Justitieministern och Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg

Justitieminister Beatrice Ask

Förre justitieministern Thomas Bodström

LÄS MER

»

Fler jurister oftare i mediedebatten

»

Het HD-prövning i skiljemannarätt uppe på juriststämman

»

Pris för bästa examensuppsats

»

Juriststämmans mest spännande föredrag

»

Arbetsrätten idag

»

Jan Rosén om juristen i informationssamhället

»

Utvecklingen inom den digitala immaterialrätten

VAD TYCKER DU?

Bör timkostnadsnormen för advokater höjas?

Timkostnadsnormen är bra som den är och behöver inte höjas.

Timkostnadsnormen borde höjas, men det är ingenting som regeringen bör prioritera.

Timkostnadsnormen bör höjas och det måste prioriteras.

Totalt har x personer svarat på frågan sedan den publicerades.

	Timkostnadsnormen är bra som den är och behöver inte höjas.
	Timkostnadsnormen borde höjas, men det är ingenting som regeringen bör prioritera.
	Timkostnadsnormen bör höjas och det måste prioriteras.

Se resultat »

VERKTYG

»

Tipsa en vän

E-postadress att skicka till
Ditt namn
Skicka

Svensk Juriststämma 2010 inleddes med dessa två höjdare, i en debatt där ingen mindre än Anne Ramberg, advokat och generalsekreterare för Sveriges advokatsamfund, vad moderator.

Att Ramberg var både kvick, saklig och hård var en nödvändighet när de två politikerna gärna svävade in på sidospår med ovidkommande valfläsk.

Ramberg inledde med att visa ett par diagram. Rättsväsendets andel av den nuvarande statsbudgeten uppgår till 4 procent - och av denna går den största delen, 20,1 procent, till polisen. Är det bara polisen som ska få mer pengar?

Beatrice Ask förklarade att regeringen varaktigt har ökat anslagen med 5 miljarder under mandatperioden, dessutom har det kommit tillskott, och att samtliga delar av rättsväsendet har fått del av ökningarna.

- Det är svårt att kritisera eller debattera det här, kommenterade Thomas Bodström, eftersom jag och Beatrice är överens här.

Liksom Ask anser Bodström att det har behövts fler poliser och civilanställda. Och att utmaningen i framtiden blir att sänka återfallen genom preventivt arbete.

- Är det egentligen någon skillnad mellan er? frågade Anne Ramberg. Man gör ju inte några större satsningar på rättsväsendet nu jämfört med tidigare?

Beatrice Ask påpekade att hennes linje innebär att samverkan ska få en större betydelse. Socialtjänst ska samarbeta med polisen.

- Vi har problem med ungdomsbrottslighet, sa hon, och trösklarna måste vara högre för att man ska komma in på en kriminell karriär.

Här inflikade Thomas Bodström att den förra regeringens förslag om att införa så kallade kontaktpoliser - tillgängliga för varje ugn tjej och kille på samma sätt som en skolsyster - var helt färdigt sommaren 2006 men att den nya regeringen valde att förverkliga det.

- De flesta har faktiskt kontaktpersoner, försvarade sig Beatrice Ask, det viktiga är ju inte att sätta ut en massa poliser. Det vi har gjort är att ha sett till att kommunalråd samarbetar med polisen.

Är det så att ni tror att den ökade satsningen på polisen kommer bli effektiv? frågade Anne Ramberg. Hur mycket resultat har kommit ur de nästan tio miljarder kronor som de ökade anslagen har uppgått till?

- Ja, det är ju upp till bevis för polisen nu, förklarade Beatrice Ask. Men hon påpekade att domstolarna får in färre felaktiga ärenden, det har blivit mer effektivt.

Thomas Bodström talade sig varm för modellen om en enda centraliserad polismyndighet. Det har moderaterna drivit länge, försäkrade Beatrice Ask. Dock vågade hon inte lova någonting inför valet:

- Vi kan förvänta oss ganska stora förändringar, men hur stora vågar jag inte säga.

Kommer Ekobrottsmyndigheten att finnas kvar, frågade Anne Ramberg. Här var både Ask och Bodström överens om att det är nödvändigt att myndigheten finns och att den utvecklas.

- Det är inte en onödig myndighet, som vissa tycker, sa Beatrice Ask något defensivt.

När Thomas Bodström passade på att tacka kristdemokraterna från att ha hindrat moderaterna från att lägga ner Ekobrottsmyndigheten, med en provocerad justitieminister som resultat, himlade Anne Ramberg med ögonen. Diskussionen gick vidare till hur man ska handskas med ekonomisk brottslighet i allmänhet.

- Åtalsunderlåtelse borde tillämpas mer när det gäller ekobrott, föreslog Bodström.

- Jag tror på ännu mer av internationellt samverkan, sa Ask. "Go for the money" är en av de viktigaste uppgifterna när det gäller att komma åt de internationella ligorna.

- Jovisst, där är vi eniga, erkände Bodström.

När det gäller brottsprovokation har de två politikerna dock inte helt samma syn. Problemet är gränsdragningen mellan vad som är och inte är brottsprovokation, konstaterade Beatrice Ask:

- Jag vill inte ha personal som är ute och begår eller riskerar att begå brott bara för att de inte vet vad som gäller. Balansakten är oerhört besvärlig.

För Thomas Bodström var saken mycket enkel:

- Brottsprovokation nej, bevisprovokation ja. Det är helt okej att poliser ser en narkotikaaffär men väntar med att ingripa tills att transaktionen är klar. Men man ska inte ut och sälja knark i Kungsträdgården för att hitta lagöverträdare.

Hur ställer sig de två kandidaterna till den anknytande frågan om plea bargain, undrade Anne Ramberg.

- Enbart när det gäller ens egen brottslighet, sa Thomas Bodström. Men vi ska inte ha en situation som innebär att man ska komma undan genom att ange andra personer.

- Jag är väldigt tveksam, sa Beatrice Ask, men jag har respekt för de som arbetar med mycket komplicerade ärenden. Min grundställning är att det är fel att kunna förhandla med rättssystemet. Antingen är något fel eller inte.

Debatten gick vidare till reformen av domstolarna. EMR-reforemen är en mycket stor reform, konstaterade Anne Ramberg, den innehåller många klara förbättringar. Men från advokathåll har den kritiserats i ett hänseende: omförhör av den tilltalade. Advokatsamfundet har hemställt att det ska göras en översyn.

- Det är klart att den måste utvärderas, sa Beatrice Ask, men huvuddelen av de förändringar som vi gjorde har gått mycket bra. Det vi ville komma ifrån var att man tidigare såg första instansen som en transportsträcka, det är inte rimligt.

På frågan om det kommer en översyn svarade justitieministern att hon inte visste.

Bodström anser, inte utan självkritik, att entusiasmen i att reformera RB drevs ett varv för långt - nämligen när det gällde den tilltalades möjligheter att höras i hovrätten. Han anser att det enda som behövs göras är att man "vrider tillbaka det där lilla steget", att man kan lagstifta om detta utan en särskild utredning. Först efter det bör man göra en ordentlig utvärdering, anser Bodström.

- Nästa steg som man kan fundera på är en större möjlighet att höra målsäganden, även om man måste ta i beaktning att det kan var pressande och besvärande får målsäganden att behöva höras än en gång, sa Thomas Bodström.

Diskussionen tog en avstickare mot frågan om hur man ska göra domstolarna mer effektiva.

- Fler sammanslagningar av små domstolar, föreslog Beatrice Ask, och sa också att det är först på senare tid, efter ett antal sammanslagningar, som vi börjat få en modernare struktur på domstolsväsendet.

Thomas Bodström föreslog lite överraskande ett större bruk av ensits.

- Det behövs inte tre juristdomare i varje civilrättsligt mål. Ibland borde det räcka med en, eller kanske två.

Han anser också att stora domstolar kan vara ett lika stort problem som små.

- Stockholms tingsrätt var för stor. Medelstora domstolar höjer rättssäkerheten. Motsatsen till rättssäkerhet är stress, och att som domare inte ha tillräckligt med tid för alla mål. Det gäller även för advokater - när man tar på sig för mycket gör man ett sämre arbete.

- Jag står för de saker som vi gjorde, sa Thomas Bodström. Datalagring innebär att polisen kan spåra personer som har kontakt med varandra. Man har använt det i alla tider, men det har varit oreglerat, vi tyckte at det var viktigt att man reglerade det.

- Vi kommer inte införliva EG-direktivet om detta i svensk lagstifttning under den här mandatperioden, sa Beatrice Ask. Orsaken är rättssäkerheten. Man måste ta den osäkerhet som finns när det gäller problem kring den personliga integriteten på allvar.

- Det är märkligt att man har FRA-lagen men inte håller på med datalagring, anser Thomas Bodström.

Anne Ramberg tar upp rätten till advokat och timkostnadslönen. En lön på 447 kronor i timmen innebär att advokaten får lägst betalt i rättssalen. Är det någon som är beredda på att satsa på detta, frågar advokatsamfundets generalsekreterare.

- Det som är problemet med rättshjälpen är inte att advokaten inte får pengar, utan att många inte får rättshjälp, sa Thomas Bodström. Man borde se över hela systemet i stället för att bara räkna timmar.

Kan vi ta det som ett löfte, frågade då Anne Ramberg, är du beredd att se över systemet?

- Ja, vi tar det som ett löfte, svarade Bodström.

- Jag kommer inte att prioritera detta högst upp på valmanifestet, erkände Beatrice Ask.

- Det har det inte varit högst upp på valmanifestet för något parti någon gång, sköt Ramberg in.

De största rättspolitiska frågorna inför valet är enligt Bodström att effektivisera myndigheterna, att effektivisera arbetet genom lagändringar, att effektivisera kriminlavården - från den statliga till den kommunala - samt att satsa på det brottsförebyggande arbetet.

De största rättspolitiska frågorna inför valet är enligt Beatrice Ask att korta tiden mellan brott och domstolsbeslut, samverkan mellan rättsväsendets olika myndigheter och olika delar av samhället, samt att ta tag i den grova organiserade brotstsligheten, inklusive korruption.

- Vi måste arbeta för att de inte ska skaffa näring i hederliga verksamheter, sa hon.