Bli kund Annonsera
Praxis
fredag 24 januari 2020
Publicerad: 12 mars 2010,
Bo Svensson med materialet och remissvaret till nya plan- och bygglagen samlat i en kartong

Fredagsintervjun med Bo Svensson: Därför skärper lagrådet tonen

Regeringen hade så bråttom med den nya plan- och bygglagen att de sedvanliga författningskommentarerna slopades. Och skollagen innehåller ett stort antal fel och brister. Sällan har Lagrådet skällt på politikerna som under denna vår. - Det brister i planeringen, säger Bo Svensson i Lagrådet i fredagsintervjun.
Förre justitierådet Bo Svensson vid sitt skåp som en gång stått på slottet. Han kritiserar lagstiftarnas tilltagande slarv.

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Bo Svenssons tillvaro är mer hektisk än när han satt på Högsta domstolen. Nu ska det pensionerade justitierådet hinna med ett antal förtroendeuppdrag och skiljemannauppdrag parallellt med heltidsarbetet på sjunde våningen i gamla riksdagshuset på Riddarholmen. Och aldrig har Lagrådet varit så pressat. Den parlamentariska situationen har bidragit till det.

- Det är helt klart svårare när fyra partier ska enas än det var när sossarna satt ensamma i regeringen, säger Bo Svensson.

Vi möts i sammanträdesrummet och Bo Svensson har en välstruken mörkgrå kostym på sig med den röda ordensknappen från Hederslegionen på kavajen. Han ska på den nyligen avgångne HD-ordföranden Johan Muncks stora tillställning på torsdagskvällen.

- Johan Munck är en av de största juristerna i sin generation, menar Bo Svensson.

Ministrar utan portfölj

Bo Svensson har perspektiv på lagstiftningsarbete. Han var med redan i början på 70-talet när två ministrar utan portfölj övervakade lagstiftningen för regeringens räkning. Då hette de Carl Lidbom och Sven-Erik Nilsson. Grovarbetet gjordes av sedermera Riksåklagaren Magnus Sjöberg och Bo Svensson.

Det var på den tiden du-reformen genomfördes och språket skulle bli mer lättillgängligt och rakt.

- Arbetet med att förenkla regeringskansiets språk skedde i samarbete med Svenska språknämnden. Sven-Erik Nilsson var inte alltid populär bland tjänstemännen i regeringskansliet och den svenska han genomdrev kallades ”Hästvedaprosa”.. Han förbjöd ord som till exempel befattningshavare och stadgas, minns Bo Svensson.

Men några juriskonsulter finns inte längre i regeringen och granskningsfunktionen har flyttats till en lagstiftningsenhet i justitiedepartementet. Språkfrågorna har fått mindre betydelse i regeringsarbetet.

- Ett kansliråd på en lagstiftningsenhet i ett departement talar inte med samma auktoritet som ett statsråd.

Exceptionellt

Nu finns det tecken på att det gamla byråkratspråket är på väg tillbaka. Ord som befattningshavare och stadgas har åter smugit sig in i regeringskansliets texter, formuleringarna har krånglats till och meningarna har blivit längre. Till detta kommer att arbetet i regeringskansliet sker under extrem tidspress. Propositioner som ska behandlas av vårriksdagen måste i princip lämnas senast den 19 mars och då måste lagrådsyttrandena vara klara före den 12 mars. Det är valår och regerings-partierna vill visa att de under den gångna riksdagsperioden har levererat vad de lovade i förra valet. Nu har de sista chansen för det men arbetet försenas ibland därför att de emellanåt har svårt att komma överens. Partierna har olika hjärtefrågor...

- Det är exceptionellt i år. Det är alltid en ansamling med lagrådsremisser vid den här tiden på året, strax före slutdagen för propositioner till riksdagen, men så här illa har det aldrig varit.

26 remisser ligger på hög. Ändå är det fyra avdelningar som arbetar mot normalt 2. Varje avdelning bestå av ett pensionerat regeringsråd, ett pensionerat justitieråd och en ”aktiv” ledamot av antingen Regeringsrätten eller Högsta domstolen. Åtta pensionärer är alltså igång nu. Ovanligt nog också den pensionerade justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren vilket krävde beslut från regeringen.

Onödigt ordrik

Skrivningarna från Lagrådet har varit skarpare än någonsin. Det kan Bo Svensson intyga som suttit i lagrådet sedan han pensionerades och också satt där i början på 90-talet. Han och kollegerna Eskil Nordh och Ann-Christine Lindeblad fick två månader på sig att yttra sig över Miljödepartementets förslag till ny Plan-och bygglag (PBL). När 1987 års PBL granskades tog Lagrådet två år på sig. I Lagrådets yttrande 2010 står det bland annat att ”hänvisningstekniken är onödigt ordrik”…och att ” Det är dock uppenbart att det i ett projekt av den storlek som det är fråga om här inte varit möjligt för Regeringskansliet att hinna ge den nya lagen den optimala struktur som avsetts. Inte heller har det varit möjligt att i lagtext och allmänmotivering upprätthålla den kvalitet som uppenbarligen varit avsikten från början. Den höga ambitionen har alltså inte alltid kunnat förenas med den tidspress som tydligt förelegat i ärendet. Detta har i sin tur lett till att lagtexten på flera punkter enligt Lagrådets mening innehåller ofullkomligheter och otydligheter som lämpligen bör rättas till…”.

- Regeringen har inte börjat lagstiftningsarbetet i tid, den har inte avsatt tillräckliga resurser för det och den har sannolikt också underskattat svårigheterna för regeringspartierna att komma överens. Den har brustit i planeringen och den kan inte skylla på ordförandeskapet i EU för det kände den ju till i förväg, menar Bo Svensson.

Han visar en kartong med handlingar rörande plan- och bygglagen. 16 kapitel hamnade på Lagrådets kansli strax före jul och det vara bara att kavla upp ärmarna. Till de erfarna juristernas förvåning fanns det i stort sett inga författningskommentarer.

- Man är ju van vid att det finns. Man bör skriva författningskommentaren samtidigt som man utarbetar lagtexten för då upptäcker man lättare brister i lagtexten som kan rättas till innan Lagrådet kopplas in. Och Bo Svensson betonar att plan- och bygglagen är mycket teknisk och verkar vara skriven ”för och av ingenjörer”. Han nämner till exempel orden byggnadsverk och byggnad – skillnaden i betydelse är svår för en lekman att se.

- Då är det guld värt att ha en författningskommentar.

750 paragrafer

Lagrådet gjorde många ändringar i den remitterade lagtexten och lämnade sitt yttrande med en uppmaning till regeringen att se till att det finns författnings-kommentarer i den proposition med förslag till ny PBL som kommer att lämnas till riksdagen.

Och skollagen med sina 750 paragrafer sågades kanske än mer. Här skriver lagrådet (F.d. regeringsrådet Leif Lindstam, f.d. justitierådet Lars Dahllöf och regeringsrådet Carina Stävberg) att ”En annan iakttagelse av mera generellt slag är att det i den föreslagna lagtexten förekommer ett stort antal fel och brister. En brist när det gäller utformningen av lagtexten är att det i paragrafer med samma sakliga innehåll har använts olika formuleringar, olika ordvändningar och olika begrepp utan att det tycks vara motiverat”. Lagrådet ”får närmast intrycket av att många av de noterade bristerna, som här enbart beskrivits med ett fåtal exempel, beror på att en tillräckligt noggrann genomgång inte har gjorts innan förslaget lämnades över till Lagrådet”.

Kunde politikerna ha undvikit denna situation?

- Jag förstår att de jobbar under sina villkor men de har under denna valperiod underskattat den tid det tar att få fram en fullvärdig produkt.

Vad kan ni åstadkomma med det höga tonläget?

- Jag hoppas de beaktar vår kritik och läker bristerna.

Bo Svensson jämför bra lagtext med poesi. Det ska vara kortfattat och distinkt och inte ett ord för mycket.

- Det kräver språkkänsla.

Allsvenska

Man kan lätt få uppfattningen att språket blivit kortare och rappare med åren. Men Bo Svensson ger en annan bild. 70-talets reformering ledde till ett slags ”allsvenska” som kunde fungera såväl i tidningsspalterna som i lagtexter. Språket avbyråkratiserades. Men utvecklingen stannade av och nu firar kanslisvenskan nya triumfer. Långa meningar, onödiga ord och krångliga formuleringar är tillbaka.

- Vi ser en återgång till tiden före 1970. De som skriver lagarna klarar många gånger inte av enkla meningsbyggnader. De skriver krångligt och tror att det ska låta så.

Frågan är nu om lagrådet hinner med alla remisser till i mars. Påskhelgen får tas i anspråk för lagrådsarbete. Regeringen har fått löfte att Lagrådet ska ge förtur åt ett lagförslag om att slopa revisionsplikten så att förslaget hinner lämnas i tid till vårriksdagen. Det betänkandet som ligger till grund för förslaget skrevs av Bo Svensson för länge sedan och han deltar inte i den lagrådsgranskningen. Ärendet har dragit ut på tiden. Men är det valår så är det. Och är det fyra partier som ska enas så kan det vara svårt. Men löftena skola ej svikas…

InfoTorg Juridik

Höjd timkostnadsnorm

Den nya timkostnadsnormen för 2020 blir 1.404 kronor exklusive moms, vilket är en höjning med 1,75 procent.

Två nya delägare på Glimstedt

Vid årsskiftet fick Advokatfirman Glimstedt två nya delägare; Johannes Gehlin och Finn Stenström, båda på kontoret i Norrköping.

Ny delägare på Ramberg

Advokat Amanda Starfelt blev delägare i Ramberg Advokater den 1 januari.

Justitieråd tillträder

Johan Danelius har sedan 2016 arbetat som expeditionschef i Justitiedepartementet och tillträder nu som justitieråd i Högsta domstolen.

Foto © tomloel

Resning begärs för man som frikänts från mord

Riksåklagaren har ansökt om resning till men för den tilltalade som frikänts för mordet på en äldre man utanför Eslöv våren 2008.

Cirio rekryterar ny CIO

Victoria Sundberg har tillträtt som ny chief information officer på Cirio Advokatbyrå.

En ny domare utnämnd

Regeringen har utnämnt Ylva Teurneau att vara chefsrådman i Malmö tingsrätt.

Svensk-norsk storbyrå

Vid årsskiftet gick den svenska byrån Hamilton ihop med norska Schjødt och bildar den största nordiska advokatfirman baserat på antal transaktioner och omsättning.

Foto Vitaliy Pakhnyushchyy

Snabbare lagföring i Stockholms tingsrätt

I slutet av januari utökas försöksverksamheten med snabbare lagföring i brottmål till att även omfatta Stockholms tingsrätt.

Delphi rekryterar kapitalmarknadsexpert

Advokatfirman Delphi har rekryterat Annika Melin Jakobsson till sitt kapitalmarknadsteam.

Foto Andrea De Martin

Normalår för sam-fundets disciplinnämnd

Antalet disciplinanmälningar mot advokater år 2019 var fem procent färre än 2018. Den långsiktiga trenden att anmälningarna blir färre fortsätter trots att antalet advokater ökar.

Foto Markus Gann

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 9 januari utnämnt åtta nya rådmän.

InfoTorg - Juridik - Kommentar 2 kommentarer

Legal technology officer på Setterwalls

Från januari 2020 har Håkan Nordling tillträtt som Setterwalls legal technology officer.

Foto Stuart Miles

Brottsbalken i engelsk översättning

Den nya översättningen av brottsbalken kommer att uppdateras löpande i samband med publiceringen av lagändringen i Svensk författningssamling.

Foto Juergen Priewe

Nya regler vid årsskiftet

Vid årsskiftet träder ett antal lagar och förordningar i kraft.

Byråerna som klienterna rankar högst

Marlaw, AG Advokat och Schjødt, före detta Hamilton, är vinnare i branschstudien Årets advokatbyrå 2019.

Ny skattebyrå med fastighetsfokus

Leonie Selting och Per-Erik Grön, skattespecialist respektive ekonom och tidigare CFO, startar fastighetsinriktade byrån Stensvik & Partners.

Foto Elena Elisseeva

Lagändring krävs för ansiktsverifiering

Det behövs lagändringar för att det ska vara möjligt att utföra en pilotverksamhet med ansiktsverifiering vid gränskontrollen på Skavsta flygplats.

Ny delägare i Cirio

Karl Björlin har valts till delägare i Cirio med tillträde den 1 januari 2020.

Eversheds Sutherland utser ny delägare

Eversheds Sutherland har utsett Johan Kennemyr till delägare samt Linda Kempe och Jan Österman till legal directors.

Myndigheter i digitalt infrastrukturprojekt

Domstolsverket och åtta andra myndigheter ska etablera en gemensam digital infrastruktur. Målet är att förenkla och effektivisera informationsutbytet mellan myndigheter, regioner och kommuner.

Två nya delägare i Setterwalls

Setterwalls i Göteborg har valt in advokaterna Linnea Ljung och Bo Berndtsson som delägare.

Foto Varlakov Alex

Färre inställda förhandlingar

Det senaste året har fem procent av alla planerade huvudförhandlingar i brottmål vid landets tingsrätter ställts in på grund av bristande delgivning. Men Haparanda tingsrätt har halverat antalet inställda mål.

Brå ska följa upp sexbrottslagstiftning

Lagstiftningen om våldtäkt reformerades 2018 för att göra det tydligt att sex ska vara frivilligt. Regeringen ger Brottsförebyggande rådet i uppdrag att följa upp hur lagstiftningen tillämpas.

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 11 december utnämnt sex hovrättsråd och tolv rådmän.

Nya delägare i Wistrand

Wistrand Advokatbyrå har utsett Louise Rodebjer och Elisabeth Salmgren von Schantz till delägare vid Stockholmskontoret och Erik Dreijer till delägare vid Göteborgskontoret.

Kilpatrick Townsend utser ny delägare

Erika Finn träder in som delägare i Kilpatrick Townsends Stockholmskontor vid årsskiftet.

Datainspektionen granskar viseringar

Myndigheten inleder tillsyn av den svenska delen av Visa Information System, ett it-system för utbyte av uppgifter om viseringar mellan EU:s medlemsländer.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt