Var tionde domstolsförhandling i Sverige sker med tolk. Men fyra av tio tolkar kan i princip helt sakna utbildning, eftersom 40 procent av domstolarna inte ställer några krav på dem.

Anledningen uppges vara att det saknas rättstolkar. Eller att de är för få. Det är inte lönt att ställa kravet. Men också att domstolarna inte fått instruktioner att göra det eller har bristande rutiner. Ett fåtal domstolar anser att det inte finns behov av rättstolkar. Detta skriver Domstolsverket i sin rapport Kvaliteten på tolkning i domstolar m.m.

Monica Pernroth är styrelseledamot vid Rättssäkerhetsorganisationen RO, som är ett partipolitiskt obundet, fristående nätverk som arbetar ideellt. Hon uppger att det kan hända mycket oönskat i svenska rättssalar.

- De tolkar som är lägst på skalan används ofta. De sitter och tolkar i förundersökningar och domstolsförhandlingar som i många fall kan handla om livet för en person som inte kan svenska.

Irriterade domare

Monica Pernroth har varit med om situationer då rätten blivit irriterad på tolken och därmed indirekt på exempelvis den åtalade i ett brottmål. Hon uppger att hon hör domare skrika rakt ut i ilska, för att därefter konstatera att rätten ”får stå ut”.

- Det har hänt att någon person i förhandlingssalen säger att tolken inte tolkar korrekt. Jag har då varit med om att den personen har blivit ombedd att vara tyst eller lämna salen. Men förhandlingen fortsätter med samma tolk.

Det har också förekommit att en åtalad i rättegången säger att tolken inte fungerar, men att denne ändå får fortsätta. En domare krävde exempelvis samma tolk hela vägen och därmed byttes inte en dålig tolk ut.

- Vid ett tillfälle vände sig den åtalade i ett brottmål mot tolken redan vid rättegången i tingsrätten. Tolken hade en helt annan dialekt. Men tolken byttes inte ens ut vid hovrätten.

Dialekt kan vara nästan språkskillnad

En annan dialekt kan vara nästan ett helt annat språk och kan jämföras med exempelvis skillnaden mellan svenska och danska.

- Problemen är fler. En del får inte tolk, trots att man har begärt det. Andra får fel tolk som talar ett annat språk. Men de senare får sitta kvar ”för säkerhets skull” och förhandlingen fortsätter.

- Det är något som inte stämmer när man inte har samma förutsättningar.

Aktuellt och viktigt nu är den ökade muntligheten i asylprocessen i länsrätterna. Där är det viktigt med rätt tolk eftersom det faktiskt kan handla om livet. Allt utgår från tolken.

- Vi svenskar lägger olika värderingar i orden. Konsekvensen kan vara att en asylsökande kan beskyllas för att ha ändrat sin berättelse, trots att det kan vara tolken som varit helt fel ute. Det kan ändå bli påskrivet ända upp till högsta instans och personen anses inte trovärdig.

Minimikrav önskvärt

Monica Pernroth vill att det sätts ett minimikrav på tolkarna – de ska vara utbildade för att tolka i rätten. Det måste krävas att man har en tolk med rätt språk och till och med rätt dialekt. Domstolsverket bör kontrollera detta noggrant, kanske till och med granska tolkarnas arbete.

- Det råder ingen tvekan om att kvaliteten på tolkningen vid svenska domstolsförhandlingar bör förbättras. Det är en rättssäkerhetsfråga.

Tolkar delas in i fyra olika kategorier: auktoriserade tolkar, rättstolkar, tolkar med utbildningsbevis från sammanhållen grundutbildning och annan tolk.

En auktoriserad tolk har fullgjort Kammarkollegiets kunskapsprov omfattande socialvård, sjukvård, allmänna försäkringar, arbetsmarknad och vardagsjuridik. En rättstolk är en auktoriserad tolk som fått specialkompetens och genomgått Kammarkollegiets prov för tolkning inom rättsväsendet.

En tolk med utbildningsbevis har genomgått en grundutbildning till kontakttolk innehållande samma moment som Kammarkollegiets auktorisationsprov. Annan tolk, slutligen, kan i princip helt sakna tolkutbildning.

Domstolsverket har i sin rapport bland annat föreslagit en ny bestämmelse i rättegångsbalken om att auktoriserade tolkar eller rättstolkar bör användas i första hand. Verket satsar också på att domare ska bli mer neutrala. De ska utbildas kring beteendevetenskapliga frågor som påverkar domstolsbeslut. Exempelvis ska inte män dömas hårdare än kvinnor.