Bli kund Annonsera
fredag 29 maj 2026
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 4 maj 2023,

Beskattningstidpunkten för utdelning från utländskt fåmansföretag

Högsta förvaltningsdomstolen har i en dom den 26 april 2023 prövat en fråga om beskattningstidpunkten för en utdelning från ett utländskt fåmansföretag och om denna dom skriver Johan Linder Säverman, Wistrand Advokatbyrå, i en ny praktikerartikel.

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Bakgrunden till målet (mål nr 7394-21 m.fl.) var i korthet att ett utländskt fåmansföretag i februari 2012 hade beslutat om en utdelning till ägaren om 30 000 000 euro. Samma dag utfärdade bolaget ett skuldebrev till ägaren på samma belopp som utdelningen.

Bolagets skuld till ägaren minskade sedermera under år 2017, genom två amorteringar. Till saken hör vidare att ägaren inte var skattskyldig för utdelningen under år 2012. Vid tidpunkten för amorteringarna under år 2017 hade han däremot flyttat till Sverige.

Beskattningstidpunkten

Beskattningstidpunkten för en utdelning inträder när utdelningen kan disponeras (42 kap. 12 § inkomstskattelagen). Uttrycket ''kan disponeras'' motsvaras i äldre bestämmelser av uttrycket ''blivit tillgänglig för lyftning''.

Skatteverket beslutade att beskatta ägaren för inkomst av kapital för beskattningsåret 2017 med ett belopp som motsvarade den minskning av bolagets skuld som bolaget hade redovisat det året. Skattetillägg påfördes också. Förvaltningsrätten i Stockholm (2020-10-22, mål nr 24403-19 m.fl.) gjorde samma bedömning som Skatteverket.

I domen påstår förvaltningsrätten att det finns ''praxis'' som uppges visa att ''Den s.k. värdeöverföringskapaciteten är således en omständighet som ska beaktas vid bedömningen av om medel är att anse så som disponibla''. Vilken praxis förvaltningsrätten åsyftar anges dock inte.

Förvaltningsrätten för sedan ett resonemang som tycks gå ut på att bolagets tillgångar bestod av illikvida aktier och inte kontanta medel, varför reversen (enligt förvaltningsrätten) ''inte svarat mot någon verklig möjlighet för [ägaren] att under år 2012 förfoga över det beslutade utdelningsbeloppet''.

Kammarrätten gick på Skatteverkets linje

Kammarrätten i Stockholm (2021-10-14, mål nr 7995-20 m.fl.) gjorde också samma bedömning som Skatteverket. Enligt kammarrätten talade det förhållandet att utdelningen kvarstod i bolaget emot att ägaren hade möjlighet att disponera över beloppet år 2012.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade kort att bolaget hade fattat ett beslut om utdelning i pengar och att det samma dag utfärdat ett skuldebrev på motsvarande belopp. Av skuldebrevet framgick att ägaren hade rätt till betalning inom en månad från det att han hade begärt det. Utdelningen ansågs därför redan av den anledningen vara tillgänglig för lyftning och disponibel vid denna tidpunkt. Ägaren skulle således inte beskattas för utdelningen år 2017 och inte heller påföras något skattetillägg.

Det är givetvis bra att det nu ytterligare har klarlagts vad som gäller i fråga om beskattningstidpunkt för utdelning på aktier i utländskt bolag. Det inger dock viss förvåning att den aktuella frågan kom ända till Högsta förvaltningsdomstolen. Det anges t.ex. reservationslöst i Skatteverkets rättsliga vägledning att ”För kupongbolag är utdelningen disponibel på bolagsstämmodagen om inget annat beslutats”.

Svårförståelig bedömning

Det är svårt att förstå varför Skatteverkets bedömning blev en helt annan i det här fallet, som visserligen rörde ett utländskt bolag. I Högsta förvaltningsdomstolens rättspraxis har t.ex. aktieägare, som antar ett erbjudande från det utdelande bolaget om att låta aktieutdelning innestå hos bolaget, ansetts disponera över sin rätt till utdelning på ett sådant sätt att efter bolagsstämman utdelningen får anses vara tillgänglig för lyftning (RÅ 1983 not. Aa 111).

I det nu prövade fallet hade ju aktieägaren dessutom fått betalt för sin utdelningsfordran genom att han hade tagit emot en revers. Några invändningar mot vare sig utdelningsfordrans eller reversens marknadsvärden tycks inte ha framförts i målet. Det redovisas inte heller några närmare rättsliga överväganden avseende t.ex. rättspraxis i förvaltningsrättens och kammarrättens avgöranden, trots att utdelningen avsåg ett betydande belopp och skattetillägg dömdes ut.

Högsta förvaltningsdomstolens avgörande sällar sig till ett i raden av avgöranden från senare tid som tycks ha mindre av prejudikatvärde och vara mer ägnat att rätta till felaktiga underrättsavgöranden (se vidare t.ex. HFD 2019 ref. 6, HFD 2021 ref. 21, HFD 2021 not. 54 och HFD 2023 ref. 1).

Ny kammarrätts-president

Regeringen har den 28 maj anställt Ylva Johansson till en tidsbegränsad anställning som kammarrättspresident i Kammarrätten i Sundsvall.

Åtal för omfattande ekonomisk brottslighet

Fyra personer åtalas nu för omfattande ekono-misk brottslighet. Den huvudåtalade åtalas för totalt 16 brott, däribland sex fall av grovt bok-föringsbrott, två fall av grov näringspenningtvätt och fyra fall av brott mot aktiebolagslagen. Brottsligheten har skett både inom en fotbolls-förening i Södertälje och i flera bolag där den åtalade haft ledande roller.

Foto MRR-photography

43 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog vid sitt senaste sammanträde 43 nya ledamöter.

DEBATT

Bekymrande att tungt ansvar läggs på enskilda bankkunder

HD tar inte upp fallet där en man lurades av bedragare att föra över pengar. Hovrättens dom står därmed fast och banken är inte skyldig att betala ersättning, trots att det saknades vissa säkerhetssystem och rutiner som hade kunnat skydda honom. Detta är KO, Lena Aronsson, mycket kritisk till.

Mark Klamberg får uppdrag i Haag

Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, har utsetts av regeringen till ledamot i Permanent Court of Arbitration (PCA) i Haag.

Foto Danil Roudenko

Varannan svensk kan tänka sig använda AI i juridiska frågor

Allt fler svenskar ser AI som ett möjligt första stöd i en skilsmässoprocess. Framför allt efterfrågas hjälp med juridiska och praktiska frågor, men också ett verktyg som kan bidra till att barnets behov inte hamnar i skymundan när känslorna tar över. Det visar en ny Sifo-undersökning.

DLA Piper har valt in tre nya delägare

DLA Piper i Sverige har utsett tre nya delägare: Charlotte Brunlid, Johan Hübner och Olof Forssell.

DOMARBLOGGEN

Svensk hjälp till Bosnien-Hercegovina

Sveriges Domstolar har länge haft ett stort engagemang i Bosnien-Hercegovina och detta engagemang fortsätter inom ramen för det pågående utvecklingssamarbetet som finansieras av Sida.

Ny Counsel hos Delphi

Advokatfirman Delphi har rekryterat advokat Andreas Hallbeck som Counsel till Stockholmskontoret.

Par åtalas för flera grova brott i Uppsala

Åklagare har åtalat en man och en kvinna i 40-årsåldern för grova assistansbedrägerier, grovt bedrägeri och grov misshandel av en man med funktionsnedsättning i Uppsala.

Foto Harvepino

Ekobrott mot Sverige – från utlandet

Ekobrottsmyndigheten har för första gången tagit fram en samlad lägesbild över internationella aktörer som begår ekonomisk brottslighet riktad mot Sverige. Kartläggningen visar att ett växande antal personer bedriver avancerade brottsupplägg från utlandet ofta utan att själva sätta sin fot i Sverige.

Ny byrå ansluter till juristsamarbete

Malmöbyrån Moll Wendén ansluter nu till AGRD Partners.

Foto TOMAS PICH

Tre nya rådmän

Regeringen har den 21 maj utnämnt tre nya domare i Malmö tingsrätt.

DOMARBLOGGEN

Om domstolarnas legitimationsprövning

I det senaste inlägget på Södertörns domarblogg beskrivs hur domstolar prövar så kallade legitimationsmål. Dessa rör rätten att utöva yrken där det krävs legitimation, till exempel läkare, sjuksköterskor, lärare och ordningsvakter.

Advokatsamfundet avstyrker lagförslag

I sitt remissyttrande över betänkandet Straffansvar för deltagande i och samröre med kriminella sammanslutningar (SOU 2026:13) riktar nu Advokatsamfundet omfattande kritik mot utredningens lagförslag.

Foto Inbj

Nya domare utnämnda

Regeringen har vid sitt senaste sammanträde utnämnt fyra nya domare.

Samtycke i straffrätten

När gör ett medgivande skillnad i juridisk mening – och när gör det inte det? I en ny avhandling vid Stockholms universitet analyserar jur.dr Marie Kagrell samtyckets roll som grund för ansvarsfrihet i svensk straffrätt.

Foto Andrey Popov

Rättsosäkerhet i konkursförfarandet

Sverige saknar lagstiftning för auktorisering av konkursförvaltare. Ett informellt system har därför uppstått, som leder till dubbelarbete och viss rättsosäkerhet. Det visar granskning som Riksrevisionen har genomfört och som också kommer fram till att staten har ett svagt fokus på utdelning vid konkurser.

DEBATT

Jurister kritiska till regeringens EU-politik

Regeringen har stoppat genomförandet av EU:s nya regler om öppenhet när det gäller löner. Men vändningen kommer så sent att den framstår som oseriös. Den skapar också osäkerhet och extra kostnader för företagen. Det skriver nu två jurister i en debattartikel.

Foto Rickard Kilström/Stockholms universitet

SU-forskare bakom ny internationell AI-guide

En ny internationell AI‑guide sätter upphovsrätt i centrum för reglering av AI. Guiden har tagits fram i samarbete med Eleonora Rosati, profes-sor i immaterialrätt vid Stockholms universitet.

Foto Roland Magnusson

Fem nya domare

Regeringen har den 7 maj utnämnt tre kammarrättsråd och två rådmän.

DOMARBLOGGEN

Vad innebär förtjänst och skicklighet?

Om dessa och andra rekryteringsfrågor skriver Viktoria Engsoo, som arbetar som HR-specialist på Södertörns tingsrätt, i det senaste inlägget på tingsrättens blogg.

Foto Mostphoto

"Barnfängelse historisk tillbakagång"

Riksdagen har röstat för att Sverige ska införa fängelse för barn och enligt Bris är detta både beklagligt och oroväckande. Föreningen menar att det finns andra alternativ som både är mer effektiva och i linje med barns rättigheter och att det därför är allvarligt att riksdagen nu ändå går vidare med barnfängelserna.

Umeåman åtalas för grova internetbrott

Åklagaren har väckt åtal mot en 18-årig man i Umeå för en mängd grova brott begångna inom ramen för våldsbejakande nätverk på internet.

Foto Piotr Pawinski

Rekordstor brottsvinst i kryptovaluta säkrad

Kryptovaluta till ett värde av 127,6 miljoner kronor har säkrats efter att polis och åklagare i Sverige lyckats spåra tillgångar från sedermera nedstängda digitala narkotikamarknadsplatsen Flugsvamp 2. En nyckel till framgång uppges vara samverkan mellan myndigheter i Sverige och det internationella samarbetet.

Ny överdirektör för Skatteverket

Regeringen har utsett juristen Gunilla Åsenius till överdirektör vid Skatteverket.

Foto © Per Björkdahl | Dreamstime.com

Polisman åtalas för grova brott

En polis i Skaraborg åtal-as för bland annat grovt dataintrång och grovt brott mot tystnadsplikt.

DOMARBLOGGEN

Om nit och redlighet

Nit och redlighet i rikets tjänst är en utmärkelse som personer som varit anställda inom staten i minst 30 år kan tilldelas. Men vad är det egentligen?

Färre överprövningar av upphandlingsmål

Antalet inkomna överprövningsmål i förvalt-ningsdomstolarna minskade med 2,5 procent under 2025 jämfört med 2024. Det visar ny statistik från Upphandlingsmyndigheten. Sam-tidigt ökade den genomsnittliga handläggnings-tiden i förvaltningsrätterna under 2025 med 15,4 dagar jämfört med året innan.

Foto GAMMA-MAN

Åtalas för synnerligen grovt narkotikabrott

Åklagare har väckt åtal mot tolv personer, sju kvinnor och fem män, i ett ärende som rör hanteringen av 33 kilo kokain. I ärendet har 31 kilo kokain till ett gatuvärde av cirka 30 miljoner kronor tagits i beslag.

Foto Wavebreakmedia

Ny domare

Regeringen har den 30 april utnämnt en ny lagman.

Foto Michael Erhardsson

Härnösand får helt ny domstolsbyggnad

Domstolsverket har genomfört en upphandling av ny domstolsbyggnad i Härnösand där förvaltningsrätten kommer att bedriva sin verksamhet.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.
» Logga in automatiskt

Du behöver vara inloggad för att läsa artikeln

» Logga in automatiskt