Bli kund Annonsera
fredag 10 april 2026
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 10 mars 2026,

Skärpt kontroll av utlänningar väcker frågor om rättssäkerhet

Regeringen vill skärpa lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar, men Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet varnar nu för att flera förslag kan hota rättssäkerheten – och att styrda direktiv begränsar möjligheten att bedöma alternativa lösningar.

ORIGINAL- DOKUMENT

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Utredningen Skärpningar i lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar och utlänningslagen (SOU 2025:114) har haft i uppdrag att se över lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar (LSU), som bland annat reglerar personer misstänkta för terroristverksamhet. Bland de föreslagna ändringarna finns utökade möjligheter att tillämpa lagen även på personer som indirekt bedöms utgöra ett hot mot Sveriges säkerhet, ett sänkt beviskrav för beslut om förvar och ökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel.

Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet har yttrat sig över betänkandet. I sitt svar framhåller fakulteten att flera av förslagen väcker frågor om proportionalitet, rättssäkerhet och behovet av tillräckligt beslutsunderlag.

Polismyndighetens roll i utlänningsärenden kritiseras

Ett av de förslag som fakulteten särskilt kritiserar är att Polismyndigheten ska kunna bli part i Migrationsverkets ärenden om avlägsnande av utlänningar och även ha rätt att överklaga beslut.

Fakulteten pekar på flera problem med detta. En grundläggande förvaltningsrättslig princip är att ett beslut som gynnar en individ endast i undantagsfall ska kunna ändras till dennes nackdel. Att ge en statlig myndighet möjlighet att överklaga beslut som redan är till den enskildes fördel kan därför skapa problem.

Dessutom kan den föreslagna ordningen leda till en svårhanterlig process, där den enskilde får två motparter – Polismyndigheten och Migrationsverket – i migrationsdomstolen. Detta kan skapa motstridiga argument och processhandlingar som försvårar en tydlig och sammanhållen prövning.

Tvivel kring beviskrav och hemliga tvångsmedel

Utredningen föreslår att beviskravet för beslut om förvar ska sänkas från ”sannolikt” till ”kan antas”. Juridiska fakulteten påpekar att lagstiftning som inskränker en individs frihet måste vila på ett tydligt behov. Det nuvarande beviskravet har inte lett till några tillämpningsproblem. Därutöver konstateras att frihetsinskränkningar alltid måste vara proportionerliga och förenliga med Europakonventionen samt att frihetsberövande endast får ske när det är nödvändigt.

Mot bakgrund av detta bedömer fakulteten att beslut om förvar endast bör fattas när det är sannolikt att ett avlägsnandebeslut kommer att genomföras.

Fakulteten varnar också för de föreslagna utökade möjligheterna att använda hemliga tvångsmedel, som innebär betydande intrång i individers privatliv och därför kräver noggranna analyser av konsekvenserna. I betänkandet saknas uppgifter om hur många personer som kan komma att beröras, både direkt och indirekt, till exempel genom avlyssning av närståendes telefonsamtal. Utan sådan analys blir det svårt att avgöra om förslagen är proportionerliga och rimliga i förhållande till syftet med åtgärderna.

Risker med utredningar som styrs av färdiga direktiv

Fakulteten lyfter även en mer principiell fråga i sitt yttrande: utredningens uppdrag grundas på ett direktiv som anger vilka specifika lagförslag som ska lämnas, oavsett ställningstagande i sak.

Sådana riktade direktiv kan begränsa möjligheten att överväga alternativa lösningar och leda till att behov och konsekvenser av förslagen inte utreds tillräckligt. Detta är särskilt problematiskt när det gäller lagförslag som innebär utökade tvångsåtgärder.

Mot bakgrund av dessa bedömningar avstyrker fakultetsnämnden de ovan nämnda förslagen.

Yttrandet har beretts av docent Simon Andersson och beslutats av dekanus, professor Pernilla Leviner. Yttrandet har expedierats av Juridiska fakultetskansliet som officiellt remissvar från Juridiska fakulteten.

Medgiven talan av region prövas igen

I ett mål om vårdingrepp vid förlossning medgav en region betalningsskyldighet men förnekade ansvar för en påstådd kränkning av grundläggande fri- och rättigheter. Högsta domstolen slog fast att ett sådant orent medgivande inte hindrar domstolsprövning. Nu prövas målet återigen i tingsrätten.

Foto Hans Christiansson

Aktivt arbete mot välfärdsbrott

Över 22 miljoner kronor i felaktiga utbetalningar har stoppats eller återkrävts av Uppsala kommun under 2025. Resultaten uppges vara en följd av ett mer systematiskt arbete för att stoppa välfärdsbrott tidigare i systemen.

Åtalas för mord i Norrköping

Åklagaren har väckt åtal mot två personer för inblandning i mordet på en 23-årig man som sköts i ett parkeringsgarage i Norrköping den 19 december 2024. En 22-årig man åtalas för mord och grovt vapenbrott, och en 30-årig man åtalas för medhjälp till mord.

Foto Leif Ingvarson

Jurist blir chef för Kriminalvården

Regeringen har utsett Rikard Jermsten till ny generaldirektör och chef för Kriminalvården. Anställningen gäller från och med den 11 maj 2026 till och med den 31 maj 2032.

Vinge samarbetar med XO Foundation

Vinge har inlett ett pro bono-samarbete med XO Foundation i syfte att stötta nästa generations entreprenörer.

DOMARBLOGGEN

Vad händer efter huvudförhandlingen?

Om domarens arbete efter det att huvudförhandlingen är avslutad handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto Roland Magnusson

Åtalas för omfattande stölder av motorcyklar

Åtta personer har i dag åtalats för delaktighet i stölder av närmare 70 motorcyklar och fyrhjulingar i Dalarna och andra delar av Mellansverige. Utredningen visar att fordonen har transporterats till Polen i en organiserad verksamhet. Sammanlagt är de stulna fordonen värda omkring fem miljoner kronor.

Ny delägare i Hammar-skiöld

Advokatfirman Hammar-skiöld har rekryterat Martin Järvengren som ny partner inom firmans verksamhet för finansiell reglering.

Foto jagen51

Ökat fokus på arbetslivskriminalitet

Under 2025 ökade de myndighetsgemensamma kontrollerna kraftigt, vilket ledde till fler upp-täckta brottsupplägg och ekonomiska oegentligheter. Totalt stoppades eller krävdes 187 miljoner kronor tillbaka.

Foto Snowing

Femton nya domare

Regeringen har den 1 april utnämnt femton nya domare.

Foto MICHAEL KUELBEL

Arbete för mer oberoende domstolar

Domstolsverket redovisar nu ett regerings-uppdrag om förberedelserna inför den så kallade oberoendereformen. Från den 1 april 2027 blir Domstolsverket en styrelsemyndighet, Domstolsstyrelsen, ledd av en styrelse där en majoritet av ledamöterna är eller har varit ordinarie domare.

MAQS:s fondteam nyanställer

MAQS Advokatbyrå har rekryterat Therese Virgin, specialist inom fonder, investeringar och privat M&A.

Foto Anna Hansen

Nya justitieråd i HFD

Regeringen har i dag utnämnt Magnus Bengtsson och Johan Lundmark till justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.
» Logga in automatiskt

Du behöver vara inloggad för att läsa artikeln

» Logga in automatiskt