
Reformeringen av våldtäktslagstiftningen ska följas upp
VERKTYG
Den 1 juli 2018 ändrades sexualbrottslagstiftningen så att det blev tydligare att gränsen för straffbar gärning ska gå vid om deltagandet i en sexuell aktivitet är frivilligt eller inte, den så kallade samtyckeslagstiftningen.
Det krävs alltså inte längre att gärningsmannen har använt sig av våld eller hot, eller utnyttjat offrets särskilt utsatta situation, för att kunna dömas för exempelvis våldtäkt. Samtidigt infördes också ett särskilt oaktsamhetsansvar för vissa allvarliga sexualbrott.
Så kallad oaktsam våldtäkt är fall där gärningsmannen varit grovt oaktsam i förhållande till att den andra personen inte medverkade frivilligt. Med andra ord borde gärningsmannen ha förstått att den andra personen inte ville ha sex.
Gränsdragningsproblem
År 2020 publicerade Brå en rapport om reformeringen av lagstiftningen som bland annat visade att den hade fått effekt i form av åtal och fällande domar för nya typer av handlingar. Brå identifierade samtidigt en del gränsdragningsproblem vid tillämpningen av lagstiftningen som kan äventyra rättssäkerheten, framför allt när det gäller det nya brottet oaktsam våldtäkt.
Brå får nu i uppdrag att göra en uppföljning av lagstiftningen som omfattar en längre tidsperiod och som även inkluderar en analys av den straffskärpning av våldtäktsbrottet som infördes 2022. Brå ska bland annat analysera hur anmälningar, åtal, personuppklaring och fällande domar har utvecklats.
Tolkningssvårigheter och bevisproblem
Vidare ingår till exempel att analysera om det har skett någon förändring i vilken typ av ärenden som leder till åtal och som tas upp i domstol. Brå ska även uppmärksamma eventuella tolkningssvårigheter och bevisproblem och särskilt belysa brottet oaktsam våldtäkt.
– En del av den omläggning av rättspolitiken som regeringen nu gör innebär ett grundläggande perspektivskifte från gärningsman till brottsoffer. Uppdraget till Brottsförebyggande rådet är en viktig del i att säkerställa att lagstiftningen värnar brottsoffret och ger ett effektivt skydd för personer som har utsatts för sexualbrott, säger justitieminister Gunnar Strömmer i ett pressmeddelande.
Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 14 februari 2025.