Bli kund Annonsera
tisdag 26 september 2023
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 4 maj 2023,

Beskattningstidpunkten för utdelning från utländskt fåmansföretag

Högsta förvaltningsdomstolen har i en dom den 26 april 2023 prövat en fråga om beskattningstidpunkten för en utdelning från ett utländskt fåmansföretag och om denna dom skriver Johan Linder Säverman, Wistrand Advokatbyrå, i en ny praktikerartikel.

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Bakgrunden till målet (mål nr 7394-21 m.fl.) var i korthet att ett utländskt fåmansföretag i februari 2012 hade beslutat om en utdelning till ägaren om 30 000 000 euro. Samma dag utfärdade bolaget ett skuldebrev till ägaren på samma belopp som utdelningen.

Bolagets skuld till ägaren minskade sedermera under år 2017, genom två amorteringar. Till saken hör vidare att ägaren inte var skattskyldig för utdelningen under år 2012. Vid tidpunkten för amorteringarna under år 2017 hade han däremot flyttat till Sverige.

Beskattningstidpunkten

Beskattningstidpunkten för en utdelning inträder när utdelningen kan disponeras (42 kap. 12 § inkomstskattelagen). Uttrycket ''kan disponeras'' motsvaras i äldre bestämmelser av uttrycket ''blivit tillgänglig för lyftning''.

Skatteverket beslutade att beskatta ägaren för inkomst av kapital för beskattningsåret 2017 med ett belopp som motsvarade den minskning av bolagets skuld som bolaget hade redovisat det året. Skattetillägg påfördes också. Förvaltningsrätten i Stockholm (2020-10-22, mål nr 24403-19 m.fl.) gjorde samma bedömning som Skatteverket.

I domen påstår förvaltningsrätten att det finns ''praxis'' som uppges visa att ''Den s.k. värdeöverföringskapaciteten är således en omständighet som ska beaktas vid bedömningen av om medel är att anse så som disponibla''. Vilken praxis förvaltningsrätten åsyftar anges dock inte.

Förvaltningsrätten för sedan ett resonemang som tycks gå ut på att bolagets tillgångar bestod av illikvida aktier och inte kontanta medel, varför reversen (enligt förvaltningsrätten) ''inte svarat mot någon verklig möjlighet för [ägaren] att under år 2012 förfoga över det beslutade utdelningsbeloppet''.

Kammarrätten gick på Skatteverkets linje

Kammarrätten i Stockholm (2021-10-14, mål nr 7995-20 m.fl.) gjorde också samma bedömning som Skatteverket. Enligt kammarrätten talade det förhållandet att utdelningen kvarstod i bolaget emot att ägaren hade möjlighet att disponera över beloppet år 2012.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade kort att bolaget hade fattat ett beslut om utdelning i pengar och att det samma dag utfärdat ett skuldebrev på motsvarande belopp. Av skuldebrevet framgick att ägaren hade rätt till betalning inom en månad från det att han hade begärt det. Utdelningen ansågs därför redan av den anledningen vara tillgänglig för lyftning och disponibel vid denna tidpunkt. Ägaren skulle således inte beskattas för utdelningen år 2017 och inte heller påföras något skattetillägg.

Det är givetvis bra att det nu ytterligare har klarlagts vad som gäller i fråga om beskattningstidpunkt för utdelning på aktier i utländskt bolag. Det inger dock viss förvåning att den aktuella frågan kom ända till Högsta förvaltningsdomstolen. Det anges t.ex. reservationslöst i Skatteverkets rättsliga vägledning att ”För kupongbolag är utdelningen disponibel på bolagsstämmodagen om inget annat beslutats”.

Svårförståelig bedömning

Det är svårt att förstå varför Skatteverkets bedömning blev en helt annan i det här fallet, som visserligen rörde ett utländskt bolag. I Högsta förvaltningsdomstolens rättspraxis har t.ex. aktieägare, som antar ett erbjudande från det utdelande bolaget om att låta aktieutdelning innestå hos bolaget, ansetts disponera över sin rätt till utdelning på ett sådant sätt att efter bolagsstämman utdelningen får anses vara tillgänglig för lyftning (RÅ 1983 not. Aa 111).

I det nu prövade fallet hade ju aktieägaren dessutom fått betalt för sin utdelningsfordran genom att han hade tagit emot en revers. Några invändningar mot vare sig utdelningsfordrans eller reversens marknadsvärden tycks inte ha framförts i målet. Det redovisas inte heller några närmare rättsliga överväganden avseende t.ex. rättspraxis i förvaltningsrättens och kammarrättens avgöranden, trots att utdelningen avsåg ett betydande belopp och skattetillägg dömdes ut.

Högsta förvaltningsdomstolens avgörande sällar sig till ett i raden av avgöranden från senare tid som tycks ha mindre av prejudikatvärde och vara mer ägnat att rätta till felaktiga underrättsavgöranden (se vidare t.ex. HFD 2019 ref. 6, HFD 2021 ref. 21, HFD 2021 not. 54 och HFD 2023 ref. 1).

STUDENTREPORTAGE

Meriter är mer än betyg

För fem år sedan, när jag precis hade börjat på juridikprogrammet, sa professorn att betyg inte spelar så stor roll längre. När jag fem år senare söker mitt första juristjobb spelar det istället ofta all roll. Det är en skev syn på vad meritokrati är.

EU-jurist går till Vinge

EU- och konkurrensrättsjuristen Per Hellström har anslutit till Vinge som expert.

PRAKTIKERARTIKEL

Nya upphandlingsregler

Den 15 september meddelade regeringen att man beslutat om ändringar i upphandlings-annonser i syfte att underlätta för mindre företag att delta i offentliga upphandlingar samt för att motverka oseriösa aktörer i upphandlingar. Om de nya reglerna skriver Hanna Trygg och Emelie Baniameri, Wistrand Advokatbyrå, i en ny praktikerartikel.

Foto Wavebreakmedia

Tre nya domare

Regeringen har den 21 september utnämnt tre nya domare.

Misstänks för grovt brott mot tystnadsplikt

En anställd på Attunda tingsrätt anhölls på onsdagen, misstänkt för att ha spridit sekretessbelagd information.

PRAKTIKERARTIKEL

Utdelningsbeskattning i fåmansföretag

I artikeln diskuteras två olika fall som prövats av förvaltningsdomstolarna under senare tid, som båda rört frågan om beskattningstidpunkten för utdelning från fåmansföretag.

Foto Andrey Popov

Ökade resurser till domstolarna

Domstolsverket välkomnar nu regeringens ökning av budgetmedel.

DOMARBLOGGEN

Om fiskalers utveckling

Vid Södertörns senaste utvecklingsinternat för domstolens fiskaler var temat olika strategier och metoder för att bli en bättre tingsfiskal.

Foto Wavebreakmedia

Stark arbetsmarknad för nya jurister

Årets arbetsmarknadsundersökning från fackförbundet Akavia visar på en stark arbetsmarknad för akademiker i allmänhet och jurister i synnerhet.

Foto Gamma-Man

HD prövar inte mål om grovt spioneri

Högsta domstolen har på tisdagen beslutat att inte meddela prövningstillstånd i målet där två bröder dömts för grovt spioneri och hovrättens dom står därmed fast.

Foto Natalie Oliwsson

Torsten och Ragnar Söderbergs professur i rättsvetenskap till Mauro Zamboni

Mauro Zamboni, professor i allmän rättslära vid Stockholms universitet, har utsetts till innehavare av Torsten Söderbergs professur i rättsvetenskap för perioden 2024–2027. Professuren kommer att ägnas åt forskning om lagstiftningsprocessen, med fokus på den fas där politiska intentioner omvandlas till konkreta lagtexter.

Elva nya domare

Regeringen har den 14 september utnämnt elva nya domare.

Foto Domstolsverket

Upphäver omdiskuterad lagändring

Den omdiskuterade lagändringen gällande utökad sekretess för målsäganden och vittnen ska upphävas. Det har riksdagen nu beslutat.

Foto Delphi

Nya delägare i Delphi

Advokatfirman Delphi har valt in Sandra Broneus och Karin Roberts som partners på byråns Stockholmskontor.

Vad är egentligen miljörätt?

I det senaste inlägget på Domarbloggen skriver domaren Joel Björk-Werner vid Södertörns tingsrätt om miljörätten och hur den har utvecklats till att bli ett eget juridiskt ämne.

Ny delägare i Vinge

Sam Seddigh, arbetsrättslig specialist, har anslutit som ny delägare vid Vinges Stockholmskontor.

Ökade möjligheter till internationellt advokatsamarbete

Efter att Advokatsamfundet reviderat sitt vägledande uttalande om internationellt samarbete, ökar nu möjligheterna till samarbeten med advokatbyråer i andra länder.

Åtal väckt om mord på 15-åring

Åklagaren har väckt åtal mot tio personer i ärendet om mord på en 15-åring i Skogås den 28 januari i år.

Om digitala bolagsstämmor

I anslutning till den tillfälliga stämmolagen, vilken möjliggjorde för bolag att hålla digitala bolagsstämmor helt utan fysiskt deltagande under pandemin, har regeringen nu lagt fram en proposition med avsikt att permanent tillåta digitala bolagsstämmor och om denna skriver nu Charles Arbro och Emelie Johannesson, Wistrand Advokatbyrå, i en ny praktikerartikel.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt