Bli kund Annonsera
torsdag 30 november 2023
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 14 december 2022,

En ökad betydelse av ESG och hållbarhets-due diligence vid investeringar

Företag står idag inför en ökad press för att upprätthålla en högre standard vad gäller deras arbete med hållbarhet, inte minst för att attrahera investerare. Om detta skriver Jeanette Jönsson, advokat på Wistrand, i en praktikerartikel.
Advokat Jeanette Jönsson
Foto: Wistrand

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Betydelsen av ett företags arbete med ESG, vilket står för Environmental, Social and Governance, har ökat markant inom företagstransaktioner under de senaste åren. Företag står idag inför en ökad press för att upprätthålla en högre standard vad gäller företagens arbete med just hållbarhet, inte minst för att attrahera investerare. Därtill har EU-kommissionen antagit ett förslag till ett nytt EU-direktiv om Corporate Sustainability Due Diligence, vilket avser medföra krav på företag att införa due diligence-processer för att tillförsäkra mänskliga rättigheter och hållbart miljöarbete i företagets värdekedja.

EU:s förslag till krav på hållbarhets-due diligence

Under de senaste åren har lagstiftningsarbetet inom hållbarhet utvecklats i snabb takt, detta för att åstadkomma förutsättningar för hållbara investeringar och för att påverka företags arbete med och för en klimatomställning samt för företag att ta socialt ansvar. Den lagstiftning som vi hittills sett inom hållbarhet har primärt syftat till att förbättra investerares tillgång till information inom olika hållbarhets­aspekter i syfte att investerare ska kunna fatta välgrundade investeringsbeslut. EU-kommissionens förslag till direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (corporate sustainablity due diligence) är ett exempel på lagstiftning som avser åstadkomma just detta.

Det nya direktivet syftar till att införa bindande regler för företag för att främja ett hållbart och ansvarsfullt agerande av företag i globala värdekedjor. Förslaget är att de nya reglerna ska gälla för företag inom EU som:

(i) har fler än 500 anställda och har en global nettoomsättning om mer än 150 miljoner euro (kategori 1); eller

(ii) har fler än 250 anställda och har en global nettoomsättning om mer än 40 miljoner euro samt vars omsättning till mer än hälften är hänförlig till vissa särskilda sektorer (såsom t.ex. textilier, kläder och skor, skog, jordbruk, livsmedel och dryck, mineraler och metall) (kategori 2).

Därtill ska även andra företag utanför EU omfattas av reglerna om sådana företags omsättning genereras inom EU och deras omsättning ligger i linje med ovan angivna omsättningsgränser. Enligt EU-kommissionens förslag ska direktivet först bli tillämpbart för företag inom kategori 1 och två år därefter bli tillämpbart för företag inom kategori 2.

Förslaget uppställer krav på företag att vidta flertalet åtgärder för att visa tillbörlig aktsamhet i värdekedjan, vilket omfattar bland annat krav på att upprätta en specifik due diligence-policy som ska innehålla en s.k. code of conduct som ska följas av anställda och andra företag i samma koncern.

Därtill ska företag vidta åtgärder för att identifiera faktiska och potentiella negativa effekter för mänskliga rättigheter och miljö, dels i den egna verksamheten, dels i etablerade affärsrelationer inom företagets egna värdekedja. Företag ska därefter även agera på ett sätt som förhindrar eller begränsar sådana negativa effekter. Exempel på sådana typer av åtgärder som företag kan behöva vidta är antagande av åtgärdsplaner, införande av avtalsvillkor och stöd till samarbetspartners, men det kan även vara att avsluta eller inte ingå vissa avtalsrelationer som bryter mot direktivets uppställda krav.

Enligt förslaget ska tillsynen för efterlevnaden av direktivet vara statlig. Sanktioner som aktualiseras vid företags brott mot reglerna i direktivet föreslås vara omsättningsbaserade böter och skadestånd.

Ett ökat fokus på ESG vid investeringar och vad som väntar framgent

Tidigare har ESG utgjort något av ett mindre och vagt definierat begrepp inom transaktionsjuridiken, där företags arbete med denna typ av frågor inte utgjort ett fokusområde för investerare. Utvecklingen har dock gått snabbt och idag kan vi se att ESG har utvecklats till ett väldefinierat begrepp och blivit ett stort fokus för investerare i samband med förvärv av företag. I en transaktion kan vi idag se ett ökat fokus på att t.ex. granska företags väsentliga avtal ur ett ESG-perspektiv, där ett målbolags policys och hållbarhetsarbete har betydelse för såväl den legala riskbedömningen som värdet på målbolaget.

Idag bedömer många investerare ESG vara nyckeln till företags framtida tillväxtutsikter. Vi ser att företag blir mer och mer medvetna om relevansen av att upprätthålla hållbarhet i både kund- och leverantörsled samt att många företag numera får krav från kunder eller leverantörer att kunna uppvisa att de uppfyller krav hänförliga till just hållbarhetsarbete.

Även avyttringar av företag kan idag motiveras av en rädsla av att företag och dess verksamhet är oförenliga med långsiktiga ESG- och hållbarhetsmål, där investerare inte längre ser en tillväxtförmåga p.g.a. brister i arbetet med hållbarhet. På samma sätt kan även ett förvärv av ett företag vara ESG-drivet, dvs. investerare kan välja att förvärva och/eller investera i ett företag mot bakgrund av att sådan investerare ska uppfylla interna ESG-mål uppsatta inom investerarens egna koncern eller inom investerarens fond.

Trots att det kommer att dröja ett antal år innan förslaget till direktiv om hållbarhets-due diligence blir bindande och gällande regler inom EU, finns det en vinning för företag att redan nu påbörja ett arbete med att se över hur den egna verksamheten arbetar med hållbarhet samt hur företaget kan förbättra hållbarhetsarbetet, inte minst i förhållande till sina leverantörer och kunder, t.ex. avseende risker relaterade till mänskliga rättigheter, anti-korruption och miljö. Sammanfattningsvis kan det konstateras att företag som kan uppvisa goda rutiner och processer inom ESG och hållbarhet, kommer framgent att ses som attraktiva investeringar.

Nya domare

Regeringen har den 30 november utnämnt två nya domare.

DOMARBLOGGEN

Vad gör en utsänd långtidsexpert och projektsamordnare?

Veckans inlägg på Södertörns tingsrätts blogg handlar om det internationella arbetet som Sveriges Domstolar bedriver och om hur det är att arbeta som långtidsexpert och projektsamordnare i två olika länder.

Tre nya delägare till MAQS

Anders Lindström, Per Lagerkvist och Fredrik Mörner tillträder som delägare i MAQS Advokatbyrå från och med den 1 januari 2024.

Kommun ska betala sanktionsavgift

Integritetsskyddsmyndigheten utfärdar en sanktionsavgift på 300 000 kronor mot en kommun som införde en digital skolplattform utan att genomföra en konsekvensbedömning.

DO kräver ersättning för diskriminering

En kommun i Dalarna har enligt Diskrimineringsombudsmannen (DO) inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att anpassa skolgången för en elev med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Tre nya domare

Regeringen har den 23 november utnämnt tre domare.

Foto gesrey

Kan AI användas som rättskälla?

Stiftelsen för rättsinformations årliga konferens hölls i Delphis lokaler i centrala Stockholm och fokuserade i år på frågor om hur generativ AI kan påverka den juridiska domänen och juristers arbete. Flera talare inom olika yrkesområden gav sin syn på saken.

Ingen diskriminering att neka mobilt BankID

Diskrimineringsombudsmannen (DO) anser att det inte var fråga om diskriminering när ICA-banken nekade kunder utan svenskt pass eller nationellt id-kort att ansöka om mobilt BankID.

RÅ överklagar avvisningsbeslut

Riksåklagaren har överklagat ett hovrättsbeslut om att avvisa ett åtal om barnfridsbrott. Hon yrkar att Högsta domstolen ska återförvisa målet till hovrätten.

Foto Inbj

Nya domare

Regeringen har den 16 november utnämnt 20 domare.

Petra Lundh blir ny rikspolischef

Regeringen har beslutat att utse Petra Lundh till ny rikspolischef från och med den 1 december 2023. Förordnandet gäller i sex år.

Ny chef för skattenämnder

Regeringen har beslutat att anställa tf. kammarrättslagmannen Eva Östman Johansson som chef för Skatterättsnämndens och Forskarskattenämndens kansli

Foto Roland Magnusson

Körlektion på ryska var diskriminering

Diskrimineringsombudsmannen (DO) begär att en körskola ska betala diskrimineringsersättning för diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet efter att ha nekat en man en körskolelektion med anledning av att han inte ville tala ryska med körskolläraren.

Straffavgift för advokater höjs

Den 15 november fattade riksdagen, i enlighet med Advokatsamfundets förslag, beslut om en höjning av den straffavgift som advokater kan åläggas om de har brutit mot god advokatsed.

STUDENTARTIKEL

Rätten att öppna konto

I takt med det finansiella systemets övergång mot ett kontantlöst samhälle har bankerna getts en större roll i att erbjuda medborgarna betalkonton, men dessa har också ett ansvar i enlighet med penningtvättsregelverket. I denna artikel utreder studenten Zack Norén rättsläget kring fysiska personers rätt att öppna betalkonto.

Ny delägare till Lindahl

Natalie Bretz börjar som ny delägare i Lindahl Advokatbyrå den 1 januari nästa år.

Wistrand går ihop med internationell byrå

Wistrand blir nu en del av CMS, en av världens största advokatbyråer.

DOMARBLOGGEN

Varför ska unga behandlas annorlunda?

Södertörns tingsrätt senaste två blogginlägg diskuterar den mycket aktuella frågan om varför det ska finnas en särskild ordning för unga lagöverträdare.

Advokatsamfundet inrättar tillsynsenhet

Den 9 november fattade Advokatsamfundets styrelse beslut om att det ska inrättas en särskild tillsynsenhet.

STUDENTKRÖNIKA

Internet – från anarki till plattformsdespoti?

Internet beskrevs ursprungligen som en slags anarkistisk frizon. Decennier senare har vi ett annat internet där sociala medier-bolag har en makt över våra liv – och det demokratiska samtalet - få kunde förutse. Vem bestämmer över ditt digtala liv?

16 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 16 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 9 november.

Advokatsamfundet och Advokatguiden förlikas

Sveriges Advokatsamfund och Advokatguiden AS har ingått en förlikning i två mål i Patent- och marknadsdomstolen som Advokatsamfundet tidigare har inlett mot bolaget.

KRÖNIKA

Onödig lagstiftning om bolagsstämmor online?

I ett lagförslag önskar regeringen i ABL reglera bolagsstämmor online. Men näringslivet pläderar för fysiska stämmor som bäst procedur för samtalet med aktieägarna. Behövs nya regler? Om det skriver professor emeritus Torsten Sandström i en krönika.

Sanktionsavgift mot bolag som skickat kunduppgifter fel

Integritetsskyddsmyndigheten utfärdar en sanktionsavgift på 500.000 kronor mot ett bolag som av misstag skickat ett mejl till ett stort antal av sina kunder som innehållit en fil med uppgifter om tusentals andra kunders ekonomi.

Foto Pia Nyman

Ny dispaschör utsedd

Regeringen har förordnat Paula Bäckdén till ny dispaschör.

PRAKTIKERARTIKEL

Nya regler om visselblåsning

Den 17 december måste företag med 50-249 anställda ha interna rapporteringskanaler på plats för visselblåsning enligt visselblåsarlagen. Om de nya reglerna skriver advokat Viktoria Hybbinette och biträdande jurist Douglas Palm, Wistrand Advokatbyrå, i en praktikerartikel.

dNovo delas upp i två verksamheter

Advokatfirman dNovo delas nu upp i två nya, oberoende verksamheter.

STUDENTARTIKEL

Överutnyttjande av omprövningsrätten

Förvaltningsärenden om- och överprövas av en stor mängd anledningar. I denna artikel skriver studenten Zack Norén, Stockholms universitet, om balansen mellan processekonomi och grundläggande demokratiska värden.

Foto Michael Erhardsson

DO kräver ersättning från kommun

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att en kommun i Skåne ska betala diskriminerings-ersättning till en elev som utsatts för sexuella trakasserier.

Tillsyn över advokater ska förbättras

Den proaktiva tillsynen över advokater och advokatbyråer bör ta sin utgångspunkt i en riskbaserad modell. Det anser Advokatsamfundet, som nu föreslår att en särskild tillsynsenhet inrättas.

Foto Boris Breytman

Uppsalastudent vann stor casetävling

Sveriges största casetävling inom affärsjuridik är avgjord. Emilia Nordin, studerande vid Uppsala universitet, utsågs till vinnare efter två intensiva finaldagar i Uppsala.

Foto Stuart Miles

Juristens roll i AI-samhället

I takt med att användningen av AI ökar i samhället blir frågor om teknikens relation till rätten och juristens roll i teknikutvecklingen alltmer aktuella. Enligt Stanley Greenstein, juris dr. och docent i rättsinformatik, har juridiken en viktig roll i teknikutvecklingen och det är viktigt att jurister har kunskap om tekniken.

Första nämndbeslut om grovt barnfridsbrott

Nämnden för brottsskadeersättning har beslutat i fem nya ärenden enligt de nya skadeståndsreglerna från juli 2022.

Foto Wavebreakmedia

71 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 71 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 12 oktober.

Tretton män åtalas för mord i Södertälje

Åklagaren har väckt åtal mot totalt 13 män för inblandning i ett mord den i oktober förra året i Ronna, Södertälje.

STUDENTKRÖNIKA

Därför vill (nästan) ingen bli domare

Svenskt rättsväsende skriker efter fler domare men allt färre nyblivna jurister vill bli tingsnotarier. I skuggan av den svenska våldsvågen är det inte svårt att förstå varför.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt