Bli kund Annonsera
söndag 3 december 2023
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 18 oktober 2023,

Juristens roll i AI-samhället – ett samtal med forskaren Stanley Greenstein

I takt med att användningen av AI ökar i samhället blir frågor om teknikens relation till rätten och juristens roll i teknikutvecklingen alltmer aktuella. Stanley Greenstein, juris dr. och docent i rättsinformatik, framhåller att juridiken har en viktig roll i teknikutvecklingen och vikten av att jurister har kunskap om tekniken.
Stanley Greenstein

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Stanley Greensteins intresse för teknik fanns redan då han studerade juridik i Sydafrika. Efter sin juristexamen läste han kurser i tekniska ämnen och under sin master i Law and IT på Stockholms universitet fick Greenstein upp ögonen för kombinationen juridik och teknik. Plötsligt var, berättar Greenstein, juridik intressant och något väldigt spännande.

Greenstein disputerade 2017 inom rättsinformatik, ett rättsområde som handlar om juridikens förhållande och samspel med modern informations- och kommunikationsteknik (IT), och forskar samt undervisar idag inom området. Hans huvudsakliga intresseområde är samspelet mellan teknik och samhälle, med ett fokus på AI och dess etiska och samhälleliga implikationer.

Ett givande och utmanande rättsområde

Teknikutvecklingen sker snabbt och det händer mycket inom tekniken. Inom rättsinformatiken finns det därför alltid något på gång, berättar Greenstein, och framhåller hur givande det är att forska inom ett sådant område, inte minst nu när det finns en sådan hype kring AI.

Det finns emellertid också utmaningar med arbetet. Forskning inom rättsinformatik sker ofta tvärvetenskapligt, vilket ger upphov till speciella svårigheter.

Greenstein berättar att det är en utmaning att teknikutvecklingen går så fort framåt. För att kunna göra en rättslig analys av tekniken, fortsätter han, måste man behärska den tekniska biten. När utveckling sker snabbt kan dock tekniken redan ha hunnit ändras när man börjar med den juridiska delen, vilket gör det svårt att landa i något i sin rättsliga analys.

En annan utmaning är att en tvärvetenskaplig metod kan utmana den traditionella rättsdogmatiska metoden. Greenstein förklarar att man i det tvärvetenskapliga arbetet exempelvis tar hänsyn till fler källor än de traditionella rättskällorna. Jurister som har en mer renodlad rättsdogmatisk syn på ett problem kan därför ibland ha svårt att acceptera en mer tvärvetenskaplig metod.

Samarbete över discipliner

Som verksam inom området är det viktigt att ha kunskap inte bara om juridiken, utan även om tekniken. Greenstein framhåller dock att man som jurist inte förväntas bli expert på tekniken. Det är därför, fortsätter han, viktigt att kunna prata med experter inom andra discipliner.

En framtida utmaning för området och tvärvetenskapliga samarbeten är att hitta ett gemensamt språk för forskare och verksamma inom olika discipliner: Juristen måste kunna förklara juridiken och IT-utvecklaren tekniken på sådant sätt att båda förstår.

Greenstein framhäver att jurister måste öva mer på att arbeta tillsammans med IT-utvecklare. Juristutbildningar är rent allmänt inte utformade för att ge juriststudenter tillfälle att öva på att arbeta tillsammans med experter inom andra discipliner, till exempel med systemvetare. Kanske, säger Greenstein, måste de etablerade akademiska strukturerna justeras för att uppmuntra disciplinöverskridande samarbeten.

Juristens roll i teknikutvecklingen

Det finns inom teknisk forskning en stor efterfrågan efter jurister som sysslar med rättsinformatik. Många IT-utvecklare som söker projekt, förklarar Greenstein, vill gärna ha med en jurist för att få det rättsliga och etiska perspektivet och på så sätt kunna bygga in juridiken i de tekniska lösningar som utvecklas.

Det är positivt att IT-utvecklare vill ha med jurister i utvecklingen, men det kräver också att det finns jurister som är kunniga inom teknik.

Jurister, framhåller Greenstein, har en viktig roll i teknikutvecklingen. Juristens roll är att identifiera risker med den teknik som tas fram. Samtidigt måste rum lämnas för teknisk innovation, vilket medför en svår balansgång för juristen. Juridiken, fortsätter Greenstein, ska inte sätta stopp för den tekniska utvecklingen. Greenstein påpekar dock att det finns något i att juridiken utvecklas långsammare än tekniken.

Att juridiken har en bromsande effekt är viktigt. Det får IT-utvecklare att tänka igenom en gång till innan nya system sjösätts. Ny teknik, inte minst inom AI, kommer trots allt med stora risker och kan få omvälvande konsekvenser för individen och samhället.

Värderingar måste byggas in i tekniken

Den största risken med den ökade användningen av AI i samhället är, enligt Greenstein, att vi människor slutar tänka självständigt och i stället förlitar oss på att tekniken, exempelvis AI, vet bäst.

I förhållande till rätten utmanar teknikutvecklingen tillämpningen av etablerade juridiska begrepp och rättsliga principer. När AI används inom beslutsfattande försvinner exempelvis transparensen – det går inte att förstå hur ett beslut har tagits och det skapas så kallade svarta lådor – vilket är ett konkret hot i förhållande till rättsstatens principer som genomsyrar vårt rättsväsende.

För att möta dessa risker och utmaningar är det viktigt att programmera in värderingar, som rättsstatens principer, i tekniken. Det är emellertid en utmaning och det är inte säkert att alla rättsliga principer går att översätta till kod.

Vilka värderingar som byggs in i tekniken är således centralt, men också något mycket komplext. Värderingarna som byggs in, förklarar Greenstein, måste exempelvis kunna ändras över tid. Greenstein påpekar att diskussioner om teknikens risker alltid leder till frågan om vilket samhälle vi vill ha. Det är, fortsätter han, inte en fråga som jurister i första hand tänker på när ett problem måste lösas.

Framtiden för rätten och jurister

Det finns som nämnts utmaningar med AI-teknik och den teknikutveckling som tycks ske allt snabbare. Greenstein tycker ändå att tekniken har en plats i rätten. AI kan göra samhället bättre och även vara ett viktigt hjälpmedel i rättsväsendet. Likväl finns det en gräns då tekniken inte längre är ett hjälpmedel och riskerar att vara mer till problem än nytta.

Den ökade användningen av AI, både i rättsväsendet och i stort, kommer troligtvis, inte minst med den AI-förordning som EU håller på att besluta om, innebära att jurister måste ha större kunskap om tekniken.

Greenstein framhåller emellertid att jurister i teknikutvecklingen har ett ansvar att värna om de värderingar som samhället har bestämt är viktiga. I förhållande till den ökade användningen av AI är det viktigt, fortsätter han, att jurister inte tappar synen på människan.

Juridik är, påpekar Greenstein, ett verktyg för att se till att människan är i centrum: att det finns mänsklig autonomi och att denna autonomi inte eroderas. Han avslutar med att juridiken finns bland annat för att skydda människan från risker – och nu måste juridiken och juristerna göra det i förhållande till framväxande teknologier såsom AI.

Foto Boris Breytman

Ny tillfällig hovrättspresident

Regeringen har beslutat att tillfälligt anställa hovrättslagmannen Monika Sörbom som hovrättspresident i Svea hovrätt.

Kammarrätten i Göteborg får ny kammarrättspresident

Regeringen har utnämnt lagmannen Jörgen Nilsson till kammarrättspresident i Kammarrätten i Göteborg. 

Petra Lundh blir ny rikspolischef

Regeringen har beslutat att utse Petra Lundh till ny rikspolischef från och med den 1 december 2023. Förordnandet gäller i sex år.

Nya domare

Regeringen har den 30 november utnämnt två nya domare.

DOMARBLOGGEN

Vad gör en utsänd långtidsexpert och projektsamordnare?

Veckans inlägg på Södertörns tingsrätts blogg handlar om det internationella arbetet som Sveriges Domstolar bedriver och om hur det är att arbeta som långtidsexpert och projektsamordnare i två olika länder.

Tre nya delägare till MAQS

Anders Lindström, Per Lagerkvist och Fredrik Mörner tillträder som delägare i MAQS Advokatbyrå från och med den 1 januari 2024.

Kommun ska betala sanktionsavgift

Integritetsskyddsmyndigheten utfärdar en sanktionsavgift på 300 000 kronor mot en kommun som införde en digital skolplattform utan att genomföra en konsekvensbedömning.

DO kräver ersättning för diskriminering

En kommun i Dalarna har enligt Diskrimineringsombudsmannen (DO) inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att anpassa skolgången för en elev med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Tre nya domare

Regeringen har den 23 november utnämnt tre domare.

Foto gesrey

Kan AI användas som rättskälla?

Stiftelsen för rättsinformations årliga konferens hölls i Delphis lokaler i centrala Stockholm och fokuserade i år på frågor om hur generativ AI kan påverka den juridiska domänen och juristers arbete. Flera talare inom olika yrkesområden gav sin syn på saken.

Ingen diskriminering att neka mobilt BankID

Diskrimineringsombudsmannen (DO) anser att det inte var fråga om diskriminering när ICA-banken nekade kunder utan svenskt pass eller nationellt id-kort att ansöka om mobilt BankID.

RÅ överklagar avvisningsbeslut

Riksåklagaren har överklagat ett hovrättsbeslut om att avvisa ett åtal om barnfridsbrott. Hon yrkar att Högsta domstolen ska återförvisa målet till hovrätten.

Foto Inbj

Nya domare

Regeringen har den 16 november utnämnt 20 domare.

Ny chef för skattenämnder

Regeringen har beslutat att anställa tf. kammarrättslagmannen Eva Östman Johansson som chef för Skatterättsnämndens och Forskarskattenämndens kansli

Foto Roland Magnusson

Körlektion på ryska var diskriminering

Diskrimineringsombudsmannen (DO) begär att en körskola ska betala diskrimineringsersättning för diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet efter att ha nekat en man en körskolelektion med anledning av att han inte ville tala ryska med körskolläraren.

Straffavgift för advokater höjs

Den 15 november fattade riksdagen, i enlighet med Advokatsamfundets förslag, beslut om en höjning av den straffavgift som advokater kan åläggas om de har brutit mot god advokatsed.

STUDENTARTIKEL

Rätten att öppna konto

I takt med det finansiella systemets övergång mot ett kontantlöst samhälle har bankerna getts en större roll i att erbjuda medborgarna betalkonton, men dessa har också ett ansvar i enlighet med penningtvättsregelverket. I denna artikel utreder studenten Zack Norén rättsläget kring fysiska personers rätt att öppna betalkonto.

Ny delägare till Lindahl

Natalie Bretz börjar som ny delägare i Lindahl Advokatbyrå den 1 januari nästa år.

Wistrand går ihop med internationell byrå

Wistrand blir nu en del av CMS, en av världens största advokatbyråer.

DOMARBLOGGEN

Varför ska unga behandlas annorlunda?

Södertörns tingsrätt senaste två blogginlägg diskuterar den mycket aktuella frågan om varför det ska finnas en särskild ordning för unga lagöverträdare.

Advokatsamfundet inrättar tillsynsenhet

Den 9 november fattade Advokatsamfundets styrelse beslut om att det ska inrättas en särskild tillsynsenhet.

STUDENTKRÖNIKA

Internet – från anarki till plattformsdespoti?

Internet beskrevs ursprungligen som en slags anarkistisk frizon. Decennier senare har vi ett annat internet där sociala medier-bolag har en makt över våra liv – och det demokratiska samtalet - få kunde förutse. Vem bestämmer över ditt digtala liv?

16 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 16 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 9 november.

Advokatsamfundet och Advokatguiden förlikas

Sveriges Advokatsamfund och Advokatguiden AS har ingått en förlikning i två mål i Patent- och marknadsdomstolen som Advokatsamfundet tidigare har inlett mot bolaget.

KRÖNIKA

Onödig lagstiftning om bolagsstämmor online?

I ett lagförslag önskar regeringen i ABL reglera bolagsstämmor online. Men näringslivet pläderar för fysiska stämmor som bäst procedur för samtalet med aktieägarna. Behövs nya regler? Om det skriver professor emeritus Torsten Sandström i en krönika.

Sanktionsavgift mot bolag som skickat kunduppgifter fel

Integritetsskyddsmyndigheten utfärdar en sanktionsavgift på 500.000 kronor mot ett bolag som av misstag skickat ett mejl till ett stort antal av sina kunder som innehållit en fil med uppgifter om tusentals andra kunders ekonomi.

Foto Pia Nyman

Ny dispaschör utsedd

Regeringen har förordnat Paula Bäckdén till ny dispaschör.

PRAKTIKERARTIKEL

Nya regler om visselblåsning

Den 17 december måste företag med 50-249 anställda ha interna rapporteringskanaler på plats för visselblåsning enligt visselblåsarlagen. Om de nya reglerna skriver advokat Viktoria Hybbinette och biträdande jurist Douglas Palm, Wistrand Advokatbyrå, i en praktikerartikel.

dNovo delas upp i två verksamheter

Advokatfirman dNovo delas nu upp i två nya, oberoende verksamheter.

STUDENTARTIKEL

Överutnyttjande av omprövningsrätten

Förvaltningsärenden om- och överprövas av en stor mängd anledningar. I denna artikel skriver studenten Zack Norén, Stockholms universitet, om balansen mellan processekonomi och grundläggande demokratiska värden.

Foto Michael Erhardsson

DO kräver ersättning från kommun

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att en kommun i Skåne ska betala diskriminerings-ersättning till en elev som utsatts för sexuella trakasserier.

Tillsyn över advokater ska förbättras

Den proaktiva tillsynen över advokater och advokatbyråer bör ta sin utgångspunkt i en riskbaserad modell. Det anser Advokatsamfundet, som nu föreslår att en särskild tillsynsenhet inrättas.

Foto Boris Breytman

Uppsalastudent vann stor casetävling

Sveriges största casetävling inom affärsjuridik är avgjord. Emilia Nordin, studerande vid Uppsala universitet, utsågs till vinnare efter två intensiva finaldagar i Uppsala.

Foto Stuart Miles

Juristens roll i AI-samhället

I takt med att användningen av AI ökar i samhället blir frågor om teknikens relation till rätten och juristens roll i teknikutvecklingen alltmer aktuella. Enligt Stanley Greenstein, juris dr. och docent i rättsinformatik, har juridiken en viktig roll i teknikutvecklingen och det är viktigt att jurister har kunskap om tekniken.

Första nämndbeslut om grovt barnfridsbrott

Nämnden för brottsskadeersättning har beslutat i fem nya ärenden enligt de nya skadeståndsreglerna från juli 2022.

Foto Wavebreakmedia

71 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 71 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 12 oktober.

Tretton män åtalas för mord i Södertälje

Åklagaren har väckt åtal mot totalt 13 män för inblandning i ett mord den i oktober förra året i Ronna, Södertälje.

STUDENTKRÖNIKA

Därför vill (nästan) ingen bli domare

Svenskt rättsväsende skriker efter fler domare men allt färre nyblivna jurister vill bli tingsnotarier. I skuggan av den svenska våldsvågen är det inte svårt att förstå varför.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt