Jan-Mikael Bexhed gick med flaggan i topp från ett sargat Skandia.

Mot nya mål. Före detta Skandiajuristen Jan-Mikael Bexhed kan nu titulera sig advokat.

VERKTYG

»

Skriv ut

»

Tipsa en vän

»

Skriv kommentar

E-postadress att skicka till
Ditt namn
Skicka

Ryktet på stan säger att 56-årige Jan-Mikael Bexhed är en mycket kvalificerad och skicklig jurist. Men han har inte samma höga profil som många affärsjurister kring Norrmalmstorg. Ändå kan det vara missvisande att kalla honom doldis. En person som arbetat på Skandia i 23 år och varit dess chefsjurist under halva tiden har svårt att bibehålla sin anonymitet.

Och när han nu efter några års medieskugga kastar sig in i hetluften som advokat bestämde jag mig för att stilla min nyfikenhet rörande fenomenet Bexhed. Vi möts i redaktionens lokaler på Sveavägen. Han hänger ifrån sig sin ljusa rock och blottar sin kritstrecksrandiga kostym (utbytt till en mörk dito vid forograferingen dagen därpå) och sin ljusblåa skjorta med slips i blått och rött. Det är inte första gången jag noterar hans korrekta men kanske lite konservativa klädstil.

Det vilar något tidlöst och klassiskt över hans väsen. Och engagemanget och glöden lyser som starkast när han beskriver vår kyrkohistoria eller spår av gångna tider i våra landskap.

- Att åka på en slingrande grusväg helt oförändrad genom sekler i ett svenskt försommarlandskap är fantastiskt.

Tonvikt på skatterätt

Men vi måste givetvis uppehålla oss en del kring juristen Jan-Mikael Bexhed och konstaterar att han inledde sin bana med notarietjänstgöring hos dåvarande Riksskatteverket och på tingsrätt, fortsatte med kammarrätt och länsrätt, sedan vidare till arbete som utredningssekreterare på finansdepartementet. Därmed var grunden lagd med tonvikt på skatterätt men också med inslag av förvaltningsrätt och civilrätt. 1985 klev han in på Skandia.

- Vi var inte specialiserade utan fick göra allt. Och skattejuridiken låg på juristavdelningen och inte finansavdelningen vilket var ovanligt och roligt.

Men trix och tvivelaktig skatteplanering drog han sig för.

- Upplägg höll vi inte på med. Men vi kunde naturligtvis inte garantera att allt skulle stå sig vid en rättslig prövning. Vårt rättesnöre var att om något ifrågasattes skulle vi i alla fall inte skämmas för att ta en rättslig process.

Det blev många processer genom åren. Jan-Mikael Bexhed vann flera mål i Regeringsrätten och flera mål i EU-domstolen. Vid ett tillfälle hade dåvarande Försäkringsinspektionen förelagt Skandia att inte verkställa ett styrelsebeslut vilket regeringen först mildrade och Regeringsrätten helt undanröjde.

- Det fanns ingen laglig grund för föreläggandet. Och det var nytt att utnyttja rättsprövningen då i slutet på 80-talet. På den tiden var det många, även jurister, som inte tyckte att man skulle utmana staten.

Europarätten dynamisk

Sedan dess har EU-rätten och Europakonventionen varit viktiga arbetsredskap och källa till inspiration för Jan-Mikael Bexhed. Han talar varmt och engagerat om behovet av grundläggande mänskliga rättigheter.

- Förhållandet mellan enskilda och det allmänna har alltid intresserat mig. Och jurister borde oftare lyfta fram bestämmelsen i regeringsformen, till exempel att ”den offentliga makten utövas under lagarna”.

- Europarätten, normhierarkin i lagstiftningen och frihetsfrågorna är ett väldigt dynamiskt område. Här har också företagen och näringslivet mycket att hämta, inte bara enskilda.

Jan-Mikael Bexhed ser, när han kastar en blick i den juridiska backspegeln, att staten inte alltid varit förtjust i att behöva avstå makt till domstolarna.

- Men det är väsentligt bättre i dag genom den svenska rättens europeisering. Det har varit en negativ och restriktiv hållning där staten inte velat släppa ifrån sig det som man uppfattar som politiskt. Men det gäller naturligtvis att vi också har domare som brinner för att skipa rätt och inte bara ser målen som nummer i någon domstolsadministrativ statistik.

Skandia kunde förstås som en av många aktörer på marknaden uppfattas som David i förhållande till staten Goliat när det gällde möjligheten att agera på försäkringsområdet. Men 2003 när Skandiaaffären briserade blåstes bolaget upp till den stora giriga boven som svek småsparare och försäkringstagare. Högt uppsatta tjänstemän hade skaffat sig lägenheter i attraktiva områden, bonusar och andra förmåner.

Helskinnad genom Skandiaaffären

Men chefsjuristen, medlemmen i bolagsledningen tillika sekreteraren i styrelsen Jan-Mikael Bexhed klarade sig helskinnad genom dramat.

- Jag tog inte själv emot någon lägenhet av Skandia. Den bostadsrätt som vi hade dög bra..

Men kunde du ha hindrat utvecklingen som chefsjurist?

- Nej, enligt min uppfattning hade jag inte kunnat hindra misskötseln. Det fanns knappast några juridiska frågor som hade kunnat ändra på det.

Jan-Mikael Bexhed medger att det var befogat med allvarlig kritik mot bolaget men han tyckte att affären i vissa delar fick fel fokus.

- Det tråkigaste var att Skandia blev ett allmänt villebråd. Och ingen ägare ville eller vågade ställa upp för bolaget. Skandia hade inga stora stabila ägare, menar Jan-Mikael Bexhed.

Till slut såldes Skandia till sydafrikanska Old Mutual efter ett fientligt uppköp och för två år sedan klev Jan-Mikael Bexhed av tåget efter att ha avverkat sex vd:ar och åtta styrelseordförande. Det naturligaste för en utomstående betraktare kanske hade varit att han slukats upp som bolagsjurist av en stor koncern eller gått till någon av de stora byråerna. I stället valde han att bli landets första adjungerade universitetslektor i kulturegendomsrätt. Och så startade han konsultverksamhet inom affärsjuridik.

- Jag tyckte att jag kunde göra lite annorlunda saker. Det är det som gör juridiken rolig, att hålla på med olika saker. Jag har läst och förkovrat mig mycket inom kulturegendomsrätt, framför allt internationellt eftersom ämnet är mycket större utomlands.

Den gamle Skandiajuristen distraheras under samtalet av sms-pip från mobilen och han har svårt att avhålla sig från att gräva fram luren ur fickan. Men så återvänder fokuset snabbt. Som när han berättar att han följer tvisten mellan Visby stift och en liten församling på Gotland om äganderätten till de medeltida så kallade prästlönefastigheterna som ska upp i Högsta domstolen. Han återger med ett engagemang som bestämt får hans kinder att blossa upp flera hundra år gamla alldeles relevanta lagrum. Han förklarar vidare med sorg hur lagstiftningen missat att skydda de gamla fina prästgårdarna, som Svenska kyrkan nu säljer ut på löpande band, så att vem som helst kan förvärva dem och göra vad de vill medan kyrkobyggnaderna åtnjuter ett mycket långtgående skydd.

- Jag har alltid varit intresserad av kulturhistoria. Det är viktigt med intressen och vidare utblickar och att arbeta med saker vid sidan av yrket.

Specialiserar sig

Jan-Mikael Bexhed noterar att många nyutexaminerade jurister snabbt specialiserar mig och mister den breda blick som kännetecknade många av de äldre juristerna.

- Det är tråkigt med ungdomar som bara gör en sak.

Och den mentalitet som göder överdrivet långa arbetsdagar är han skeptisk mot.

- Jag är inte säker på att man uträttar mer för det. Det kan gå utöver kvaliteten och resultatet.

Noggrannhet och pålästhet kännetecknar en god jurist och de egenskaperna tycks Jan-Mikael Bexhed besitta. Han överlämnar ogärna för mycket arbete åt en biträdande jurist.

- Jag kanske har en gammaldags inställning men även om man har duktiga medarbetare så måste man göra mycket själv för att bli insatt i detaljerna. Jag har väldigt stor respekt för det juridiska hantverket.

- Ska man göra ett bra jobb finns det inga genvägar.

Till noggrannheten hör att ständigt följa lagstiftningen. Jan-Mikael Bexhed berättar att han ögnar igenom alla nya propositioner. Det låter som en omöjlig uppgift. Inte ens vi på redaktionen som ser lagarna passera in i vår databas har total kontroll över flödet.

- På det sättet kan du senare dra paralleller till fall som du stöter på. Det är väldigt bra att ha koll på lagstiftningen.

Slipper transaktioner

Någon stor medarbetarstab som gräver fram svaren får han å andra sidan inte när han nu blir delägare på Stockholm Arbitration & Litigation Center (SALC) Advokatbyrå KB. Han räknar med att bidra med sitt kunnande inom bland annat förvaltningsprocess, skatterätt och Europarätt. Transaktioner slipper han. Det höll han på med på Skandia och det får räcka. I övrigt är han mottaglig för det mesta, gärna kulturegendomsrätt när det trillar ner sådana fall. När jag undrar varför de stora drakarna inte knöt honom till sig ser han blygsamt frågande ut. Och att gå till en mindre, nischad byrå ser han inte som någon nackdel.

- Jag har arbetat i en stor organisation och lett den. Nu är det roligt att gå in i en liten organisation med spetskompetens.

Men på nära håll kan Jan-Mikael Bexhed få utlopp för en del av sitt historiska intresse. Den 25-årige sonen arbetar som intendent på Uppsala Auktionskammare och samtalsämnen saknas således inte när de möts. Och resor tänker han fortsätta att njuta av. Och då handlar det förstås inte om att ligga på stranden.

- Jag tycker det är lika roligt att besöka en hembygdsgård som att åka till New York, säger han.

Kanske fångar detta påstående Jan-Mikael Bexhed som person. Komplexiteten och pendlandet mellan det stora och det lilla. Något eftersträvansvärt för unga jurister. Och något att uppmuntra för deras arbetsgivare.