Bli kund Annonsera
tisdag 15 juli 2025
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 30 maj 2012,

Den som "faktiskt har rätt till inkomsten" - ett HFD-avgörande som kan få oanade följder

David Kleist, jur.dr. och advokat vid Vinge, analyserar HFD:s nyligen meddelade dom om reglerna för ränteavdragsbegränsningar och frågan vilket företag som ska anses ha faktisk rätt till en inkomst.
David Kleist, jur.dr. och advokat på Vinge

VERKTYG

»
Tipsa en vän

HFD har nyligen avgjort ett förhandsbesked rörande reglerna om begränsningar i avdragsrätten för ränta på vissa skulder till företag i intressegemenskap med gäldenären. HFD har bland annat prövat innebörden av uttrycket ”faktiskt har rätt till inkomsten”. Eftersom liknande uttryck förekommer i flera olika sammanhang i den svenska skattelagstiftningen kan avgörandet få betydelse långt utanför området för reglerna om ränteavdragsbegränsningar. Avgörandet kan föranleda Skatteverket att ifrågasätta holdingbolagsstrukturer där den skattskyldige har utgått från att utländska holdingbolag har skydd av skatteavtal eller att betalningar till sådana holdingbolag inte kan beskattas enligt svenska interna regler.

Inledning

I inkomstskattelagens regler om begränsningar i avdragsrätten för ränta på vissa skulder till företag i intressegemenskap med gäldenären (24 kap. 10 a - 10 e IL) anges att ränteutgifter avseende sådana skulder ska dras av om inkomsten som motsvarar ränteutgiften skulle ha beskattats med minst 10 procent enligt lagstiftningen i den stat där det företag inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt till inkomsten hör hemma, om företaget bara skulle ha haft den inkomsten (bestämmelsen benämns nedan som ”tioprocentsregeln”). Av avgörande betydelse är således bedömningen av vilket företag som ”faktiskt har rätt till inkomsten”.

HFD har genom en dom den 21 maj 2012 i mål nr 6063-11 fastställt ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden som bland annat behandlar frågan om vad som avses med uttrycket ”faktiskt har rätt till inkomsten”. Enligt HFD var det inte mottagaren av räntebetalningen, utan ett annat företag i samma koncern, som faktisk hade rätt till inkomsten. Som en konsekvens medgavs inte avdrag för räntebetalningarna. Eftersom liknande uttryck förekommer i flera olika sammanhang i den svenska skattelagstiftningen kan avgörandet komma att få stor betydelse även utanför det område som berörs av reglerna om begränsningar i avdragsrätten för ränta.

HFD:s avgörande

Kortfattat var omständigheterna i målet som följer. Sökandebolaget, ett svenskt aktiebolag, hade en skuld till ett nederländskt bolag i samma koncern. Skulden hade uppkommit i samband med en koncernintern överlåtelse av andelar i amerikanska bolag och det nederländska bolaget hade tagit emot fordringsrätten från sitt nederländska dotterbolag som i sin tur hade förvärvat den från överlåtaren av andelarna. Ränteintäkterna hos det nederländska bolaget kunde kvittas mot räntekostnader i det nederländska bolagets dotterbolag enligt de nederländska reglerna om skattekonsolidering. Dotterbolaget innehade preferensaktier i sitt moderbolag [sic!] som berättigade till utdelning med ett belopp som i stort motsvarade moderbolagets ränteintäkter. Dotterbolaget hade i sin tur en skuld till först ett, sedan ett annat, amerikanskt bolag. Eftersom de nederländska bolagen på grund av de amerikanska check-the-box-reglerna i amerikanskt skatterättsligt hänseende var att se som filialer till de amerikanska bolagen var skuldförhållandet mellan det nederländska dotterbolaget och de amerikanska bolagen ur amerikanskt perspektiv en nullitet, innebärande att de amerikanska bolagen inte beskattades för ränta på lån till det nederländska dotterbolaget. Frågan var om det nederländska moderbolaget, som hade en fordran på det svenska sökandebolaget, kunde anses ”faktiskt ha rätt till” räntan eller om istället de amerikanska bolagen skulle anses faktiskt ha rätt till räntan på grund av att medel motsvarande ränteintäkterna kunde delas ut till dotterbolaget och därefter betalas till de amerikanska bolagen som ränta på grundval av det nederländska dotterbolagets skuld till de amerikanska bolagen.

Majoriteten i Skatterättsnämnden konstaterade att det nederländska dotterbolaget finansierade sin skyldighet att betala ränta på skulden till de amerikanska bolagen genom utdelning på preferensaktierna i moderbolaget. Skulden till de amerikanska bolagen uppgick till samma belopp och hade liknande räntevillkor som det svenska sökandebolagets skuld till det nederländska moderbolaget och det fanns även samband i hur fordringsförhållandena hade uppkommit. Skatterättsnämnden hänvisade till förarbetena till reglerna om ränteavdragsbegränsningar och citerade följande stycke:

”För att undantaget ska vara tillämpligt krävs det att det är det företag inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt till den inkomst som motsvarar ränteutgiften som skulle ha beskattats med minst tio procent. Avsikten med uttrycket ’den som faktiskt har rätt till inkomsten’ är att mottagaren ska ta emot den inkomst som motsvaras av ränteutgiften för egen del. Det räcker med andra ord inte att endast ha en formell rätt till inkomsten utan företaget ska vara den verklige och rättmätige ägaren som åtnjuter de ekonomiska fördelarna (jfr uttrycket ’beneficial owner’). Att beskattning med minst tio procent sker i det företag inom intressegemenskapen som i ett första led tar emot räntebetalningen räcker således inte om inkomsten slussas vidare – i ett eller flera led – till ett annat företag inom intressegemenskapen. Undantaget är således inte tillämpligt på ränteutgifter som är hänförliga till lån från företag som hör hemma i en jurisdiktion där beskattningen understiger tio procent och som har slussats via t.ex. ett företag som hör hemma i ett annat EU-land.” (prop. 2008/09:65, s. 85-86)

Skatterättsnämnden gjorde bedömningen att de företagna transaktionerna i princip uteslutande hade genomförts i syfte att uppfylla tioprocentsregelns krav och att det knappast kunde komma ifråga att det nederländska moderbolagets ränteintäkter skulle användas för något annat ändamål än för utdelning till dotterbolaget och därefter för räntebetalning till de amerikanska bolagen. De amerikanska bolagen ansågs därför ha faktisk rätt till inkomsten som motsvarade sökandebolagets ränteutgifter (utom till den del räntan på lånet från det nederländska moderbolaget till sökandebolaget överstiger räntan på lånet från de amerikanska bolagen till det nederländska dotterbolaget). Eftersom de amerikanska bolagen inte beskattades för sina ränteinkomster var villkoret i tioprocentsregeln inte uppfyllt. Som nämndes inledningsvis gjorde HFD samma bedömning som Skatterättsnämnden.

Tioprocentsregeln och dess koppling till andra skatteregler

Som framgår av ovan angivna citat hänvisade regeringen till uttrycket beneficial owner i samband med sitt förslag till regler om begränsningar i avdragsrätten för ränta. Regeringen uttalade också att ”uttrycken ’den som faktiskt har rätt till inkomsten’ och ’beneficial owner’ i princip ska motsvara varandra” (prop. 2008/09:65, s. 61). Begreppet beneficial owner härrör från anglosaxisk rättstradition och bygger på tanken att man skiljer på formell äganderätt och ekonomisk äganderätt. Ett sådant synsätt är främmande för svensk rättsordning. Bedömningen enligt svensk rätt av vem som ska beskattas för en inkomst (såsom utdelning, ränta eller royalty) görs på grundval av flera olika faktorer, men baseras inte per se på en bedömning av vem som innehar äganderätten och följaktligen inte heller på en uppdelning i formell respektive ekonomisk äganderätt.

Begreppet beneficial owner och liknande uttryck förekommer i flera olika svenska skatterättsliga sammanhang. Exempelvis förutsätter de svenska skatteavtalens bestämmelser om begränsning av källstatens beskattningsrätt avseende utdelning, ränta och royalty för sin tillämpning att den som är beneficial owner av inkomsten hör hemma i hemviststaten. I den svenska avtalstexten anges ofta att den som ”har rätt till” inkomsten ska höra hemma i hemviststaten.

Som ett ytterligare exempel kan nämnas 6 a kap. 4 § p. 3 IL som anger att en mottagare av royalty som hör hemma i en annan EU-medlemsstat ska ”ta emot ersättningen för egen del” för att undantag från skattskyldighet ska gälla. Bestämmelsen baseras på ränte- och royaltydirektivet som i sin engelskspråkiga version anger att ränte- och royaltybetalningar ska vara undantagna från beskattning i källstaten ”provided that the beneficial owner of the interest or royalties is a company of another Member State”. En liknande bestämmelse finns även i 2 § kupongskattelagen där det anges att utdelningsberättigad i kupongskattelagens mening är ”den som är berättigad att lyfta utdelning för egen del”.

Begreppet beneficial owner är omdiskuterat, men har ännu så länge endast i ringa omfattning berörts i svensk skatterättslig litteratur. Jag har kortfattat behandlat begreppet i min doktorsavhandling, Methods for Elimination of Double Taxation under Double Tax Treaties – with Particular Reference to the Application of Double Tax Treaties in Sweden, s. 211-213, och kommer under hösten genomföra ett forskningsprojekt rörande begreppets betydelse i en svensk kontext. Jag har för avsikt att återkomma med en mer djuplodande analys i ämnet.

Frågan vilken innebörd begreppet ska ges har behandlats i flera uppmärksammade utländska domstolsavgöranden. Såvitt jag känner till har frågan dock inte tidigare varit föremål för avgörande i svenska domstolar. HFD (liksom Skatterättsnämnden i det förhandsbesked som överklagades till HFD) bryter således ny mark.

Hänvisningen i förarbetena till begreppet beneficial owner är problematisk, eftersom begreppets innebörd är oklar i de stater där det används och det än mindre finns någon vedertagen betydelse av begreppet i svensk skatterätt. Oklarheten gäller bland annat i vilken mån ett holdingbolag som tar emot betalningar och vidareför dessa till andra koncernbolag ska anses vara beneficial owner av betalningarna. Svårigheten att avgöra vad som menas med beneficial owner blir inte mindre av att OECDs kommentar från 1977 års version fram till 2003 års version ger stöd för att begränsningar i beskattningsrätten som följer av ett skatteavtal inte ska gälla när ”an intermediary, such as an agent or nominee, is interposed between the beneficiary and the taxpayer”, men först från 2003 års version ger stöd för att avtalsförmåner kan nekas i förhållande till ett ”conduit company” som är formell ägare men har ”very narrow powers which render it, in relation to the income concerned, a mere fudiciary or administrator acting on account of the interested parties”.

Även om HFDs prövning avsåg reglerna om begränsningar i avdragsrätten för ränta och det inte är givet att liknande uttryck i skatteavtalens bestämmelser om utdelning, ränta och royalty, i ILs regler baserade på ränte- och royaltydirektivet eller i kupongskattelagen hade tolkats på samma sätt finns ändå anledning att fundera över vad avgörandet kan få för följder inom dessa andra områden. Den kanske mest brännande frågan är om avgörandet kommer föranleda Skatteverket att ifrågasätta holdingbolagsstrukturer där den skattskyldige har utgått från att utländska holdingbolag har avtalsskydd eller att betalningar till sådana holdingbolag inte kan beskattas enligt svenska interna regler (vad gäller räntebetalningar till utländska holdingbolag aktualiseras dock inte dessa frågor, eftersom Sverige inte tar ut skatt på räntebetalningar till begränsat skattskyldiga personer). För den som är rådgivare blir det en grannlaga uppgift att upplysa om de skattemässiga risker som kan vara förenade med olika holdingbolagsstrukturer och att fundera över vilka eventuella ändringar i befintliga strukturer som bör göras.

David Kleist är jur. dr och verksam vid Juridiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, samt vid Advokatfirman Vinge

Foto David Naylor

Juristprogrammet populärast till hösten

På de fyra första platserna när det gäller populäraste universitetsprogram placerar sig nu juristprogrammen i Uppsala, Stockholm, Lund och Göteborg.

Ny blogg om straffrätt

Fem straffrättsjurister vid universiteten i Göteborg, Lund och Stockholm startar nu en blogg

Foto Adam Radosavljevic

Utländsk tandläkare diskriminerades

Diskrimineringsombudsmannen (DO) anser att det var indirekt diskriminering när en tandläkare sållades bort i två rekryteringar med hänvisning till att han inte hade svensk utbildning.

Åtalas för hawala-verksamhet i Göteborg

Två personer åtalas nu för att ha bedrivit en så kallad hawala-verksamhet där pengar slussats till ett antal olika länder. Verksamheten misstänks ha omsatt mångmiljonbelopp och pågått i flera år.

Foto Patrik Svedberg

Nya lagar vid halvårsskiftet

Vid halvårsskiftet den 1 juli träder en rad nya lagar och förordningar i kraft.

TM & Partners utser ny delägare

TM & Partners har valt in advokaten Daniel Åstrand som ny partner.

Advokat blir ny ordförande

Cederquistadvokaten Wilhelm Lüning har utsetts till ny ordförande i Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden.

Ny advokatbyrå bildas

Stockholmskontoret på Wesslau Söderqvist bildar från och med den 1 juli en ny, självständig advokatbyrå: HSA Söderqvist.

Ny MP på Lindahls

Från den 1 juli har Advokatfirman Lindahls kontor i Stockholm en ny Managing Partner. Johan Åberg tar över MP-rollen efter Monica Lagercrantz som lett Stockholmskontoret sedan januari 2022.

Foto Uppsala Universitet

Jareborg har gått bort

Nils Jareborg, professor emeritus i straffrätt vid Uppsala Universitet, avled nyligen i sitt hem i Uppsala vid en ålder av 87 år.

MSA delar ut konstnärsstipendium

Mannheimer Swartlings konstnärsstipendium delas i år ut för första gången och tilldelas Alden Jansson vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm.

PT för grovt svindleri

Högsta domstolen meddelar nu prövnings-tillstånd i ett uppmärksammat mål mellan riksåklagaren och Swedbanks tidigare VD Birgitte Bonnessen.

Sanktionsavgifter mot två olika SL-bolag

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har granskat klagomål mot Aktiebolaget Storstockholms Lokaltrafik och Waxholms Ångfartygs AB och slår fast att bolagen har brutit mot dataskyddsförordningen, GDPR, samt utfärdar sanktionsavgifter på 75.000 kronor mot respektive företag.

Ny ord-förande för Advokat-samfundet

Den 12 juni valdes advokaterna Johan Eriksson till ny ordförande och Emil Andersson till vice ordförande i Sveriges advokatsamfund vid samfundets fullmäktigemöte.

Stockholmsstudenter prisade i casetävling

För andra gången anordnade Ramberg Advokater nyligen en casetävling där ett tiotal lag med studenter från Uppsala och Stockholms universitet deltog och där till slut Kristoffer Johansson och Tom-Alexander Herbinger stod som segrare.

DOMARBLOGGEN

Domaren som utredare

I det senaste inlägget på Södertörns tingsrätts domarblogg beskrivs arbetet som en domare kan få som utredare för att ta fram förslag på ny lagstiftning åt regeringen.

Fler barn kan beviljas kontaktförbud

Åklagarmyndigheten har för avsikt att vidta åtgärder för att möjliggöra att fler barn än i dag beviljas kontaktförbud. Bakgrunden är en intern granskning som gjorts av avslagna kontaktförbudsansökningar som gäller barn under 15 år.

Expo får Advokatsam-fundets journalistpris

Med stark demokratisk kompass, djupa kunskaper och folkbildande pedagogik är Expo en journalistisk och humanitär fyrbåk i en mörk tid. Det är en del av nomineringen för det journalistpris som Advokatsamfundet nu delar ut till Stiftelsen Expo.

Fem nya domare

Regeringen har den 12 juni utnämnt nya domare i tingsrätterna i Göteborg, Malmö, Varberg och Östersund.

Foto USER_76523

Ny chef för polisens särskilda utredningar

Regeringen har utsett juristen Helena Trolläng till chef för avdelningen för särskilda utredningar (SU) vid Polismyndigheten.

Jurist ny GD för MTM

Regeringen har beslutat att anställa juristen Åsa Hemingway som generaldirektör och chef för Myndigheten för tillgängliga medier.

Nya domare

Regeringen har den 5 juni utnämnt 13 nya domare.

DOMARBLOGGEN

Digital medverkan i rättegångar

I veckans inlägg på Domarbloggen riktas fokus på ett aktuellt och ständigt växande område: den digitala medverkan i rättegångar.

Tre nya domare

Regeringen har den 28 maj utnämnt tre nya domare.

Centrum för rättvisa utser ny chef

Centrum för rättvisa har utsett Alexandra Loyd till biträdande chef för organisationen.

Åtalas för krigsbrott och terroristbrott i Syrien

En 32-årig svensk medborgare åtalas för grov krigsförbrytelse och terroristbrott i Syrien under perioden 24 december 2014 – 3 februari 2015.

Foto GABBY BALDROCCO

Skola diskriminerade barn vid ansökan

Det var enligt DO fråga om diskriminering som har samband med funktionsnedsättning när en skola nekade ett barn plats på skolan.

Axel Holmgren får årets Stig Strömholms pris

Axel Holmgren, doktor i straffrätt vid Stockholms universitet, har utsetts till mottagare av Stig Strömholms pris för humanistisk rätts- och samhällsvetenskaplig forskning 2025.

Google stäms i Sverige

Prisjämförelsetjänsten PriceRunner har, i Patent- och marknadsdomstolen, nyligen stämt amerikanska Google för överträdelser av konkurrensrätten.

Regeringen vill införa tidsobestämt straff

Regeringen har gett Rättsmedicinalverket i uppdrag att förbereda verksamheten inför regeringens avsikt att införa en ny påföljd i svensk lag som innebär att personer ska kunna dömas till en tidsobestämd frihetsberövande påföljd kallad säkerhetsstraff.

Åtal för grova ekobrott

Åklagare vid Ekobrottsmyndigheten har, vid Ångermanlands tingsrätt, åtalat en huvudmisstänkt och en så kallad möjliggörare för grova ekobrott kopplade till en bilåterförsäljare i Sollefteå.

Nya domare

Regeringen har den 22 maj utnämnt fem nya domare.

Foto SYDA PRODUCTIONS

Om rätten till ersättning enligt GDPR

Vad innebär rätten till skadestånd enligt GDPR och hur förhåller sig reglerna till nationell rätt? I en ny avhandling analyserar Fredrik Sandberg vid Stockholms universitet de rättsliga förut-sättningarna för ersättning vid felaktig hantering av personuppgifter.

Ny ordförande i HFD

Justitierådet Linda Haggren kommer att intervjuas inför rollen som ny ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen.

DOMARBLOGGEN

Domstolarna och dataskyddet

I veckans inlägg på Domarbloggen skriver kammarrättsrådet Elisabet Reimers om dataskyddets utveckling i Sverige och hur det har påverkat domstolarna, såväl i egenskap av domstolsinstans och som personuppgiftsansvarig myndighet.

Foto Patrik Svedberg

Nya domare

Regeringen har den 15 maj utnämnt 18 nya domare.

PUBLICERING AV DOMAR

Begränsad publicering av kammarrättsdomar

Även om Infotorg Juridik på grund av ny rättspraxis inte längre kan publicera en del av kammarrättsdomarna kommer det även framöver att skrivas nyhetsartiklar om de mest intressanta och vägledande av kammarrättsdomarna.

Foto MIHAJLO MARICIC

Åtalas för grova narkotikabrott

En man och en kvinna åtalas vid Umeå tingsrätt misstänkta för synnerligen grov narkotika-smuggling och synnerligen grovt narkotikabrott. Ytterligare en man åtalas misstänkt för medhjälp till synnerligen grovt narkotikabrott.

Elev utsattes för rasistiska trakasserier

En elev utsattes regelbundet för rasistiska trakasserier av andra elever på skolan under två års tid. Diskrimineringsombudsmannen, DO, bedömer att skolan brustit i sin utrednings- och åtgärdsskyldighet och begär att skolans huvudman ska betala ersättning till eleven.

Ny generaldirektör för Konsumentverket

Regeringen har beslutat att utse Lena Aronsson till generaldirektör för Konsumentverket och Konsumentombudsman.

Grova ekobrott kopplade till rut- och rot

Ekobrottsmyndigheten genomförde nyligen ett tillslag mot flera personer som misstänks för brott begångna i ett upplägg där rut- och rotsystemet utnyttjas. En misstänkt begärdes häktad den 9 maj vid Stockholms tingsrätt.

Foto © Alexei Averianov | Dreamstime.com

Region diskriminerade hjärtpatient

Diskrimineringsombudsmannen, DO, gör bedömningen att det var diskriminering i form av bristande tillgänglighet när en döv patient som akut lagts in på Akademiska sjukhuset i Uppsala inte fick tillgång till teckenspråkstolk.

Legal Director till Kronans Apotek

Kronans Apotek har rekryterat Marie Snellman som ny Legal Director.

DOMARBLOGGEN

Svenska domstolar i europeiskt samarbete

Senaste inlägget på Södertörns tingsrätt domarblogg handlar om The European Commission for the Efficiency of Justice senaste möte i Strasbourg.

Ny chefsjurist till Nabo

Fastighetsförvaltaren Nabo har rekryterat Hanna Scherman som ny chef för verksamhetsområde Juridik.

Åtalas för kvinnomord

Åklagare har väckt åtal mot sju personer i ett ärende där en kvinna anträffades avliden i sin bostad i centrala Eskilstuna den 17 september 2024.

Foto Tommaso Salvia

Från enskilda brott till organiserade systemhot

Den ekonomiska brottsligheten i Sverige har blivit allt mer komplex, mer omfattande och den genererar allt större brottsvinster. Penningtvätt har central betydelse för grov organiserad brottslighet. Detta framgår i Ekobrottsmyndig-hetens lägesbild 2025.

Mats Melin ny heders-doktor i juridik

Stockholms universitet har utsett 2025 års hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt har bidragit till universitetets forskning och utbildning. Inom juridik tilldelas hedersdoktoratet till Mats Melin.

Juridikprofessor blir prorektor i Stockholm

Universitetsstyrelsen för Stockholms universitet har beslutat att juridikprofessorn och dekanen Jane Reichel ska bli ny prorektor. Hon tillträder den 1 juli 2025 och efterträder Clas Hättestrand vars förordnande går ut den 30 juni.

Foto Roland Magnusson

Jurist får kunglig riddarorden

Kungliga riddarordnar har idag förlänats ett 20-tal svenskar eller i Sverige bosatta personer för exceptionella insatser inom skiftande områden och på olika nivåer – internationellt, nationellt, regionalt och lokalt. En av dessa är före detta justitierådet Bertil Bengtsson.

Cirio arrangerar Transaction Week 2025

Den 5–8 maj arrangerar Cirio Advokatbyrå för femte året i rad mötesplatsen Cirio Transaction Week i Stockholm.

Foto Jagen51

Juridik populäraste programmet i Lund

Juristprogrammet är det mest sökta programmet vid Lunds universitet inför höstterminen.

Åtalas för arbetsplats-olycka på Frövi bruk

Åklagare har nu väckt talan om arbetsmiljöbrott genom grovt vållande till annans död mot Billerud Skog & Industri Aktiebolag, efter att en anställd man avlidit av svavelväteförgiftning på bolagets anläggning i Örebro.

DOMARBLOGGEN

Svenskt projekt i Bosnien-Hercegovina

Sedan 2017 har Domstolsverket och ett antal svenska domstolar varit involverade i ett Sida-finansierat projekt i Bosnien-Hercegovina och om detta handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Åtal för svart apoteks-arbetskraft

Tre personer med kopplingar till ett beman-ningsföretag åtalas nu för grova ekobrott. Enligt Ekobrottsmyndighetens utredning har företaget, som hyrde ut farmaceuter till apotek, betalat sin personal i svarta löner.

Ny rättschef i UD

Regeringen har utsett Therese Hydén till rättschef i Utrikesdepartementet.

ÖPPNAT INFLÖDE AV DOMAR

Uppdatering av domar i Infotorg Juridik

Infotorg Juridik har återigen öppnat upp databasen för inhämtning av domar med undantag för brottmål.

Åtalas för grova bedrägerier mot äldre

Åtal har väckts i ett omfattande bedrägeriärende med internationella förgreningar och med kopplingar till den nätverkskriminella grova organiserade brottsligheten. Brotten har riktats mot äldre personer i Sverige.

Foto Anna Hansen

Två nya justitieråd och en ny lagman

Regeringen har den 16 april utnämnt två nya justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen och en ny lagman.

DOMARBLOGGEN

Ovanliga mål vid förvaltningsdomstolen 

I veckans inlägg på Domarbloggen berättar Magnus Åhammar och Anders Mellstrand, domare vid Förvaltningsrätten i Stockholm, om några av de mer ovanliga målen vid en förvaltningsdomstol. 

Åtalas för grova brott i Helsingborg

Åtal har nu väckts mot totalt fem personer för grova brott begångna i Helsingborg och Bjuv mellan september och november 2023. Brottsrubriceringarna är försök till mord, medhjälp till försök till mord, grovt vapenbrott, människorov och rån.

Foto Vige

E-post till Sveriges domstolar

En lista med samlad kontaktinformation till Sveriges domstolar gör det enklare att ta del av brottmålsdomar.

Bevistalan framställd om mord i Skurup

Åklagare har nu gjort framställan om bevistalan i Ystads tingsrätt mot två minderåriga pojkar för mord på en man i 50-årsåldern och för försök till mord på två av hans söner. De två pojkarna var 14 år vid brottstillfället och misstänks även för grovt vapenbrott.

Foto Andrey Popov

Skydd för person-uppgifter och databaser

Nyligen genomfördes ett Riksdagsseminarium om publicering av personuppgifter, rättsdata-baser och bakgrundskontroller. Deltog gjorde politiker samt representanter för myndigheter, organisationer och branscher som alla påverkas av det osäkra rättsläget efter Högsta domstolens beslut i februari.

Foto MRR-photography

41 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 41 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 10 april.

Årets bolagsjurist

SAS chefsjurist Anna Almén har utsetts till Årets Bolagsjurist 2025.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.
» Logga in automatiskt

Du behöver vara inloggad för att läsa artikeln

» Logga in automatiskt