På Advokatsamfundets hemsida framgår följande.

"Regeringen har nu fastställt Advokatsamfundets stadgeändringen i fråga om tidskravet för inträde i Advokatsamfundet. Det innebär att från den 1 januari 2011 ändras tidskravet från fem till tre år.

Med den treåriga kvalifikationstiden är avsikten att skärpa kraven på innehållet i den verksamhet som utövas under den förkortade kvalifikationstiden.

Den som har arbetat med annan kvalificerad juridisk verksamhet än tjänstgöring på advokatbyrå kan få dispens från treårskravet. Liksom tidigare kan man högst få dispens för ett av de tre åren. Den som söker dispens får räkna en tredjedel av den tid han eller hon har arbetat med annan kvalificerad verksamhet. Till exempel kan den som har arbetat som biträdande jurist i två år och som domare i tre år beviljas dispens – de tre åren som domare får räknas som ett år. Om det finns synnerliga skäl, finns det dessutom en möjlighet till utökad dispens.

Notariemeritering, har bedömts som en värdefull och uppskattad merit hos biträdande jurister. Därför kan notariemeritering tillgodoräknas sökande som dispensgrundande tid, trots att sådant arbete tidigare inte har kunnat tillgodoräknas sökande som kvalificerat juridiskt arbete. I fortsättningen kan en tredjedel av den tid man har arbetat som tingsnotarie räknas som dispensgrundande.

Det nya treårskravet innebär inte någon förändring i kvalité på eller det antal referenser som sökande har att åberopa för att styrka sin lämplighet. Samma krav som gällt hittills gäller även efter införandet av ett skärpt treårskrav.

Bakgrunden till förändringen, som beskrivits i en promemoria till Advokatsamfundets ledamöter, är att Europas advokater står inför stora förändringar. EU-kommissionen vill avreglera advokatyrket och harmonisera de nationella regelverken för att öka konkurrensen och göra den europeiska tjänstemarknaden mer öppen och konsumentvänlig. Den europeiska advokatorganisationen CCBE har antagit utbildningsrekommendationer och arbetar med frågor kring en enhetligare syn på utbildning, kompetens och kvalifikationskrav.

Sverige har sett ur konkurrenssynpunkt en väl fungerade advokatmarknad eftersom det saknas ”advokatmonopol”. Det råder dock stora skillnader mellan medlemsländerna i frågan om förutsättningarna för att få arbeta som advokat och kraven som ställs för att bli advokat. I Sverige är kraven betydligt högre än i nästan alla andra länder.

Ett ytterligare skäl för att korta kvalifikationstiden är behovet att anpassa reglerna till hur advokatyrket ser ut i dag och för att få en mer dynamisk, kunskapsbred och kompetent yrkeskår.

Till bilden hör även att sedan 2004 måste svenska advokater, förutom att avlägga advokatexamen, även delta i obligatorisk vidareutbildning. Dessutom pågår för närvarande ett arbete för att ytterligare stärka den förebyggande tillsynen över advokater."