– De här bevisen bygger på discipliner som vi jurister inte vet något om, det kan handla om psykologi, genetik, om medicin eller it och där sitter vi och bedömer, åklagare och domare, på daglig basis utan att ha speciellt mycket kött på benen, förklarar Moa Lidén, doktor i juridik och psykologi vid Juridiska institutionen och projektledare för EB-CRIME.

För att ge praktiker, så som jurister och poliser, mer kunskap har Moa Lidén tillsammans med ett antal forskare inom olika discipliner gått ihop och startat nätverket EB-CRIME, centrum för evidensbaserad straffrätt. Där kommer man analysera ett antal bevis som är vanliga i domstolar idag.

Hur gammal är barnsoldaten?

I nätverket kommer man bland annat titta lite närmare på åldersbedömningar. För att avgöra hur gammal en person är använder man traditionellt sett forensiska metoder och tittar på tänder, knän och nyckelben.

– Vi vet att det finns en felmarginal i de bedömningarna. Frågeställningen vi är intresserad av är då om det finns bättre metoder?

Forskarna kommer här att jämföra tre olika sätt att avgöra ålder: Marie Allen kommer titta på dna-metylering, Moa Lidén kommer att studera hur bra vi människor är på att bedöma ålder och Anders Hast ska använda sig av AI-teknik som läser av ansiktsbilder för att se om det kan vara ett bättre sätt att avgöra hur gammal någon är.

– Det här är något som framförallt har blivit relevant mot bakgrund av att man inte alltid har identifierat individerna man ska åldersbedöma, utan kanske bara har ett foto. Det kan vara påstådda barnsoldater till exempel, hur gamla är de?

Kan AI berätta när någon ljuger?

I nätverket kommer de också att studera mänskliga utsagor. Att veta om någon talar sanning är oftast centralt i en rättegång. Men hur vet man det? Detta kommer de undersöka bland annat genom att låta människor få ljuga och tala sanning. Sedan ska både människliga bedömare och AI få analysera utsagorna. Är människa eller dator bäst på att avslöja lögner? 

- Jag skulle bli väldigt förvånad om AI:n funkar jättebra. Men är den bara bättre än vad mänskliga bedömare är då är det skäl i sig att reflektera över användandet av sån teknik.

En stor blodfläck på asfalt

För att ta reda på vems dna som finns på en brottsplats används olika metoder för att analysera bland-dna. Finns en metod som är bättre än de andra? Det ska de undersöka i EB-CRIME. Foto: Getty images

Forskningen måste nå rättssalen

Totalt kommer nätverket att analysera sex olika typer av bevis. Förhoppningen är att studierna ska ligga till grund för riktlinjer kring hur man arbetar med bevis inom polis och domstol.

– Vi måste lära oss att kommunicera den tillgängliga forskningen så att praktiker kan fatta beslut på basis av den. Det ska inte bara stanna vid de olika institutionerna. I den bemärkelsen är EB-CRIME unikt, att vi tar steget in i rättssalen.

Vill göra unga jurister mer förberedda på arbetet i domstol

Juriststudenter idag lär sig inte att bevisvärdera eftersom det inte ingår i deras utbildning. Moa Lidén har dock redan planer på att införa ett moment på juristprogrammet i Uppsala. Förhoppningen är att förmedla den kunskap kring bevisvärdering som kommer att ges ur nätverkets forskning och som hon själv saknade när hon fick sitt första jobb vid en domstol.

– Man läser 4,5 år juridik om principer och paragrafer. Sen hamnar man på domstol och sitter där och funderar, var är juridiken? De flesta målen är inte speciellt komplexa juridiskt. Utan det är bevisningen som är svår. Det är helt uppenbart att det rör sig om en misshandel, men kan det bevisas? Den biten skulle vara häftig att bidra till, att hjälpa nya jurister att värdera bättre.