Bli kund Annonsera
fredag 9 maj 2025
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 3 oktober 2023,

Överutnyttjande av omprövningsrätten

Förvaltningsärenden om- och överprövas av en stor mängd anledningar. Det kan bero på att ett beslut är oriktigt. Samtidigt är det inte ovanligt att beslut underkastas omprövning om och om igen trots att det saknas någon som helst möjlighet att nå framgång med den förda talan. I denna artikel skriver studenten Zack Norén, Stockholms universitet, om balansen mellan processekonomi och grundläggande demokratiska värden.
Zack Norén

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Inledning
Möjligheten att om- och överpröva förvaltningsbeslut kan kortfattat uttryckas som instrument genom vilket rättslig kontroll sker i form av en ny prövning av samma sak som tidigare. I förlängningen utgör systemet en förvaltningsrättslig rättssäkerhetsgaranti på såväl individuell som samhällelig nivå (prop. 2016/17:180 s. 252 ff.). Dessa skäl har dock inte ensamt fått styra över hur gällande rätt är beskaffad. Utformningen av gällande rätt är nämligen ett resultat av en kompromiss mellan motstående intressen. För att tillgodose intressen av processekonomisk natur och för att undvika alltför stora praktiska olägenheter har enskildas möjligheter att ifrågasätta beslut behövt underkastas vissa begränsningar. Denna artikel avser, inom ramen för denna balansgång, att undersöka hur gällande rätt förhåller sig till enskildas överutnyttjande av sina rättsliga befogenheter.

Rättsliga möjligheter att ompröva förvaltningsbeslut
Det förvaltningsrättsliga omprövningsinstitutet finns redogjord hos en mängd källor varför jag här tillåter mig att endast överskådligt redogöra för den rättsliga regleringen. När ett förvaltningsärende anhängiggörs så sker det oftast hos en förvaltningsmyndighet, varvid förvaltningslagen (2017:900) (FL) blir tillämplig.

I 37 § 1 st. FL anges att en myndighet får ändra ett betungande beslut som den har meddelat som första instans. I övrigt finns det ingen uttrycklig reglering gällande rättskraft vid betungande beslut i FL. Istället har principer utarbetats i praxis med utgångspunkt i sedvanerättsliga förvaltningsrättsprinciper (se ex. RÅ 1987 ref. 80, RÅ 1996 ref. 51 och RÅ 2005 ref. 16). Generellt vinner betungande beslut inte någon negativ rättskraft. Det är enbart när annat särskilt regleras i förvaltningsrättslig speciallagstiftning, såsom enligt miljöbalken (1998:808) och skatteförfarandelagen (2011:1244). Det saknas således motsvarande bestämmelser om res judicata som finns inom den allmänna processrätten.

Tanken är att omprövningsförfarandet ska kunna bidra till att reda ut oklarheter i första instans och på så vis undanröja onödiga överklaganden (SOU 2010:29 s. 549). Samtidigt kan ju enskilda, även efter att en överinstans (t.ex. en förvaltningsdomstol) prövat ärendet och meddelat ett betungande beslut, alltid komma in med en ny ansökan till myndigheten om samma sak. När den nya ansökan sedermera behandlats kan den som beslutet angår överklaga och gå igenom hela processordningen igen vilket gör att syftet i dessa fall motverkas. Det enda kravet som ställs upp vid förnyad överklagandeprocess är, likt vid vanliga överklaganden, att det behöver vara fråga om ett överklagbart beslut som gått klaganden emot (41–42 §§ FL). Teoretiskt sett kan därför den enskilde som beslutet gått emot begära om-, och i sin tur, överprövning av samma fråga hur många gånger som helst.

Varför om- och överprövas beslut?
Det kan låta osannolikt att någon enskild skulle ha för avsikt att ompröva och sedermera överklaga samma ärende flertalet gånger. Att ha med sig är dock att talan mot ett beslut kan föras av en stor mängd olika orsaker. Det kan bero på att beslutet i sig faktiskt är oriktigt. Samtidigt är det inte ovanligt att ett beslut upprepade gånger begärs omprövat trots att det uppenbarligen är materiellt riktigt. Den senare beskrivna typen av ärenden är problematiskt utifrån flertalet synpunkter och därav av särskilt intresse för den aktuella framställningen.

Överutnyttjande inom förvaltningsförfarandet
Om- och överprövanden av materiellt riktiga beslut kan ske till följd av alltifrån att beslutet har en bristfällig motivering som inte har kunnat övertyga den enskilde till att den enskilde har en stark tro på att ha rätt i moralisk mening, trots att lagen inte ger denne rätt. Ibland kan omprövning och efterföljande överklagande därför utgöra en protest mot gällande regler med opinionsbildande syften, såsom när en med författningsstöd uttagen avgift i ett enskilt ärende överklagas som en protest mot myndighetens avgiftsuttagande i allmänhet. Det förekommer också att ett beslut prövas på nytt i rent förhalningssyfte. Slutligen kan påstridigheten ha sin grund i att den enskilde helt enkelt är en rättshaverist eller uppvisar sådana tendenser, d.v.s. till följd av psykologiska förklaringar (Håkan Strömberg och Bengt Lundell, Allmän förvaltningsrätt, 2022, s. 178 f.).

Studier visar på att överutnyttjande av rättsliga befogenheter är ett vanligt förekommande fenomen och sker av särskilt påstridiga personer i form av bland annat omprövningar och överklaganden (se Brottsförebyggande rådet, BRÅ 2016:13, Otillåten påverkan mot myndighetspersoner, s. 16 ff.). Mer exakt hur utbrett fenomenet är i Sverige finns det inga undersökningar på. Utländska studier visar däremot att ärenden grundade i rättshaverism tar mellan 15 och 30 procent av handläggarnas arbetstid i anspråk (se Jakob Carlander och Andreas Wedeen, Möta människor med rättshaveristiskt beteende, 2018, s. 36 ff. och däri gjorda hänvisningar. Se vidare Mikael Mellqvist, Ny Juridik 3:16, s. 29).

Risken med denna typ av ärenden är att myndighetens resurser förbrukas, vilket påverkar ärendebalanserna och minskar tillgänglig tid för resterande ärenden och detta är självklart inte att föredra processekonomiskt. Detta leder nämligen till att det inte längre blir praktiskt möjligt att besluta i ärendena utan orimligt långa handläggningstider. Vid upprepade ansökningar som inges omedelbart efter det att samma ansökan avslagits bör förvisso räcka med en kortare motivering om att det inte finns skäl att göra en annan bedömning än vad som gjorts tidigare (jfr JO 2002/03 s. 218 och SOU 2010:29 s. 588). Detta förändrar dock inte faktumet att varje ärende kräver beredning och att det tar tid för varje handläggare att sätta sig in i ärendenas material, särskilt i de fallen en mängd nya skrivelser åberopas.

Vad som stadgas ovan innebär inte nödvändigtvis att det finns skäl att ifrågasätta varje omprövning eller överklagande som inte har en materiellt rimlig grund. Även den som med all säkerhet inte har stöd för sin talan måste, i en demokratisk rättsordning, kunna välja att ifrågasätta ett förvaltningsbeslut för att ändå göra sig säker på att det inte finns någon svag punkt i beslutet. Det ska alltså ändå vara möjligt att överklaga även “för säkerhets skull". Däremot i de fallen där ett ärende redan passerat genom hela instansordningen och sedermera blir omprövat och överklagat på nytt om och om igen kan det finnas skäl att införa en begränsning. I nästkommande avsnitt diskuteras hur denna typ av överutnyttjanden kan stävjas.

Lösningar
En lösning som ofta föreslås för att minska ärendebalanserna är att kvalitetsförbättra förvaltningsbesluten (se ex. prop. 2016/17:180 s. 284 f.). Det är förvisso sant att sådana åtgärder kan få en generell effekt i form av färre överklaganden. Högre grad av beslutskvalitet är emellertid ingen avgörande garanti för att få bukt med överutnyttjandet. Som konstaterat blir ju dessa beslut ofta om- och överprövade till följd av helt andra anledningar än att beslutet faktiskt är materiellt felaktigt. Oavsett hur tydlig eller klargörande en beslutsmotivering är kan den i sig inte hindra exempelvis en klagande med enbart opinionsbildande motiv.

Det går att föra resonemang om att det på förvaltningsrättens område behövs införas omprövningsbestämmelser som hindrar nya prövningar av samma ärende. Redan nu finns ju som nämnt sådana regleringar på ett antal specialområden. På så vis kan förfarandet bli mer effektivt samtidigt som enhetligheten stärks. Att ha i åtanke är dock att en inskränkning av besluts ändringsmöjligheter i högre grad gör att felaktiga förvaltningsbeslut riskerar att bli bestående. Även om intresset av materiellt riktiga avgöranden är oerhört starkt så kan det ändå argumenteras vara motiverat med en inskränkning, särskilt mot bakgrund av att de extraordinära rättsmedlen såsom resning och återställande av försutten tid ändå kvarstår.

En mindre ingripande lösning vore att, för de ärenden som redan prövats ett antal gånger, införa en ansökningsavgift för anhängiggörande på nytt i underinstans. Detta kan bidra med viss tröghet i systemet vilket sänder signaler till påstridiga klagande om att det inte vore värt att ompröva ärendet. På en samhällelig nivå skulle dessa typer av åtgärder troligen kunna få positiva processekonomiska effekter till följd av förkortade handläggningstider och därigenom i viss mån en allmänt ökad legitimitet för rättsväsendet (jfr Maria Nääv m.fl., Juridisk metodlära, 2018, s. 419).

Inom ramen för ovan beskrivna lösningsförslag uppstår en mängd gränsdragningsfrågor. Ett införande av en för mild begränsning av omprövningsrätten riskerar exempelvis att inte ha någon påverkan för problematiken med överutnyttjande medan en för hård begränsning riskerar att hamna i konflikt med förvaltningsrättssystemets grundläggande principer om rättssäkerhet och legalitet. Klart står därför att en eventuell ändring av gällande rätt behöver vara effektiv men samtidigt inte begränsa klagande med genuina motiv. Som görs tydligt är det en skör linje som balanseras.

Slutsats
Det är en sak att ett beslut omprövas och överklagas till följd av ovetskap om gällande rätt. Däremot är det en annan sak när det sker i form av överutnyttjande. I avvägningen mellan den ovetandes klagande och den överutnyttjande så är det lätt att känna sympati med den ovetande. Så som överklagandeinstitutet är konstruerat finns det därför skäl att vara allmänt återhållsam med förändringar av systemet, just för att undvika oönskade resultat för klagokollektivet med genuina intressen. Trots detta är det dock ändå möjligt att genomföra vissa begränsningar vad avser betungande besluts rättskraft utan att tumma på grundläggande demokratiska värden. Det finns därför skäl att vidare undersöka möjligheten att förhindra överutnyttjande av omprövningsrätten. Inte minst för att tillgodose de processekonomiska intressen som legat till grund för institutet.

FAKTA

Rättsområde: Förvaltningsprocessrätt

Datum: 2023-10-03

Lagrum: förvaltningslagen (2017:900) miljöbalken (1998:808) skatteförfarandelagen (2011:1244)

Rättsfall: RÅ 1987 ref. 80, RÅ 1996 ref. 51 och RÅ 2005 ref. 16 JO 2002/03 s. 218

Förarbeten: prop. 2016/17:180 s. 252 ff SOU 2010:29 s. 549 SOU 2010:29 s. 588

Litteratur: Håkan Strömberg och Bengt Lundell, Allmän förvaltningsrätt, 2022, s. 178 f. Brottsförebyggande rådet, BRÅ 2016:13, Otillåten påverkan mot myndighetspersoner, s. 16 ff Jakob Carlander och Andreas Wedeen, Möta människor med rättshaveristiskt beteende, 2018, s. 36 ff. och däri gjorda hänvisningar. Se vidare Mikael Mellqvist, Ny Juridik 3:16, s. 29 Maria Nääv m.fl., Juridisk metodlära, 2018, s. 419

DOMARBLOGGEN

Svenska domstolar i europeiskt samarbete

Senaste inlägget på Södertörns tingsrätt domarblogg handlar om The European Commission for the Efficiency of Justice senaste möte i Strasbourg.

Ny chefsjurist till Nabo

Fastighetsförvaltaren Nabo har rekryterat Hanna Scherman som ny chef för verksamhetsområde Juridik.

Åtalas för kvinnomord

Åklagare har väckt åtal mot sju personer i ett ärende där en kvinna anträffades avliden i sin bostad i centrala Eskilstuna den 17 september 2024.

Foto Tommaso Salvia

Från enskilda brott till organiserade systemhot

Den ekonomiska brottsligheten i Sverige har blivit allt mer komplex, mer omfattande och den genererar allt större brottsvinster. Penningtvätt har central betydelse för grov organiserad brottslighet. Detta framgår i Ekobrottsmyndig-hetens lägesbild 2025.

Mats Melin ny heders-doktor i juridik

Stockholms universitet har utsett 2025 års hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt har bidragit till universitetets forskning och utbildning. Inom juridik tilldelas hedersdoktoratet till Mats Melin.

Juridikprofessor blir prorektor i Stockholm

Universitetsstyrelsen för Stockholms universitet har beslutat att juridikprofessorn och dekanen Jane Reichel ska bli ny prorektor. Hon tillträder den 1 juli 2025 och efterträder Clas Hättestrand vars förordnande går ut den 30 juni.

Foto Roland Magnusson

Jurist får kunglig riddarorden

Kungliga riddarordnar har idag förlänats ett 20-tal svenskar eller i Sverige bosatta personer för exceptionella insatser inom skiftande områden och på olika nivåer – internationellt, nationellt, regionalt och lokalt. En av dessa är före detta justitierådet Bertil Bengtsson.

Cirio arrangerar Transaction Week 2025

Den 5–8 maj arrangerar Cirio Advokatbyrå för femte året i rad mötesplatsen Cirio Transaction Week i Stockholm.

Foto Jagen51

Juridik populäraste programmet i Lund

Juristprogrammet är det mest sökta programmet vid Lunds universitet inför höstterminen.

Åtalas för arbetsplats-olycka på Frövi bruk

Åklagare har nu väckt talan om arbetsmiljöbrott genom grovt vållande till annans död mot Billerud Skog & Industri Aktiebolag, efter att en anställd man avlidit av svavelväteförgiftning på bolagets anläggning i Örebro.

DOMARBLOGGEN

Svenskt projekt i Bosnien-Hercegovina

Sedan 2017 har Domstolsverket och ett antal svenska domstolar varit involverade i ett Sida-finansierat projekt i Bosnien-Hercegovina och om detta handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Åtal för svart apoteks-arbetskraft

Tre personer med kopplingar till ett beman-ningsföretag åtalas nu för grova ekobrott. Enligt Ekobrottsmyndighetens utredning har företaget, som hyrde ut farmaceuter till apotek, betalat sin personal i svarta löner.

Ny rättschef i UD

Regeringen har utsett Therese Hydén till rättschef i Utrikesdepartementet.

ÖPPNAT INFLÖDE AV DOMAR

Uppdatering av domar i Infotorg Juridik

Infotorg Juridik har återigen öppnat upp databasen för inhämtning av domar med undantag för brottmål.

Åtalas för grova bedrägerier mot äldre

Åtal har väckts i ett omfattande bedrägeriärende med internationella förgreningar och med kopplingar till den nätverkskriminella grova organiserade brottsligheten. Brotten har riktats mot äldre personer i Sverige.

Foto Anna Hansen

Två nya justitieråd och en ny lagman

Regeringen har den 16 april utnämnt två nya justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen och en ny lagman.

DOMARBLOGGEN

Ovanliga mål vid förvaltningsdomstolen 

I veckans inlägg på Domarbloggen berättar Magnus Åhammar och Anders Mellstrand, domare vid Förvaltningsrätten i Stockholm, om några av de mer ovanliga målen vid en förvaltningsdomstol. 

Åtalas för grova brott i Helsingborg

Åtal har nu väckts mot totalt fem personer för grova brott begångna i Helsingborg och Bjuv mellan september och november 2023. Brottsrubriceringarna är försök till mord, medhjälp till försök till mord, grovt vapenbrott, människorov och rån.

Foto Vige

E-post till Sveriges domstolar

En lista med samlad kontaktinformation till Sveriges domstolar gör det enklare att ta del av brottmålsdomar.

Bevistalan framställd om mord i Skurup

Åklagare har nu gjort framställan om bevistalan i Ystads tingsrätt mot två minderåriga pojkar för mord på en man i 50-årsåldern och för försök till mord på två av hans söner. De två pojkarna var 14 år vid brottstillfället och misstänks även för grovt vapenbrott.

Foto Andrey Popov

Skydd för person-uppgifter och databaser

Nyligen genomfördes ett Riksdagsseminarium om publicering av personuppgifter, rättsdata-baser och bakgrundskontroller. Deltog gjorde politiker samt representanter för myndigheter, organisationer och branscher som alla påverkas av det osäkra rättsläget efter Högsta domstolens beslut i februari.

Foto MRR-photography

41 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 41 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 10 april.

Årets bolagsjurist

SAS chefsjurist Anna Almén har utsetts till Årets Bolagsjurist 2025.

KRÖNIKA

Bakgrundskontroller behövs!

Det råder ingen tvekan om behovet av bak-grundskontroller, konstaterade Justitieminister Gunnar Strömmer vid ett Riksdagsseminarium nyligen. Det behövs ett helhetsgrepp, och det måste ske skyndsamt. Det skriver Birgitta Edlund, vd i bakgrundskontrollföretaget ToFindOut, i en krönika.

Två nya domare

Regeringen har den 10 april utnämnt två nya domare.

Åtal för felskjutning med dödlig utgång

Åklagare har på torsdagen åtalat två unga män för en händelse i Rosengård i Malmö på nyårs-afton förra året där två personer blev beskjutna. En av dem dog av skadorna och den andra blev allvarligt skadad.

En miljon kronor i brottsskadeersättning

Flickan var elva år när övergreppen startade och under sju månader utsattes hon för bland annat nio fall av grov våldtäkt mot barn. Nu beviljar Brottsoffermyndigheten henne brotts-skadeersättning med en miljon kronor för kränkning.

Kraftig ökning av mål i EU-domstolen

I sin sammanställning över verksamheten i förra året konstaterar nu EU-domstolen att det var en kraftig ökning av både det antal mål som kom in till domstolens två instanser och det antal mål som dessa som helhet avgjorde.

Ny CIO för Lindahl

Advokatfirman Lindahl slår nu samman sina avdelningar för IT och Knowledge Management. Den nya avdelningen kommer att ledas av Axel Hedberg som utses till CIO.

Foto G. Fessy, EU-domstolen

Nya EU-domare

EU: s ministerråd har utsett nya domare till EU-domstolens första instans tribunalen. En svensk domare får förlängt förordnande och en ny svensk domare har utsetts.

Foto Simon Gunnarsson

Lunds universitet får forskningsbidrag

Birgit och Sven Håkan Ohlssons stiftelse beviljar 700 000 kronor till Juridiska fakulteten vid Lunds universitet arbetet med att bevara och tillgängliggöra en omfattande litteratursamling.

Ny partner i Hammarskiöld

Ola Åhman lämnar Hannes Snellman för att bli ny delägare i Hammarskiöld.

Jurist ny överdirektör på FRA

Regeringen har utsett juristen Maria Diamant till ny överdirektör på Försvarets radioanstalt (FRA). Hon tillträder tjänsten den 16 juni.

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 3 april utnämnt ett nytt justitieråd och tretton nya rådmän.

DOMARBLOGGEN

Mobiler i trafiken

I det senaste inlägget på Domarbloggen behandlas lagen om mobilanvändning i trafiken och vad som händer vid överträdelse av dess regler.

Ny partner och Senior Counsel till DLA Piper

DLA Piper har utsett David Johansson till ny partner. Advokatbyrån har även rekryterat Carl-Johan Pousette till Senior Counsel.

DO överklagar

Diskrimineringsombudsmannen, DO, överklagar Uppsala tingsrätts dom i ärendet om en händelse där en läkare försökte förmå en patient att ta av sin sjal inför undersökningen.

Åtal för grova bedrägerier mot äldre

Åklagaren har åtalat elva personer mellan 17 och 36 år för inblandning i ett omfattande bedrägeriärende i Stockholm.

Ny domarutnämning

Regeringen har den 27 mars utnämnt en ny lagman.

DOMARBLOGGEN

Hur går en konkurs till?

I det senaste inlägget på Domarbloggen behandlas konkursprocessen – en juridisk process som kan påverka både företag och privatpersoner. Vad händer när någon går i konkurs? Och vilka steg ingår i processen?

Välbesökt GDPR-dag

För sjätte året i rad har advokatfirman Delphi arrangerat GDPR-dagen i Göteborg. Årets konferens gick av stapeln den 26 mars och samlade cirka 300 deltagare för en fullspäckad och kunskapshöjande dag om det senaste inom GDPR och dess angränsande områden.

Åtalas för nio fall av mordförsök

Åtal har nu väckts mot en man för bland annat försök till mord och försök till grov allmänfarlig ödeläggelse i Malmö i augusti förra året. Mordförsöken har även ha riktat sig mot ytterligare ett antal okända personer.

Foto Roland Jakobsson

Ny lagman utnämnd

Regeringen har utnämnt en ny lagman i Södertörns tingsrätt.

Foto Anna Hansen

Nya justitieråd föreslås

Efter att genomfört intervjuförfarande lämnar nu Domarnämnden förslag på nya justitieråd till Högsta förvaltningsdomstolen.

Fem nya domare

Regeringen har den 20 mars utnämnt fem nya tingsrättsdomare.

Åtal för grova våldsbrott

En 35-årig man åtalas för inblandning i fem händelser i Göteborgstrakten våren 2024 innefattande bland annat försök till mord, grovt vapenbrott och grov allmänfarlig ödeläggelse.

Bird & Bird utser två nya delägare

Bird & Bird har rekryterat två nya partners till kontoret i Stockholm.

Åtalas för mord i Borås

Åklagaren har på fredagen väckt åtal i Borås tingsrätt mot två personer för inblandning i ett mord i Borås i augusti 2024.

DOMARBLOGGEN

Om ansvarsutkrävande av domare

Domstolarna spelar en avgörande roll i rättsstaten, men vad händer om en domare gör fel? I det senaste inlägget på Domarbloggen fördjupar sig Björn Lindén i frågan om ansvarsutkrävande av domare.

Foto ANDREY POPOV

68 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 68 nya ledamöter vid sitt senaste sammanträde den 13 mars.

Åtalas för dubbelmord

Åklagare har nu åtalat tre personer för delaktighet i dubbelmordet som inträffade natten mot den 3 juni 2024 i en lägenhet på Grundläggaregatan i Norrköping.

Foto Andrey Popov

Konkurshanteringen ska effektiviseras

Regeringen har beslutat om en proposition som syftar till att modernisera och effektivisera konkurshanteringen så att resurser ska frigöras hos domstolarna och konkursreglernas funktion i samhället förbättras i stort.

Foto Inbj

Sju nya rådmän

Vid sitt senaste sammanträde utnämnde regeringen sju nya tingsrättsdomare.

Ny konvention ska skydda advokater

Den första internationella konventionen om skydd för advokatyrket har nu antagits av Europarådet. Konventionen fastlår att staten måste säkerställa att advokater kan utföra sina yrkesmässiga uppgifter.

DOMARBLOGGEN

En dag i domstolens säkerhetskontroll

De flesta domstolar i Sverige har idag fast säkerhetskontroll. För ett år sedan blev Kammarrätten i Stockholm en av dem.

Gemensamma insatser mot välfärdsbrott

Tullverket ska tillsammans med Försäkrings-kassan skärpa kontrollerna av resande för att komma åt den kriminella ekonomin och avslöja bidragsbedrägerier. Förra året upptäcktes bedrägerier och felaktigheter för tio miljoner kronor vid kontroller enbart på Arlanda flygplats.

Dom om mord på Värmdö överklagas

Tingsrätten meddelade i februari dom i det mål där tre personer åtalades för inblandning i mord i mars 2024, då en man hittades död i en väska på Värmdö. Åklagarna överklagar nu domen.

Jurist ny överdirektör för SiS

Regeringen har beslutat att anställa Caroline Oredsson som överdirektör för Statens institutionsstyrelse (SiS).

Foto ANDREY POPOV

Fortsatt arbete för god advokatsed

Advokatsamfundets tillsynsenhet har sedan uppstarten förra året arbetat för att försöka säkerställa efterlevnaden av god advokatsed och lagstadgade krav. Under år 2025 kommer tillsynen att särskilt inriktas på advokaters principalansvar och advokatbyråernas efterlevnad av penningtvättslagstiftningen.

DOMARBLOGGEN

Vem betalar försvarsadvokaten?

Vilka regler gäller för en tilltalads skyldighet att betala för sin försvarsadvokat i en brottmåls-rättegång? Om detta handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto Igor Stevanovic

Ökat antal ekobrott

Den ekonomiska brottsligheten blir allt mer om-fattande, komplex och internationell. Under förra året ökade inflödet av ärenden till Ekobrotts-myndigheten.

Många söker brotts-skadeersättning

Förra året fick Brottsoffermyndigheten in drygt 13 400 ansökningar om brottsskadeersättning, vilket ledde till att myndigheten betalade ut nästan 200 miljoner kronor. Det är mer än någonsin tidigare.

IMY inleder AI-projekt med juristbyrå

I mars startar Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) nästa projekt i vad man kallar "regulatorisk sandlåda". Familjens Jurist får då fördjupad vägledning i om och hur personuppgifter kan vidarebehandlas för att utveckla och använda AI.

Domstolarna storsatsar

För att möta samhällsutvecklingen behöver Sveriges Domstolar de kommande åren satsa mer resurser på kompetensförsörjning, säkerhet och digitalisering. Det framgår av budgetunder-laget för 2026–2028, som nu lämnas till regeringen.

Foto feferoni

Avhandling i finansrätt

I en ny avhandling från Uppsala universitet avhandlas tolkningen av principen om förbud mot rättsmissbruk och de allmänna skatteflykts-klausulerna inom EU:s skatterätt.

Ahlberk blir general-direktör för IVO

Regeringen har utsett juristen John Ahlberk som generaldirektör och chef för Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Jurist blir vikarierande generaldirektör

Jonas Bäckstrand vikarierar som general-direktör vid Statens haverikommission.

Foto Högsta domstolen

Nytt justitieråd föreslås

Efter att ha genomfört intervjuförfarande med fem personer som sökt tjänsten som justitieråd i Högsta domstolen har nu Domarnämnden lämnat förslag på tre av dessa.

Juristavtalet blir tillsvidareavtal

För drygt tre år sedan tecknade Akavia och Almega juristavtalet, ett kollektivavtal specifikt anpassat för jurist- och advokatbyråers verksamhet. Nu har avtalet blivit ett tillsvidareavtal.

DOMARBLOGGEN

Tingsrätt fick etiopiskt domarbesök

Södertörns tingsrätt välkomnade nyligen en delegation av domare från Etiopien som besökte Sverige för att studera det svenska rättssystemet. Om detta handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto Anna Hansen

Det gångna året i HFD

Högsta förvaltningsdomstolen har nu publicerat sin verksamhetsberättelse för år 2024.

IMY välkomnar beslut från Högsta domstolen

Integritetsskyddsmynidigheten välkomnar HD:s beslut att GDPR har betydelse för om det råder sekretess för personuppgifter i brottmålsdomar även på det grundlagsskyddade området.

Advokat går till kapitalrådgivare

Advokaten Fredrik Rydin blir Senior Advisor på Marlborough Partners Norden.

Fler lagföringar för vissa typer av brott

Förra året ökade antalet lagförda med tolv procent till 8 390 personer inom brotts-kategorierna brott mot barn, brott i parrelation och sexualbrott.

Foto SIRIJIT JONGCHAROENKULCHAI

Fler anmälda advokater

Advokatsamfundets verksamhetsberättelse för år 2024 har nu publicerats och av denna framgår bland annat att antalet anmälningar mot advokater ökat.

Överklagar om brott mot mänskligheten

Åklagaren överklagar nu tingsrättens dom mot en kvinna för folkmord, brott mot mänskligheten och grova krigsförbrytelser. Istället för tolv års fängelse yrkar åklagaren på livstid.

Årets advokatbyråer

Vid ett stort event på Nalen i Stockholm den 11 februari presenterades de advokatbyråer som tar hem priset "Årets Advokatbyrå 2025".

Schultz väljs in i vetenskapligt råd

Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, har valts in i Institutet för Mediestudiers vetenskapliga råd.

Foto David Naylor, Uppsala universitet

Vinterpromotion vid Uppsala universitet

I höstas utsågs Johan C Bärlund till ny hedersdoktor vid Juridiska fakulteten i Uppsala och nu har han och juris doktor Anni Carlsson promoverats vid den årliga vinterpromotionen.

Hovrätt lanserar digitala frågestunder

Hovrätten över Skåne och Blekinge lanserar nu ett nytt digitalt initiativ för skolklasser i hela landet: Fråga domaren.

DOMARBLOGGEN

Om remissförfarandet i lagstiftningsprocessen

Remissförfarandet är en viktig del av lagstiftningsprocessen och om detta handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

DOMARBLOGGEN

Viktigt att veta om offentlig upphandling

Offentlig upphandling; vad är bra och viktigt att veta som jurist? Om det handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto Stelya Dreamstime.com

Hög rankning för Lund

Lunds universitet listas nu på plats 36 i en total världsrankning för juridik.

Foto Roland Magnusson

Diskriminerades vid bussresa

En person som använder elrullstol diskriminerades i samband med en bussresa i Stockholm, slår DO fast och begär att Region Stockholm betalar ersättning till personen.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.
» Logga in automatiskt

Du behöver vara inloggad för att läsa artikeln

» Logga in automatiskt