1969-1976 Johan Lennart Geijer (1909-1999)

Geijer var son till en postmästare. Han var efter tingsmeriteringen föreståndare vid Hyresgästföreningens juridiska byrå och hade därefter flera uppdrag som ombudsman och juridiskt sakkunnig i hyres- och arbetsrättsliga frågor. Han var jurist på TCO då statsminister Olof Palme utsåg Herman Kling till ambassadör och Geijer som hans efterträdare som justitieminister.

Geijer strävade under sin ministertid efter att minska användningen av fängelsestraff och att göra kvarvarande fängelsestraff mer humana och inriktade på vård och rehabilitering. Han ansåg i princip att långa frihetsberövande straff skulle vara förbehållna de verkligt grova brotten. Han genomförde också ett omfattande reformarbete inom familjerätten.

Geijer var justitieminister vid ockupationen av Västtysklands ambassad i Stockholm 1975. Han förhandlande med terroristerna på plats. Även spionaffären på Sahlgrenska 1975 inträffade under hans ministertid. Den gällde en person som samlade uppgifter om anställda inom sjukvården. Trots att affären granskades av fyra utredningar, var uppe i konstitutionsutskottet och i riksdagsdebatter klarnade aldrig bilden av vad som egentligen hände.

Geijer var också involverad i den så kallade bordellaffären på 1970-talet.  Flera av samhällets högsta toppar – däribland politiker – påstods ha köpt sex. Många av de prostituerade var från öststaterna och många var unga – en av dem bara 14 år.

1976-1979 Sven Einar Romanus (1906-2005)

Romanus var ämbetsman och opolitiskt statsråd. Han var justitieråd och ordförande i HD innan han utsågs till justitieminister i Fälldins och Ullstens regeringar. Han var ledamot i ett flertal utredningar och kommittéer, som ordförande i bland annat kommittén för lagstiftning om yttrande- och tryckfrihet, massmedieutredningen och nämnden för hantering av använt kärnbränsle. Belönades 1980 med Serafimermedaljen.

1979-1981 Sven Håkan Winberg (född 1931)

Winberg är moderat politiker. Han har gjort domarkarriär och utnämndes till hovrättsråd 1976. Därefter var han justitieminister. Han utsågs till president i hovrätten för Nedre Norrland och har varit ledamot i Moderata samlingspartiets partistyrelse 1972-90. Winberg har medverkat bland annat i utredningar med anknytning till polis- och domstolsväsendet.

1981-1982 Carl Axel Henrik Petri (född 1929)

Petri var lagman vid kammarrätten i Stockholm och energiminister i Fälldins andra ministär innan sin justitieministertid. Efter ämbetstiden utsågs han först till president vid kammarrätten i Jönköping och sedan till president vid Göta hovrätt. Han har varit verksam i ett flertal statliga utredningar.

1982-1983 Anders Ove Rainer (1925-1987)

Rainer var förutom ämbetsman och politiker även idrottsledare och ordförande i Svenska Ishockeyförbundet. Han var statssekreterare och generaldirektör för Postverket innan han överraskande utsågs till justitieminister i Olof Palmes andra regering.

Rainer tvingades avgå som justitieminister efter avslöjandet att han med hjälp av skatteplanering, helt enligt lagar och regler, endast betalat 10 % i skatt på en inkomst på 2,4 miljoner kronor. I samband med avgången utnämndes han på Palmes initiativ till justitieråd. Detta vållade så starka protester att Rainer aldrig kom att kunna verka som justitieråd. Formellt avgick han kort efter utnämningen.

1983-1987 Sten Gustaf Wickbom (född 1931)

Wickbom var bland annat hovrättsråd och generaldirektör för Statens lantmäteriverk innan han utsågs till justitieminister. Som justitieminister lade han stor vikt vid bland annat förnyelse av kriminalvården. Han tvingades att avgå efter Stig Berglings rymning under en permission. Wickbom var därefter landshövding i Kronobergs län och utsågs 1995 till ordförande i den förvaltningspolitiska kommissionen.

1987-1988 Anna Margareta Maria Leijon, kallad Anna-Greta (född 1939)

Leijon var den första icke-jurist någonsin som utsetts till justitieminister. Hon var dessförinnan socialdemokratisk politiker, statsråd och arbetsmarknadsminister.

Leijon tvingades avgå i samband med Ebbe Carlsson-affären. Bokförläggaren Ebbe Carlsson visade sig utreda ett PKK-spår i anledning av mordet på statsminister Olof Palme, med stöd av justitieministern och tillgång till hemlig information och olaglig avlyssningsutrustning. Carlsson dömdes till böter för varusmuggling och konstitutionsutskottet granskade affären i utfrågningar som direktsändes i TV.

Leijon är starkt engagerad i jämställdhetsfrågor och har varit ordförande i Delegationen för jämställdhet mellan män och kvinnor. Hon har haft ett stort antal politiska förtroendeuppdrag och har tillhört socialdemokraternas styrelse. Leijon utgav 1991 självbiografin Alla rosor ska inte tuktas och har arbetat som generaldirektör och chef för Arbetsmiljöinstitutet.

1988 Thage Edvin Gerhard Peterson (född 1933)

Peterson är jordbruksarbetaren som utbildade sig till socionom, alltså även han icke-jurist. Innan sin politiska karriär var han vd vid Folkets Hus-föreningarnas riksorganisation. Han är Socialdemokratisk politiker och riksdagsman sedan 1971. Under tre år var han talman, därefter ordförande i riksdagens konstitutionsutskott . Efter valet 1994 utsågs han till försvarsminister.

1988-1991 Laila Ligita Freivalds (född 1942)

Freivalds föddes i Riga i Lettland under tyska ockupationen och är socialdemokratisk politiker. Hon anställdes vid Konsumentverket 1976 och blev dess generaldirektör och konsumentombudsman 1983.

1991-1994 Gun Birgitta Hellsvik (född 1942)

Hellsvik är moderat politiker. Hon har varit högskolelektor i Lund och engagerat sig i kommunalpolitiken. Var kommunalråd och sedan kommunstyrelsens ordförande då hon efter valet 1991 utsågs till justitieminister i Carl Bildts fyrpartiregering. Hellsvik var efter justitieministertiden ordförande för justitieutskottet 1994-2001 och generaldirektör för Patent- och registreringsverket 2001-2007.

1994-2000 Laila Ligita Freivalds (född 1942)

Se ovan, 1988-1991. Lade fram ett kritiserat lagförslag om buggning, avlyssning med dolda mikrofoner. Tvingades också dra tillbaka en hårt kritiserad proposition om nya regler vid massflytt till Sverige. Flyktingar skulle få vänta i två år på asylprövning.

Freivalds signerade 1999 två lagar som skulle försvåra kommunala utförsäljningar av bostäder. Året efter blev det känt att hon och hennes make röstat för en ombildning av hyreshuset de bodde i på Kungsholmen i Stockholm.  Det resulterade i ett ramaskri och Freivalds valde i över en månad att undvika medierna. Hon menade att affären hörde till hennes privatliv. Historien slutar med att hon läxar upp tv-reportrar i sin egen trappuppgång. Dagen efter detta accepterar statsminister Göran Persson hennes avskedsansökan. Hon återkommer senare som utrikesminister.

2000-2006 Thomas Lennart Bodström (född 1962)

Bodström är son till före detta utrikesministern och ambassadören Lennart Bodström. Han var elitfotbollsspelare för AIK och advokat och delägare innan han utsågs till justitieminister i statsminister Göran Perssons ministär. Han fick börja sin ämbetsperiod med att försvara varför han inte betalat skatt för städhjälp. ”Det blev så att säga inte av.”

Bland Bodströms förslag finns kortare straff för misstänkta som hjälper till att utreda brott och att livstidsdömda ska få besked tidigare om möjligheten till ett tidsbestämt straff. Hanne Kjöller på Dagens Nyheter gav honom en förstaplats i övervakningsiver. Hon menade att han ”kommer att gå till historien som den justitieminister i modern tid som tagit flest och längst kliv mot ett Orwellskt övervakningssamhälle”.

Bodström har kritiserats för att han på kort tid initierade eller föreslog bland annat buggning, lagring av trafikdata, hemlig telefonavlyssning, signalspaning och hemlig dataavläsning.

Bodström har bland annat varit styrelseledamot i Svenska Unicef-kommittén, Advokater utan gränser och Stockholms avdelning av Sveriges advokatsamfund.

I ett eget tillägg uppger Bodström att antalet poliser ökade varje år under hans tid och att han fokuserade på brottsoffer. Han genomförde bland annat en ny sexualbrottslag och införde människohandel som brott. Ett direkt misslyckande var en proposition om att öka bredden av nämndemännen och han är självkritisk till att han inte gjorde mer för att bekämpa ekonomisk brottslighet.
 

2006-         Eva Carin Beatrice Ask (född 1956)

Ask har studerat vid internationella ekonomlinjen i Uppsala, men tog inte ut sin examen, och är alltså den tredje icke-juristen på justitieministerposten. Hon började som distriktsombudsman i Moderata ungdomsförbundet 1975 och har sedan dess innehaft en hel rad ämbeten. Hon har varit ordförande i Moderatkvinnorna och är 2:e vice ordförande i Moderaterna.

Beatrice Ask började sin ämbetsperiod med att lova fler poliser och hårdare straff för grova våldsbrott. Hon ansåg att Sverige skulle tillåta buggning, men ville ta större integritetshänsyn än vad företrädaren Bodström var beredd till.

Ask föreslog våren 2010 att misstänkta sexförbrytare skulle delges brott i lila kuvert. Hon menade att det värsta som kunde hända en sexköpare var att familjen fick reda på vad de gjort. Dagen efter ångrade Ask färgvalet, men stod fast vid att familjen skulle få vetskap om brottsmisstanken.

Under Asks tid har bland annat preskriptionstiden för mord avskaffats och maskeringsförbud införts. Hon har också föreslagit stärkt skydd för hotade och förföljda – så kallad stalking.

Beatrice Asks pressekreterare låter meddela att antalet poliser har ökat kraftigt under hennes tid och att stora resurser har tillförts hela rättsväsendet. Bland övriga reformer nämns skärpningar av straffskalan för mord samt straffen för våldsbrott, reformering av människohandelsbrottet samt skärpning av barnpornografibrottet.

Hon uppges även ha genomfört stora förändringar när det gäller regelbördan för företagare. Revisionsplikten har avskaffats för små och medelstora företag och redovisningsreglerna förenklats.

Enligt tidningen Chef är Beatrice Ask en oerhört noggrann och analyserande beslutsfattare, som dock har svårt att delegera. Hon uppges vara mån om öppen kommunikation och välja sina krig med omsorg.

Källor: Wikipedia, Nationalencyklopedin, Fakta om folkvalda , När var hur 1999-2008, Dagens nyheter och Tidningen Chef