Ökat konsumentskydd för kryptoinvesteringar
VERKTYG
Med en övervägande majoritet nåddes en preliminär överenskommelse om den nya förordningen, som kommer att få stor påverkan på utgivare (emittenter) av kryptotillgångar utan säkerhet, stablecoins och tjänsteleverantörer såsom handelsplattformar på vilken denna typ av tillgångar tillhandahålls. Bakgrunden till förordningen är att det har ansetts finnas ett stort behov av en utökad reglering och insyn på området, inte minst då alltfler privatpersoner valt att investera i kryptotillgångar och för att säkerställa den finansiella marknadens stabilitet.
Kryptotillgångar har varit föremål för en hög bedrägeririsk, vilket bland annat lett till att de finansiella tillståndsmyndigheterna i många länder intagit en mycket negativ inställning till kryptotillgångar som investeringsobjekt för privatpersoner. Den svenska Finansinspektionen är inget undantag. Skälet till detta är bl.a. att tillgångarna är svåra och i många fall omöjliga att värdera på ett tillförlitligt sätt, och att det har saknats reglering och tillsyn av kryptotillgångar.
Kryptotillgångar har även varit kopplade till andra risker, såsom penningtvätt, terrorfinansiering och även miljörisker. Det senare på grund av att skapande så kallad mining av tillgångarna kräver hög elkonsumtion. MiCA-förordningen tar sikte på bland annat dessa risker, såväl i konsumentled som på systemnivå. Det är således en bred uppsättning regler som kommer träffa ett tidigare i princip oreglerat område och aktörer som hitintills inte sått under myndighetstillsyn. Nedan följer en kort redogörelse för några särskilt intressanta områden.
Konsumentskydd och tillståndskrav
Leverantörer av tjänster kopplade till kryptotillgångar måste enligt förordningen följa stränga krav för att skydda de konsumenter som investerar i kryptotillgångar. Det införs exempelvis ett leverantörsansvar för förlorade kryptotillgångar, som konsumenter förvarat hos en leverantör. Genom den nya förordningen införs även tillståndskrav för leverantörer av kryptotillgångstjänster inom EU som påminner det som redan idag existerar för värdepappersbolag och andra finansiella aktörer.
För emittenter av så kallade stablecoins införs bland annat krav på likvidreserver, med en kvot om 1:1, i syfte att säkerställa ett stabilt värde. Vidare ska investerare i stablecoins alltid kunna påkalla inlösen. Den europeiska bankmyndigheten (EBA) kommer att utöva tillsyn över stablecoins och emittenter av dessa vad gäller deras efterlevnad av de strikta regler som nu införs.
Marknadsmissbruk
Regler som ska motverka bl.a. marknadsmanipulation eller insiderhandel kommer att införas inom ramen för MiCA-förordningen. På motsvarande vis som inom värdepappershandeln ställs det krav på system för att övervaka, upptäcka och rapportera transaktioner som misstänks utgöra marknadsmissbruk.
Miljö
För att skydda klimatomställningen kommer det tas fram en teknisk standard för tillsyn, innehåll, metoder och presentation av information om allvarlig miljö- och klimatpåverkan. Marknadsaktörer kommer därmed behöva lämna information om sitt miljö- och klimatavtryck.
Vad sker nu?
Mica-förordningen avvaktar nu godkännande av rådet och Europarlamentet, vilket förväntas ske sommaren 2023. Därefter kommer sannolikt den nya förordningen träda ikraft någon gång mellan 2024 och början av 2025.
MiCA-förordningen kommer innebära en stor påverkan på kryptoindustrin i Europa och frågan är hur aktörerna kommer att kunna möta de krav som framgent kommer att ställas på verksamheten. Att en reglering var att vänta kan däremot inte ha kommit som en större överraskning. Vi har de senare åren noterat ett ökat intresse från konsumenter vad gäller tillgångsslaget och även fått flera frågor från olika aktörer som vill göra tillgångsslaget mer allmänt accepterat. Ett ökat konsumentskydd bedöms ligga i alla aktörers intresse.
Sammanfattningsvis, så innebär den nya regleringen ett utökat konsumentskydd och krav på ökat ansvarstagande vad avser olika risker förknippade med kryptotillgångar. I slutändan förutses en mer positiv syn på tillgångsslaget från såväl myndigheter som banker som andra aktörer som tidigare inte fullt ut accepterat tillgångsslaget.