som Karnell resonerar i Europeisk originalitet – en upphovsrättslig chimär (NIR 1998 s. 157 – 167), endast till att de nationella domstolarna använder samma kriterier för bestämmande av upphovsrättsligt skydd som tidigare men formulerar sig i en harmoniserad språkdräkt. Hur som helst har sannolikt begreppet ”verkshöjd” spelat ut sin roll och det bör istället – som en harmoniseringsmarkering  –  ersättas av ett ”originalitetskriterium”.

En förändrad syn på det upphovsrättsliga skyddsomfånget?

I Painer (domskäl 96-98) gör EU-domstolen ett intressant uttalande beträffande skyddsomfånget hos ett upphovsrättsligt skyddat verk. Domstolen uttalar att det skydd som följer av artikel 2 a) Infosoc-direktivet ska ges stor räckvidd och vidare att det inte finns något i Infosoc-direktivet eller i något annat direktiv tillämpligt på detta område, som tyder på att räckvidden av ett sådant skydd skulle vara beroende av eventuella skillnader i möjligheterna till konstnärlig kreativitet i samband med skapandet av olika kategorier av verk. Mot denna bakgrund konstaterar domstolen att det skydd som ges enligt artikel 2 a i Infosoc-direktivet således inte är svagare än det skydd som ges andra verk, däribland andra fotografiska verk.

Den svenska differentierade skyddsomfångsbedömningen som är beroende av det skyddade verkets originalitet måste möjligen till följd av Painer-domen betraktas med nya ögon. I Mini Maglite-avgörandet gjorde Högsta domstolen följande principiella skyddsomfångsuttalande

”Verkshöjdskravet bör vidare ses i samband med det skyddsomfång som upphovsrätten medför. Omfånget bestäms med ledning bl.a. av verkets originalitet. Ett förhållandevis lågt krav på alstrets originalitet och därmed på verkshöjden skulle kunna balanseras av ett i motsvarande mån begränsat skyddsomfång (jfr Levin, a.a. s. 77, 81 och 91 samt Lindberg i NIR 2003 s. 443).”

”[n]är en produkt visserligen uppfyller kraven för upphovsrättsligt skydd men likväl inte uttrycker någon hög grad av originalitet begränsas skyddsomfånget, som dock alltjämt i princip sträcker sig längre än till ett rent avbildningsskydd.”

Det är svårt att förena dessa uttalanden med EU-domstolens uttalande i Painer att skyddsomfånget ska vara stort, oberoende av vilka variationsmöjligheter upphovsmannen haft och oberoende av vilka möjligheter upphovsmannen haft att uttrycka sin kreativitet. Mindre originella verk ska därmed sannolikt numera tillerkännas samma skyddsomfång som originella verk. Frågan är dock om EU-domstolens uttalande i Painer ska betraktas som ett in casu-uttalande när det gäller upphovsrättsligt skydd för fotografier eller om det är en generell upphovsrättslig princip som domstolen etablerar.

På väg mot en harmoniserad upphovsrätt?

Den svenska varumärkesrätten har länge fått sitt materiella innehåll genom de hundratals domar EU-domstolen har meddelat på varumärkesdirektivets och –förordningens område. Genom bl a EU-domstolens senare domar rörande Infosoc-direktivet (se bl a mål nr C-306/05, C-136/09, C-403 och C-429/08, C-283/10, C-162-20 och C-135/10 rörande begreppen överföring till allmänheten respektive återgivning) börjar väsentliga delar av upphovsrätten få ett EU-autonomt innehåll. Ett ytterligare stort antal domar kommer inom de närmaste åren och den upphovsrättsliga harmoniseringen är inte begränsad till de enskilda direktivens tillämpningsområden utan omfattar upphovsrätten i stort. EU-domstolens aktivistiska hållning på upphovsrättsområdet understryker EU-domstolens funktion som integrationsmotor. Domstolens hållning är särskilt intressant när man beaktar Kommissionens begynnande idéer om en europeisk ”Copyright Code” i Reflection Document: Creative Content in a European Digital Single Market: Challenges for the Future och i Kommunikationen  A Single Market for Intellectual Property RightsBoosting creativity and innovation to provide economic growth, high quality jobs and first class products and services in Europe (COM(2011) 287 final) och Wittem-projektets nyligen publicerade förslag till en harmoniserad ”European Copyright Code” (se www.copyrightcode.eu).

Högsta domstolens syn att det europeiska originalitetskriteriet är begränsat till upphovsrättsdirektivens tillämpningsområden visade sig kort efter domen vara oriktig (däremot kan synen alltjämt vara riktigt när det gäller brukskonstområdet men i detta fall p g a särregleringarna av brukskonst i mönsterskyddsdirektivet och gemenskapsformgivningsförordningen). EU-domstolens domar beträffande upphovsrättsdirektiven visar vikten av att svenska domstolar även på upphovsrättens område håller sig ajour med EU-rättens utveckling och strävar efter att göra direktivkonforma tolkningar. Det blir intressant att se om Högsta domstolen i det s k streamingmålet (HD:s mål nr B 3510-11, prövningstillstånd meddelat den 28 mars 2012) som bl a rör frågan huruvida en sportkommentators tal respektive kameramännens och bildproducenternas upptagning skyddas av egentlig upphovsrätt tar till sig EU-domstolens senaste domar och tillämpar ett EU-autonomt originalitetskriterium i form av ”upphovsmannens egen intellektuella skapelse” snarare än det traditionella svenska verkshöjdsbegreppet.

Henrik Bengtsson är immaterialrättsexpert vid advokatfirman Delphi i Stockholm

Åtalas för hawala-verksamhet i Göteborg

Två personer åtalas nu för att ha bedrivit en så kallad hawala-verksamhet där pengar slussats till ett antal olika länder. Verksamheten misstänks ha omsatt mångmiljonbelopp och pågått i flera år.

Foto Patrik Svedberg

Nya lagar vid halvårsskiftet

Vid halvårsskiftet den 1 juli träder en rad nya lagar och förordningar i kraft.

TM & Partners utser ny delägare

TM & Partners har valt in advokaten Daniel Åstrand som ny partner.

Advokat blir ny ordförande

Cederquistadvokaten Wilhelm Lüning har utsetts till ny ordförande i Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden.

Ny advokatbyrå bildas

Stockholmskontoret på Wesslau Söderqvist bildar från och med den 1 juli en ny, självständig advokatbyrå: HSA Söderqvist.

Ny MP på Lindahls

Från den 1 juli har Advokatfirman Lindahls kontor i Stockholm en ny Managing Partner. Johan Åberg tar över MP-rollen efter Monica Lagercrantz som lett Stockholmskontoret sedan januari 2022.

Foto Uppsala Universitet

Jareborg har gått bort

Nils Jareborg, professor emeritus i straffrätt vid Uppsala Universitet, avled nyligen i sitt hem i Uppsala vid en ålder av 87 år.

MSA delar ut konstnärsstipendium

Mannheimer Swartlings konstnärsstipendium delas i år ut för första gången och tilldelas Alden Jansson vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm.

PT för grovt svindleri

Högsta domstolen meddelar nu prövnings-tillstånd i ett uppmärksammat mål mellan riksåklagaren och Swedbanks tidigare VD Birgitte Bonnessen.

Sanktionsavgifter mot två olika SL-bolag

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har granskat klagomål mot Aktiebolaget Storstockholms Lokaltrafik och Waxholms Ångfartygs AB och slår fast att bolagen har brutit mot dataskyddsförordningen, GDPR, samt utfärdar sanktionsavgifter på 75.000 kronor mot respektive företag.

Ny ord-förande för Advokat-samfundet

Den 12 juni valdes advokaterna Johan Eriksson till ny ordförande och Emil Andersson till vice ordförande i Sveriges advokatsamfund vid samfundets fullmäktigemöte.

Stockholmsstudenter prisade i casetävling

För andra gången anordnade Ramberg Advokater nyligen en casetävling där ett tiotal lag med studenter från Uppsala och Stockholms universitet deltog och där till slut Kristoffer Johansson och Tom-Alexander Herbinger stod som segrare.

DOMARBLOGGEN

Domaren som utredare

I det senaste inlägget på Södertörns tingsrätts domarblogg beskrivs arbetet som en domare kan få som utredare för att ta fram förslag på ny lagstiftning åt regeringen.

Fler barn kan beviljas kontaktförbud

Åklagarmyndigheten har för avsikt att vidta åtgärder för att möjliggöra att fler barn än i dag beviljas kontaktförbud. Bakgrunden är en intern granskning som gjorts av avslagna kontaktförbudsansökningar som gäller barn under 15 år.

Expo får Advokatsam-fundets journalistpris

Med stark demokratisk kompass, djupa kunskaper och folkbildande pedagogik är Expo en journalistisk och humanitär fyrbåk i en mörk tid. Det är en del av nomineringen för det journalistpris som Advokatsamfundet nu delar ut till Stiftelsen Expo.

Fem nya domare

Regeringen har den 12 juni utnämnt nya domare i tingsrätterna i Göteborg, Malmö, Varberg och Östersund.

Foto USER_76523

Ny chef för polisens särskilda utredningar

Regeringen har utsett juristen Helena Trolläng till chef för avdelningen för särskilda utredningar (SU) vid Polismyndigheten.

Jurist ny GD för MTM

Regeringen har beslutat att anställa juristen Åsa Hemingway som generaldirektör och chef för Myndigheten för tillgängliga medier.

Nya domare

Regeringen har den 5 juni utnämnt 13 nya domare.

DOMARBLOGGEN

Digital medverkan i rättegångar

I veckans inlägg på Domarbloggen riktas fokus på ett aktuellt och ständigt växande område: den digitala medverkan i rättegångar.

Tre nya domare

Regeringen har den 28 maj utnämnt tre nya domare.

Centrum för rättvisa utser ny chef

Centrum för rättvisa har utsett Alexandra Loyd till biträdande chef för organisationen.

Åtalas för krigsbrott och terroristbrott i Syrien

En 32-årig svensk medborgare åtalas för grov krigsförbrytelse och terroristbrott i Syrien under perioden 24 december 2014 – 3 februari 2015.

Foto GABBY BALDROCCO

Skola diskriminerade barn vid ansökan

Det var enligt DO fråga om diskriminering som har samband med funktionsnedsättning när en skola nekade ett barn plats på skolan.

Axel Holmgren får årets Stig Strömholms pris

Axel Holmgren, doktor i straffrätt vid Stockholms universitet, har utsetts till mottagare av Stig Strömholms pris för humanistisk rätts- och samhällsvetenskaplig forskning 2025.

Google stäms i Sverige

Prisjämförelsetjänsten PriceRunner har, i Patent- och marknadsdomstolen, nyligen stämt amerikanska Google för överträdelser av konkurrensrätten.

Regeringen vill införa tidsobestämt straff

Regeringen har gett Rättsmedicinalverket i uppdrag att förbereda verksamheten inför regeringens avsikt att införa en ny påföljd i svensk lag som innebär att personer ska kunna dömas till en tidsobestämd frihetsberövande påföljd kallad säkerhetsstraff.

Åtal för grova ekobrott

Åklagare vid Ekobrottsmyndigheten har, vid Ångermanlands tingsrätt, åtalat en huvudmisstänkt och en så kallad möjliggörare för grova ekobrott kopplade till en bilåterförsäljare i Sollefteå.

Nya domare

Regeringen har den 22 maj utnämnt fem nya domare.

Foto SYDA PRODUCTIONS

Om rätten till ersättning enligt GDPR

Vad innebär rätten till skadestånd enligt GDPR och hur förhåller sig reglerna till nationell rätt? I en ny avhandling analyserar Fredrik Sandberg vid Stockholms universitet de rättsliga förut-sättningarna för ersättning vid felaktig hantering av personuppgifter.

Ny ordförande i HFD

Justitierådet Linda Haggren kommer att intervjuas inför rollen som ny ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen.

DOMARBLOGGEN

Domstolarna och dataskyddet

I veckans inlägg på Domarbloggen skriver kammarrättsrådet Elisabet Reimers om dataskyddets utveckling i Sverige och hur det har påverkat domstolarna, såväl i egenskap av domstolsinstans och som personuppgiftsansvarig myndighet.

Foto Patrik Svedberg

Nya domare

Regeringen har den 15 maj utnämnt 18 nya domare.

PUBLICERING AV DOMAR

Begränsad publicering av kammarrättsdomar

Även om Infotorg Juridik på grund av ny rättspraxis inte längre kan publicera en del av kammarrättsdomarna kommer det även framöver att skrivas nyhetsartiklar om de mest intressanta och vägledande av kammarrättsdomarna.

Foto MIHAJLO MARICIC

Åtalas för grova narkotikabrott

En man och en kvinna åtalas vid Umeå tingsrätt misstänkta för synnerligen grov narkotika-smuggling och synnerligen grovt narkotikabrott. Ytterligare en man åtalas misstänkt för medhjälp till synnerligen grovt narkotikabrott.

Elev utsattes för rasistiska trakasserier

En elev utsattes regelbundet för rasistiska trakasserier av andra elever på skolan under två års tid. Diskrimineringsombudsmannen, DO, bedömer att skolan brustit i sin utrednings- och åtgärdsskyldighet och begär att skolans huvudman ska betala ersättning till eleven.

Ny generaldirektör för Konsumentverket

Regeringen har beslutat att utse Lena Aronsson till generaldirektör för Konsumentverket och Konsumentombudsman.

Grova ekobrott kopplade till rut- och rot

Ekobrottsmyndigheten genomförde nyligen ett tillslag mot flera personer som misstänks för brott begångna i ett upplägg där rut- och rotsystemet utnyttjas. En misstänkt begärdes häktad den 9 maj vid Stockholms tingsrätt.

Foto © Alexei Averianov | Dreamstime.com

Region diskriminerade hjärtpatient

Diskrimineringsombudsmannen, DO, gör bedömningen att det var diskriminering i form av bristande tillgänglighet när en döv patient som akut lagts in på Akademiska sjukhuset i Uppsala inte fick tillgång till teckenspråkstolk.

Legal Director till Kronans Apotek

Kronans Apotek har rekryterat Marie Snellman som ny Legal Director.

DOMARBLOGGEN

Svenska domstolar i europeiskt samarbete

Senaste inlägget på Södertörns tingsrätt domarblogg handlar om The European Commission for the Efficiency of Justice senaste möte i Strasbourg.

Ny chefsjurist till Nabo

Fastighetsförvaltaren Nabo har rekryterat Hanna Scherman som ny chef för verksamhetsområde Juridik.

Åtalas för kvinnomord

Åklagare har väckt åtal mot sju personer i ett ärende där en kvinna anträffades avliden i sin bostad i centrala Eskilstuna den 17 september 2024.

Foto Tommaso Salvia

Från enskilda brott till organiserade systemhot

Den ekonomiska brottsligheten i Sverige har blivit allt mer komplex, mer omfattande och den genererar allt större brottsvinster. Penningtvätt har central betydelse för grov organiserad brottslighet. Detta framgår i Ekobrottsmyndig-hetens lägesbild 2025.

Mats Melin ny heders-doktor i juridik

Stockholms universitet har utsett 2025 års hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt har bidragit till universitetets forskning och utbildning. Inom juridik tilldelas hedersdoktoratet till Mats Melin.

Juridikprofessor blir prorektor i Stockholm

Universitetsstyrelsen för Stockholms universitet har beslutat att juridikprofessorn och dekanen Jane Reichel ska bli ny prorektor. Hon tillträder den 1 juli 2025 och efterträder Clas Hättestrand vars förordnande går ut den 30 juni.

Foto Roland Magnusson

Jurist får kunglig riddarorden

Kungliga riddarordnar har idag förlänats ett 20-tal svenskar eller i Sverige bosatta personer för exceptionella insatser inom skiftande områden och på olika nivåer – internationellt, nationellt, regionalt och lokalt. En av dessa är före detta justitierådet Bertil Bengtsson.

Cirio arrangerar Transaction Week 2025

Den 5–8 maj arrangerar Cirio Advokatbyrå för femte året i rad mötesplatsen Cirio Transaction Week i Stockholm.

Foto Jagen51

Juridik populäraste programmet i Lund

Juristprogrammet är det mest sökta programmet vid Lunds universitet inför höstterminen.

Åtalas för arbetsplats-olycka på Frövi bruk

Åklagare har nu väckt talan om arbetsmiljöbrott genom grovt vållande till annans död mot Billerud Skog & Industri Aktiebolag, efter att en anställd man avlidit av svavelväteförgiftning på bolagets anläggning i Örebro.

DOMARBLOGGEN

Svenskt projekt i Bosnien-Hercegovina

Sedan 2017 har Domstolsverket och ett antal svenska domstolar varit involverade i ett Sida-finansierat projekt i Bosnien-Hercegovina och om detta handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Åtal för svart apoteks-arbetskraft

Tre personer med kopplingar till ett beman-ningsföretag åtalas nu för grova ekobrott. Enligt Ekobrottsmyndighetens utredning har företaget, som hyrde ut farmaceuter till apotek, betalat sin personal i svarta löner.

Ny rättschef i UD

Regeringen har utsett Therese Hydén till rättschef i Utrikesdepartementet.

ÖPPNAT INFLÖDE AV DOMAR

Uppdatering av domar i Infotorg Juridik

Infotorg Juridik har återigen öppnat upp databasen för inhämtning av domar med undantag för brottmål.

Åtalas för grova bedrägerier mot äldre

Åtal har väckts i ett omfattande bedrägeriärende med internationella förgreningar och med kopplingar till den nätverkskriminella grova organiserade brottsligheten. Brotten har riktats mot äldre personer i Sverige.

Foto Anna Hansen

Två nya justitieråd och en ny lagman

Regeringen har den 16 april utnämnt två nya justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen och en ny lagman.

DOMARBLOGGEN

Ovanliga mål vid förvaltningsdomstolen 

I veckans inlägg på Domarbloggen berättar Magnus Åhammar och Anders Mellstrand, domare vid Förvaltningsrätten i Stockholm, om några av de mer ovanliga målen vid en förvaltningsdomstol. 

Åtalas för grova brott i Helsingborg

Åtal har nu väckts mot totalt fem personer för grova brott begångna i Helsingborg och Bjuv mellan september och november 2023. Brottsrubriceringarna är försök till mord, medhjälp till försök till mord, grovt vapenbrott, människorov och rån.

Foto Vige

E-post till Sveriges domstolar

En lista med samlad kontaktinformation till Sveriges domstolar gör det enklare att ta del av brottmålsdomar.

Bevistalan framställd om mord i Skurup

Åklagare har nu gjort framställan om bevistalan i Ystads tingsrätt mot två minderåriga pojkar för mord på en man i 50-årsåldern och för försök till mord på två av hans söner. De två pojkarna var 14 år vid brottstillfället och misstänks även för grovt vapenbrott.

Foto Andrey Popov

Skydd för person-uppgifter och databaser

Nyligen genomfördes ett Riksdagsseminarium om publicering av personuppgifter, rättsdata-baser och bakgrundskontroller. Deltog gjorde politiker samt representanter för myndigheter, organisationer och branscher som alla påverkas av det osäkra rättsläget efter Högsta domstolens beslut i februari.

Foto MRR-photography

41 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 41 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 10 april.

Årets bolagsjurist

SAS chefsjurist Anna Almén har utsetts till Årets Bolagsjurist 2025.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.
» Logga in automatiskt

Du behöver vara inloggad för att läsa artikeln

» Logga in automatiskt