Bli kund Annonsera
söndag 3 december 2023
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 3 oktober 2023,

Överutnyttjande av omprövningsrätten

Förvaltningsärenden om- och överprövas av en stor mängd anledningar. Det kan bero på att ett beslut är oriktigt. Samtidigt är det inte ovanligt att beslut underkastas omprövning om och om igen trots att det saknas någon som helst möjlighet att nå framgång med den förda talan. I denna artikel skriver studenten Zack Norén, Stockholms universitet, om balansen mellan processekonomi och grundläggande demokratiska värden.
Zack Norén

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Inledning
Möjligheten att om- och överpröva förvaltningsbeslut kan kortfattat uttryckas som instrument genom vilket rättslig kontroll sker i form av en ny prövning av samma sak som tidigare. I förlängningen utgör systemet en förvaltningsrättslig rättssäkerhetsgaranti på såväl individuell som samhällelig nivå (prop. 2016/17:180 s. 252 ff.). Dessa skäl har dock inte ensamt fått styra över hur gällande rätt är beskaffad. Utformningen av gällande rätt är nämligen ett resultat av en kompromiss mellan motstående intressen. För att tillgodose intressen av processekonomisk natur och för att undvika alltför stora praktiska olägenheter har enskildas möjligheter att ifrågasätta beslut behövt underkastas vissa begränsningar. Denna artikel avser, inom ramen för denna balansgång, att undersöka hur gällande rätt förhåller sig till enskildas överutnyttjande av sina rättsliga befogenheter.

Rättsliga möjligheter att ompröva förvaltningsbeslut
Det förvaltningsrättsliga omprövningsinstitutet finns redogjord hos en mängd källor varför jag här tillåter mig att endast överskådligt redogöra för den rättsliga regleringen. När ett förvaltningsärende anhängiggörs så sker det oftast hos en förvaltningsmyndighet, varvid förvaltningslagen (2017:900) (FL) blir tillämplig.

I 37 § 1 st. FL anges att en myndighet får ändra ett betungande beslut som den har meddelat som första instans. I övrigt finns det ingen uttrycklig reglering gällande rättskraft vid betungande beslut i FL. Istället har principer utarbetats i praxis med utgångspunkt i sedvanerättsliga förvaltningsrättsprinciper (se ex. RÅ 1987 ref. 80, RÅ 1996 ref. 51 och RÅ 2005 ref. 16). Generellt vinner betungande beslut inte någon negativ rättskraft. Det är enbart när annat särskilt regleras i förvaltningsrättslig speciallagstiftning, såsom enligt miljöbalken (1998:808) och skatteförfarandelagen (2011:1244). Det saknas således motsvarande bestämmelser om res judicata som finns inom den allmänna processrätten.

Tanken är att omprövningsförfarandet ska kunna bidra till att reda ut oklarheter i första instans och på så vis undanröja onödiga överklaganden (SOU 2010:29 s. 549). Samtidigt kan ju enskilda, även efter att en överinstans (t.ex. en förvaltningsdomstol) prövat ärendet och meddelat ett betungande beslut, alltid komma in med en ny ansökan till myndigheten om samma sak. När den nya ansökan sedermera behandlats kan den som beslutet angår överklaga och gå igenom hela processordningen igen vilket gör att syftet i dessa fall motverkas. Det enda kravet som ställs upp vid förnyad överklagandeprocess är, likt vid vanliga överklaganden, att det behöver vara fråga om ett överklagbart beslut som gått klaganden emot (41–42 §§ FL). Teoretiskt sett kan därför den enskilde som beslutet gått emot begära om-, och i sin tur, överprövning av samma fråga hur många gånger som helst.

Varför om- och överprövas beslut?
Det kan låta osannolikt att någon enskild skulle ha för avsikt att ompröva och sedermera överklaga samma ärende flertalet gånger. Att ha med sig är dock att talan mot ett beslut kan föras av en stor mängd olika orsaker. Det kan bero på att beslutet i sig faktiskt är oriktigt. Samtidigt är det inte ovanligt att ett beslut upprepade gånger begärs omprövat trots att det uppenbarligen är materiellt riktigt. Den senare beskrivna typen av ärenden är problematiskt utifrån flertalet synpunkter och därav av särskilt intresse för den aktuella framställningen.

Överutnyttjande inom förvaltningsförfarandet
Om- och överprövanden av materiellt riktiga beslut kan ske till följd av alltifrån att beslutet har en bristfällig motivering som inte har kunnat övertyga den enskilde till att den enskilde har en stark tro på att ha rätt i moralisk mening, trots att lagen inte ger denne rätt. Ibland kan omprövning och efterföljande överklagande därför utgöra en protest mot gällande regler med opinionsbildande syften, såsom när en med författningsstöd uttagen avgift i ett enskilt ärende överklagas som en protest mot myndighetens avgiftsuttagande i allmänhet. Det förekommer också att ett beslut prövas på nytt i rent förhalningssyfte. Slutligen kan påstridigheten ha sin grund i att den enskilde helt enkelt är en rättshaverist eller uppvisar sådana tendenser, d.v.s. till följd av psykologiska förklaringar (Håkan Strömberg och Bengt Lundell, Allmän förvaltningsrätt, 2022, s. 178 f.).

Studier visar på att överutnyttjande av rättsliga befogenheter är ett vanligt förekommande fenomen och sker av särskilt påstridiga personer i form av bland annat omprövningar och överklaganden (se Brottsförebyggande rådet, BRÅ 2016:13, Otillåten påverkan mot myndighetspersoner, s. 16 ff.). Mer exakt hur utbrett fenomenet är i Sverige finns det inga undersökningar på. Utländska studier visar däremot att ärenden grundade i rättshaverism tar mellan 15 och 30 procent av handläggarnas arbetstid i anspråk (se Jakob Carlander och Andreas Wedeen, Möta människor med rättshaveristiskt beteende, 2018, s. 36 ff. och däri gjorda hänvisningar. Se vidare Mikael Mellqvist, Ny Juridik 3:16, s. 29).

Risken med denna typ av ärenden är att myndighetens resurser förbrukas, vilket påverkar ärendebalanserna och minskar tillgänglig tid för resterande ärenden och detta är självklart inte att föredra processekonomiskt. Detta leder nämligen till att det inte längre blir praktiskt möjligt att besluta i ärendena utan orimligt långa handläggningstider. Vid upprepade ansökningar som inges omedelbart efter det att samma ansökan avslagits bör förvisso räcka med en kortare motivering om att det inte finns skäl att göra en annan bedömning än vad som gjorts tidigare (jfr JO 2002/03 s. 218 och SOU 2010:29 s. 588). Detta förändrar dock inte faktumet att varje ärende kräver beredning och att det tar tid för varje handläggare att sätta sig in i ärendenas material, särskilt i de fallen en mängd nya skrivelser åberopas.

Vad som stadgas ovan innebär inte nödvändigtvis att det finns skäl att ifrågasätta varje omprövning eller överklagande som inte har en materiellt rimlig grund. Även den som med all säkerhet inte har stöd för sin talan måste, i en demokratisk rättsordning, kunna välja att ifrågasätta ett förvaltningsbeslut för att ändå göra sig säker på att det inte finns någon svag punkt i beslutet. Det ska alltså ändå vara möjligt att överklaga även “för säkerhets skull". Däremot i de fallen där ett ärende redan passerat genom hela instansordningen och sedermera blir omprövat och överklagat på nytt om och om igen kan det finnas skäl att införa en begränsning. I nästkommande avsnitt diskuteras hur denna typ av överutnyttjanden kan stävjas.

Lösningar
En lösning som ofta föreslås för att minska ärendebalanserna är att kvalitetsförbättra förvaltningsbesluten (se ex. prop. 2016/17:180 s. 284 f.). Det är förvisso sant att sådana åtgärder kan få en generell effekt i form av färre överklaganden. Högre grad av beslutskvalitet är emellertid ingen avgörande garanti för att få bukt med överutnyttjandet. Som konstaterat blir ju dessa beslut ofta om- och överprövade till följd av helt andra anledningar än att beslutet faktiskt är materiellt felaktigt. Oavsett hur tydlig eller klargörande en beslutsmotivering är kan den i sig inte hindra exempelvis en klagande med enbart opinionsbildande motiv.

Det går att föra resonemang om att det på förvaltningsrättens område behövs införas omprövningsbestämmelser som hindrar nya prövningar av samma ärende. Redan nu finns ju som nämnt sådana regleringar på ett antal specialområden. På så vis kan förfarandet bli mer effektivt samtidigt som enhetligheten stärks. Att ha i åtanke är dock att en inskränkning av besluts ändringsmöjligheter i högre grad gör att felaktiga förvaltningsbeslut riskerar att bli bestående. Även om intresset av materiellt riktiga avgöranden är oerhört starkt så kan det ändå argumenteras vara motiverat med en inskränkning, särskilt mot bakgrund av att de extraordinära rättsmedlen såsom resning och återställande av försutten tid ändå kvarstår.

En mindre ingripande lösning vore att, för de ärenden som redan prövats ett antal gånger, införa en ansökningsavgift för anhängiggörande på nytt i underinstans. Detta kan bidra med viss tröghet i systemet vilket sänder signaler till påstridiga klagande om att det inte vore värt att ompröva ärendet. På en samhällelig nivå skulle dessa typer av åtgärder troligen kunna få positiva processekonomiska effekter till följd av förkortade handläggningstider och därigenom i viss mån en allmänt ökad legitimitet för rättsväsendet (jfr Maria Nääv m.fl., Juridisk metodlära, 2018, s. 419).

Inom ramen för ovan beskrivna lösningsförslag uppstår en mängd gränsdragningsfrågor. Ett införande av en för mild begränsning av omprövningsrätten riskerar exempelvis att inte ha någon påverkan för problematiken med överutnyttjande medan en för hård begränsning riskerar att hamna i konflikt med förvaltningsrättssystemets grundläggande principer om rättssäkerhet och legalitet. Klart står därför att en eventuell ändring av gällande rätt behöver vara effektiv men samtidigt inte begränsa klagande med genuina motiv. Som görs tydligt är det en skör linje som balanseras.

Slutsats
Det är en sak att ett beslut omprövas och överklagas till följd av ovetskap om gällande rätt. Däremot är det en annan sak när det sker i form av överutnyttjande. I avvägningen mellan den ovetandes klagande och den överutnyttjande så är det lätt att känna sympati med den ovetande. Så som överklagandeinstitutet är konstruerat finns det därför skäl att vara allmänt återhållsam med förändringar av systemet, just för att undvika oönskade resultat för klagokollektivet med genuina intressen. Trots detta är det dock ändå möjligt att genomföra vissa begränsningar vad avser betungande besluts rättskraft utan att tumma på grundläggande demokratiska värden. Det finns därför skäl att vidare undersöka möjligheten att förhindra överutnyttjande av omprövningsrätten. Inte minst för att tillgodose de processekonomiska intressen som legat till grund för institutet.

FAKTA

Rättsområde: Förvaltningsprocessrätt

Datum: 2023-10-03

Lagrum: förvaltningslagen (2017:900) miljöbalken (1998:808) skatteförfarandelagen (2011:1244)

Rättsfall: RÅ 1987 ref. 80, RÅ 1996 ref. 51 och RÅ 2005 ref. 16 JO 2002/03 s. 218

Förarbeten: prop. 2016/17:180 s. 252 ff SOU 2010:29 s. 549 SOU 2010:29 s. 588

Litteratur: Håkan Strömberg och Bengt Lundell, Allmän förvaltningsrätt, 2022, s. 178 f. Brottsförebyggande rådet, BRÅ 2016:13, Otillåten påverkan mot myndighetspersoner, s. 16 ff Jakob Carlander och Andreas Wedeen, Möta människor med rättshaveristiskt beteende, 2018, s. 36 ff. och däri gjorda hänvisningar. Se vidare Mikael Mellqvist, Ny Juridik 3:16, s. 29 Maria Nääv m.fl., Juridisk metodlära, 2018, s. 419

Foto Boris Breytman

Ny tillfällig hovrättspresident

Regeringen har beslutat att tillfälligt anställa hovrättslagmannen Monika Sörbom som hovrättspresident i Svea hovrätt.

Kammarrätten i Göteborg får ny kammarrättspresident

Regeringen har utnämnt lagmannen Jörgen Nilsson till kammarrättspresident i Kammarrätten i Göteborg. 

Petra Lundh blir ny rikspolischef

Regeringen har beslutat att utse Petra Lundh till ny rikspolischef från och med den 1 december 2023. Förordnandet gäller i sex år.

Nya domare

Regeringen har den 30 november utnämnt två nya domare.

DOMARBLOGGEN

Vad gör en utsänd långtidsexpert och projektsamordnare?

Veckans inlägg på Södertörns tingsrätts blogg handlar om det internationella arbetet som Sveriges Domstolar bedriver och om hur det är att arbeta som långtidsexpert och projektsamordnare i två olika länder.

Tre nya delägare till MAQS

Anders Lindström, Per Lagerkvist och Fredrik Mörner tillträder som delägare i MAQS Advokatbyrå från och med den 1 januari 2024.

Kommun ska betala sanktionsavgift

Integritetsskyddsmyndigheten utfärdar en sanktionsavgift på 300 000 kronor mot en kommun som införde en digital skolplattform utan att genomföra en konsekvensbedömning.

DO kräver ersättning för diskriminering

En kommun i Dalarna har enligt Diskrimineringsombudsmannen (DO) inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att anpassa skolgången för en elev med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Tre nya domare

Regeringen har den 23 november utnämnt tre domare.

Foto gesrey

Kan AI användas som rättskälla?

Stiftelsen för rättsinformations årliga konferens hölls i Delphis lokaler i centrala Stockholm och fokuserade i år på frågor om hur generativ AI kan påverka den juridiska domänen och juristers arbete. Flera talare inom olika yrkesområden gav sin syn på saken.

Ingen diskriminering att neka mobilt BankID

Diskrimineringsombudsmannen (DO) anser att det inte var fråga om diskriminering när ICA-banken nekade kunder utan svenskt pass eller nationellt id-kort att ansöka om mobilt BankID.

RÅ överklagar avvisningsbeslut

Riksåklagaren har överklagat ett hovrättsbeslut om att avvisa ett åtal om barnfridsbrott. Hon yrkar att Högsta domstolen ska återförvisa målet till hovrätten.

Foto Inbj

Nya domare

Regeringen har den 16 november utnämnt 20 domare.

Ny chef för skattenämnder

Regeringen har beslutat att anställa tf. kammarrättslagmannen Eva Östman Johansson som chef för Skatterättsnämndens och Forskarskattenämndens kansli

Foto Roland Magnusson

Körlektion på ryska var diskriminering

Diskrimineringsombudsmannen (DO) begär att en körskola ska betala diskrimineringsersättning för diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet efter att ha nekat en man en körskolelektion med anledning av att han inte ville tala ryska med körskolläraren.

Straffavgift för advokater höjs

Den 15 november fattade riksdagen, i enlighet med Advokatsamfundets förslag, beslut om en höjning av den straffavgift som advokater kan åläggas om de har brutit mot god advokatsed.

STUDENTARTIKEL

Rätten att öppna konto

I takt med det finansiella systemets övergång mot ett kontantlöst samhälle har bankerna getts en större roll i att erbjuda medborgarna betalkonton, men dessa har också ett ansvar i enlighet med penningtvättsregelverket. I denna artikel utreder studenten Zack Norén rättsläget kring fysiska personers rätt att öppna betalkonto.

Ny delägare till Lindahl

Natalie Bretz börjar som ny delägare i Lindahl Advokatbyrå den 1 januari nästa år.

Wistrand går ihop med internationell byrå

Wistrand blir nu en del av CMS, en av världens största advokatbyråer.

DOMARBLOGGEN

Varför ska unga behandlas annorlunda?

Södertörns tingsrätt senaste två blogginlägg diskuterar den mycket aktuella frågan om varför det ska finnas en särskild ordning för unga lagöverträdare.

Advokatsamfundet inrättar tillsynsenhet

Den 9 november fattade Advokatsamfundets styrelse beslut om att det ska inrättas en särskild tillsynsenhet.

STUDENTKRÖNIKA

Internet – från anarki till plattformsdespoti?

Internet beskrevs ursprungligen som en slags anarkistisk frizon. Decennier senare har vi ett annat internet där sociala medier-bolag har en makt över våra liv – och det demokratiska samtalet - få kunde förutse. Vem bestämmer över ditt digtala liv?

16 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 16 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 9 november.

Advokatsamfundet och Advokatguiden förlikas

Sveriges Advokatsamfund och Advokatguiden AS har ingått en förlikning i två mål i Patent- och marknadsdomstolen som Advokatsamfundet tidigare har inlett mot bolaget.

KRÖNIKA

Onödig lagstiftning om bolagsstämmor online?

I ett lagförslag önskar regeringen i ABL reglera bolagsstämmor online. Men näringslivet pläderar för fysiska stämmor som bäst procedur för samtalet med aktieägarna. Behövs nya regler? Om det skriver professor emeritus Torsten Sandström i en krönika.

Sanktionsavgift mot bolag som skickat kunduppgifter fel

Integritetsskyddsmyndigheten utfärdar en sanktionsavgift på 500.000 kronor mot ett bolag som av misstag skickat ett mejl till ett stort antal av sina kunder som innehållit en fil med uppgifter om tusentals andra kunders ekonomi.

Foto Pia Nyman

Ny dispaschör utsedd

Regeringen har förordnat Paula Bäckdén till ny dispaschör.

PRAKTIKERARTIKEL

Nya regler om visselblåsning

Den 17 december måste företag med 50-249 anställda ha interna rapporteringskanaler på plats för visselblåsning enligt visselblåsarlagen. Om de nya reglerna skriver advokat Viktoria Hybbinette och biträdande jurist Douglas Palm, Wistrand Advokatbyrå, i en praktikerartikel.

dNovo delas upp i två verksamheter

Advokatfirman dNovo delas nu upp i två nya, oberoende verksamheter.

STUDENTARTIKEL

Överutnyttjande av omprövningsrätten

Förvaltningsärenden om- och överprövas av en stor mängd anledningar. I denna artikel skriver studenten Zack Norén, Stockholms universitet, om balansen mellan processekonomi och grundläggande demokratiska värden.

Foto Michael Erhardsson

DO kräver ersättning från kommun

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att en kommun i Skåne ska betala diskriminerings-ersättning till en elev som utsatts för sexuella trakasserier.

Tillsyn över advokater ska förbättras

Den proaktiva tillsynen över advokater och advokatbyråer bör ta sin utgångspunkt i en riskbaserad modell. Det anser Advokatsamfundet, som nu föreslår att en särskild tillsynsenhet inrättas.

Foto Boris Breytman

Uppsalastudent vann stor casetävling

Sveriges största casetävling inom affärsjuridik är avgjord. Emilia Nordin, studerande vid Uppsala universitet, utsågs till vinnare efter två intensiva finaldagar i Uppsala.

Foto Stuart Miles

Juristens roll i AI-samhället

I takt med att användningen av AI ökar i samhället blir frågor om teknikens relation till rätten och juristens roll i teknikutvecklingen alltmer aktuella. Enligt Stanley Greenstein, juris dr. och docent i rättsinformatik, har juridiken en viktig roll i teknikutvecklingen och det är viktigt att jurister har kunskap om tekniken.

Första nämndbeslut om grovt barnfridsbrott

Nämnden för brottsskadeersättning har beslutat i fem nya ärenden enligt de nya skadeståndsreglerna från juli 2022.

Foto Wavebreakmedia

71 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 71 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 12 oktober.

Tretton män åtalas för mord i Södertälje

Åklagaren har väckt åtal mot totalt 13 män för inblandning i ett mord den i oktober förra året i Ronna, Södertälje.

STUDENTKRÖNIKA

Därför vill (nästan) ingen bli domare

Svenskt rättsväsende skriker efter fler domare men allt färre nyblivna jurister vill bli tingsnotarier. I skuggan av den svenska våldsvågen är det inte svårt att förstå varför.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt