Bli kund Annonsera
onsdag 17 april 2024
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 26 februari 2024,

En tvär rättsvetenskaplig reflektion

Myndighetsutövning förekommer som rekvisit inom flertalet vitt skilda rättsområden. Ofta sätter det gränser för regelkomplex med stora tillämpningsområden. Med det i åtanke är det förvånande att det inte är klart vad rekvisitet omfattar. I denna artikel gör studenten Zack Norén ett försök att precisera begreppet.

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Myndighetsutövning är ett rekvisit som förekommer inom flertalet vitt skilda rättsområden. Begreppet sätter gränserna för bland annat statens och kommunernas skadeståndsansvar enligt skadeståndslagen, vilka handlingar som ska vara allmänna i enlighet med tryckfrihetsförordningen och när överlämnande av förvaltningsuppgifter till privata subjekt ska ske med stöd av lag enligt regeringsformen och kommunallagen. Begreppet gör sig även gällande som ett rekvisit av vad som utgör tjänstefel i brottsbalken och styr både JO respektive JK:s tillsyn.

Offentliga och privata intressen

I alla de olika författningar där begreppet förekommer är syftet att avskilja allmän verksamhet från privaträttslig sådan. Hur begreppet ska tolkas är således centralt som ett särskiljande moment för att bestämma tillämpningsområdet för flertalet regelkomplex. Ofta skiljer sig ansvaret häremellan väsentligt. Gränsdragningen har särskilt betydelse mot bakgrund av senare tids utveckling mot en konkurrensutsatt offentlig verksamhet. Idag utövas den allmänna verksamheten i stor del inom privaträttsliga former. När externa utförare av allmän verksamhet blir allt fler och större samhällsvärden står på spel intensifieras motsättningarna mellan offentliga och privata intressen.

Legaldefinition saknas

Idag finns ingen legaldefinition av vad som utgör myndighetsutövning. I den första förvaltningslagen, ÄÄFL, fanns dock en definition. I lagens 3 § angavs att det var fråga om utövning av befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinpåföljd, avskedande eller annat jämförbart förhållande. Det ska härvid enligt förarbetena röra sig om beslut eller andra åtgärder, som ytterst är uttryck för samhällets maktbefogenheter i förhållande till medborgarna. Av förarbeten till den senare införda förvaltningslagen framgår att denna definition ska ha motsvarande betydelse även i efterföljande regleringar.

Definitionen i 3 § ÄÄFL kan, även om den inte längre är kodifierad, alltså anses utgöra en naturlig utgångspunkt. Att formuleringen utgör en förebild till dagens lagstiftning lyser igenom vid eftersökning i nu gällande förarbeten på olika områden. Förarbetena till skadeståndslagen har exempelvis tagit utgångspunkt i en liknande definition. Även på straffrättens område används enligt förarbetena liknande uttryck, även om formuleringarna skiljer sig åt något.

I ÄÄFL omfattades som konstaterat enbart beslut som för den enskilde är bindande, vilket innebär att avtal, överenskommelser och upplysningar faller utanför begreppet. Numera har lagstiftaren utvecklat definitionen på så vis att även andra åtgärder än beslut kommit att omfattas. I förarbetena anges att det är fråga om handlingsåtgärder som är i ett mycket nära tidsmässigt och funktionellt samband med myndighetsutövning. Det kan därför även vara fråga om bland annat meddelanden, framställningar och förberedande åtgärder. Exempel på detta är när en jurist eller sakkunnig tjänsteman föredrar ärendet eller vid felaktig service. Den grundläggande definitionen i ÄÄFL har alltså på senare tid förtydligats genom förarbeten till andra regleringar än förvaltningslagen.

Även HD har bidragit till att forma konturerna för vad som ska utgöra myndighetsutövning. I den skadeståndsrättsliga praxisen har HD gått längre än motivens mer allmänna uttalanden och anfört att det kan vara fråga om myndighetsutövning även om handlandet inte medför några omedelbara rättsverkningar för skadelidande. I samma riktning har HD i ett annat rättsfall uttalat att verksamheten i skolor inte enbart utgör myndighetsutövning vid intagning, betygssättning och disciplinära åtgärder, utan även åtgärder som utgör ett led i den omsorg och tillsyn över eleverna som skolan ombesörjer. Numera tycks HD:s bedömning allt oftare bli att en åtgärd som ligger på gränsen anses ha ett sådant samband att det är fråga om myndighetsutövning.

Samhällets makt

Beskrivningen av de olika fall som innefattar myndighetsutövning har gemensamt att det rör sig om beslut och andra åtgärder som en myndighet vidtar gentemot en enskild med stöd av en befogenhet som myndigheten har getts genom ett konkret beslut av regeringen eller riksdagen eller genom en offentligrättslig författning. Beslutet eller åtgärden är ytterst ett uttryck för samhällets makt över medborgarna. Det gäller oberoende av om den aktuella åtgärden uttrycker en skyldighet för någon enskild eller innebär att någon enskild gynnas i det enskilda fallet. Karaktäristiskt för dessa situationer är också att den enskilde i förhållande till det allmänna befinner sig i en beroendeställning som inte har sin grund i ett frivilligt åtagande. Det innebär att myndigheten i dessa fall, till skillnad från exempelvis ett avtalsförhållande, ensidigt har att besluta i saken.

I en artikel skriven i anslutning till förvaltningsrättsreformens genomförande kritiserade Håkan Strömberg både det förhållandet, att man måste söka sig till lagmotiven för att få närmare besked, och att innehållet i dessa motiv är vaga och oklart uttryckta. Strömbergs kritik är relevant än idag. Att det inte förekommer någon mer enhetligt stadgad definition av begreppet kan tyckas märkligt. Särskilt då det av lagstiftaren genomgående angivits att det vore naturligt och nödvändigt att ha ett enhetligt myndighetsbegrepp. Så som gällande rätt är beskaffad riskerar de tillämpande organen att sväva i ovisshet om vad som gäller (se t.ex. JO 4625–2018, 2019-10-31 där JO konstaterat att ett subjekts rättsliga ställning framstår som oklar och därför avstått från att uttala sig). Lika allvarligt, om inte ännu värre, är att det för gemene man måste framstå som obegripligt vad som omfattas av rekvisitet.

Slutsats

Sammanfattningsvis kan konstateras att myndighetsutövning som begrepp används på flertalet områden som en vattendelare för att avgränsa tillämpningsområdet mellan civilrätt och offentlig rätt. Skalas den ideologiska överbyggnaden bort är det som faktiskt utgör själva myndigheten just kompetensen att ensidigt bestämma över andra med förpliktande verkan. Med detta får förstås att det avgörande är ifall ett organ är bärare av sin egen kompetens enligt rättsordningen, särskilt delen som ger beslutanderätt med verkningar mot allmänheten.

Även om begreppet inte har alldeles likvärdig betydelse i de olika sammanhang i vilka det förekommer på grund av skilda tillägg och modifikationer, har det i grunden likvärdigt innehåll. Lagreglernas olika förarbeten faller nämligen genomgående tillbaka på den i 1971 års lag givna bestämningen. Med en sammanställning av innehåll i olika rättsområden ges redskap att se skillnader mellan, och därmed egenheter hos, de olika rättsområdena. Denna differentiering är intressant att gräva vidare i för att närmare forma konturerna för rekvisitets omfattning. Det svenska rättssystemet är trots allt mer enhetligt än det kan verka vid första anblick.

FAKTA

Lagrum: skadeståndslagen (1972:207) tryckfrihetsförordningen (1949:105 regeringsformen (1974:152) kommunallagen (2017:725 brottsbalken (1962:700) lag (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän förordning (1975:1345) med instruktion för Justitiekanslern förvaltningslagen (1971:290)

Rättsfall: NJA 2001 s. 210 NJA 2001 s. 755

Förarbeten: prop. 1971:30 s. 331 prop. 1985/86:80 s. 55 prop. 1972:5 s. 311–312, 498–499, 502-510 prop. 1988/89: 113 s. 9 ff och s. 11 prop. 1975/76:160 s. 134 prop. 1985/86:80 s. 57

Litteratur: FT 1972 s. 233 ff

Misstänkt samband mellan tre sprängningar

Åklagarna ser ett samband mellan de sprängningar som inträffade i Hässelby, Linköping och Storvreta i slutet av september 2023, och händelserna kopplas till en konflikt mellan kriminella nätverk. Förundersökningarna har nu därför samordnats.

STUDENTARTIKEL

Ett urholkat anställningsskydd?

Studenten Zack Norén granskar hur arbetsbristuppsägningar i rättspraxis står sig i jämförelse med LAS ursprungliga syfte.

Foto Andrey Popov

Ersättning utreds

En särskild utredare ska nu se över regelverket för ersättning till rättsliga biträden

DOMARBLOGGEN

Om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

FN: s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning fyller femton år i år och om den handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto © Harvepino

Förordnandetaxan fungerar väl

Domstolsverket har nu gjort en uppföljning av den taxa i förordnandemål som infördes den 1 juni 2023.

Bar diskriminerade gravid kvinna

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att det var diskriminering när en restaurang- och sportbar nekade en gravid kvinna fortsatt timanställning.

Foto Syda Productions

Otillräckliga åtgärder för barns rättigheter

Sverige skrev under barnkonventionen för mer än 30 år sedan och 2020 gjordes den till svensk lag. Enligt Riksrevisionens har staten emellertid inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att konventionen ska få genomslag i praktiken.

PRAKTIKERARTIKEL

Sanningen om könstillhörighetslagen

Den 17 april ska riksdagen besluta om en ny könstillhörighetslag som ska göra det enklare att ändra juridiskt kön. Vad innebär det egentligen – rent rättsligt?

Busschaufför utsatte resenär för trakasserier

Diskrimineringsombudsmannen, DO, begär att ett regionalt länstrafikbolag ska betala diskrimineringsersättning till en kvinna för trakasserier. Enligt DO har trakasserierna haft samband med etnisk tillhörighet.

Turn Energy rekryterar Legal Counsel

Solenergibolaget Turn Energy har anställt juristen Hanna Tynkkynen.

Foto Inbj

Nya domare

Regeringen har den 4 april 2024 utnämnt sju nya domare.

DOMARBLOGGEN

Om laglighetsprövning

Varför finns det laglighetsprövning i förvaltnings-domstolarna och hur går denna till. Om det handlar senaste inlägget på Domarbloggen.

Ny lagman i Stockholm

Regeringen har den 27 mars utnämnt Göran Lundahl till lagman i Stockholms tingsrätt.

MSA studenternas po-puläraste arbetsgivare

För femte gången erövrar Mannheimer Swartling titeln som den mest attraktiva arbetsgivaren när juriststudenterna rankar sina kommande potentiella arbetsplatser.

Foto G. Fessy, EU-domstolen

Ny EU-domare föreslås

Efter att ha genomfört intervjuförfarande förslår nu Domarnämnden att Fredrik Schelin utses till Sveriges domare i EU-domstolen.

Jurist blir ledamot i Fondtorgsnämnden

Chefsjuristen Anders Sjöborg förordnas som ledamot i Fondtorgsnämnden.

DOMARBLOGGEN

Häktning av barn

Om lagens särskilda krav för häktning av barn handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto ANDREY POPOV

52 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 52 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 14 mars. 35 advokater har utträtt ur samfundet.

Det gångna året i Advokatsamfundet

Advokatsamfundets verksamhetsberättelse för år 2023 har nu publicerats.

Wistrand ingår i CMS

Efter mer än 100 år som svensk advokatbyrå integreras Wistrand Advokatbyrå med CMS och blir därfär CMS Wistrand.

Foto Andrey Popov

Nya domare

Regeringen har den 14 mars utnämnt fem nya domare.

DOMARBLOGGEN

Domarbloggen växer

Domarbloggen kommer framöver att kunna ge en ännu mer komplett inblick i svenskt rättsväsende. Detta då Förvaltningsrätten respektive Kammarrätten i Stockholm från och med nu medverkar som gästskribenter.

Ny delägare till Hammarskiöld

Sanna Isaksson har anslutit till Hammarskiöld som ny delägare med fokus på Private M&A och Private Equity-transaktioner.

Uteslutning av advokat

Advokatsamfundets disciplinnämnd har uteslutit en advokat ur samfundet. Bristerna har handlat om att advokaten åsidosatt sitt oberoende, antagit uppdrag trots att intressekonflikt förelegat och inte övervakat en biträdande jurist.

Foto Vinge

Ny VD för Vinge

Louise Brorsson Salomon, som är delägare på Vinge, efterträder under våren Maria-Pia Hope som varit VD sedan 2012.

DOMARBLOGGEN
Foto © tomloel

Vittnesstöd i domstolar

En kanske mindre känd, men ändå viktig, del i domstolarnas verksamhet är vittnesstödet och om detta handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Åtalas för krigsbrott

En man i 50-årsåldern åtalas nu för två fall av krigsförbrytelser i Syrien under 2015.

Foto © Valentin Armianu

Domstolar vill ha bättre registerkontroller

Domstolsverket vill se utökade möjligheter till registerkontroller i samband med anställning och har därför lämnat en hemställan till regeringen om detta.

Nya arvsregler utreds

Regeringen har tillsatt en utredning som ska göra en bred översyn av reglerna om arv och testamente.

Få förändringar i nämndemannakåren

Trots insatser för att föryngra och bredda nämndemannakåren har det endast skett marginella förändringar bland nämndemännen sedan förra valet.

Ny MP på Lindahl

Från den 1 mars har Advokatfirman Lindahls kontor i Uppsala en ny Managing Partner.

Foto GAMMA-MAN

Många utmaningar för landets domstolar

Domstolsverket har nu lämnat in sitt budget-underlag för 2025-2027 till regeringen. I underlaget lyfts särskilt frågor rörande domstolarnas förutsättningar att även fortsatt kunna avgöra mål snabbt och rättssäkert.

Ny MP på Harvest

Harvest Advokatbyrå har utsett Gustav Sälgström till ny Managing Partner. Han efterträder Amin Bell som kvarstår som partner.

Foto Per Groth

Ny Riksåklagare

Regeringen har utsett Katarina Johansson Welin till ny riksåklagare.

Åtalas för två fall av allmänfarlig ödeläggelse

Åklagaren har väckt åtal mot två personer för delaktighet i en sprängning i Uppsala i december förra året. En av personerna åtalas även för att ha placerat en sprängladdning i ett flerfamiljshus i Upplands-Bro i november.

DOMARBLOGGEN
Foto OLEKSANDR PRYKHODKO

Domstolsutveckling inom Europarådet

Karin Wennberg Boberg och Björn Lindén på Domstolsverket är engagerade som svenska experter för arbetet inom Europarådets kommitté för domstolsutveckling och om detta arbete handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto Twonix

Jurister som engagerar i sociala medier

I den nyligen publicerade "Maktbarometern: Juridik", framgår vilka som engagerar och når flest svenskar på våra största sociala medier. Högst upp i flera medier kommer Ardalan Shekarabi och Elisabeth Massi Fritz.

Bank missgynnade föräldraledig kvinna

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att Klarna Bank missgynnade en kvinnlig anställd i samband med föräldraledighet och begär nu att banken betalar 135 000 kronor i skadestånd till kvinnan.

Foto Valery Voennyy

Året som gått i HFD

Högsta förvaltningsdomstolens verksamhetsberättelse för 2023 innehåller bland annat rättsfall i korthet, statistik samt artiklar som beskriver verksamheten och vardagen för medarbetarna på domstolen.

STUDENTARTIKEL

En tvär rättsveten- skaplig reflektion

Myndighetsutövning förekommer som rekvisit inom flertalet vitt skilda rättsområden. Med det i åtanke är det förvånande att det inte är klart vad rekvisitet omfattar. I denna artikel gör studenten Zack Norén ett försök att precisera begreppet.

Foto Sten-Åke Stenberg

HD:s verksamhet 2023

Högsta domstolen har nu publicerat sin verksamhetsberättelse för 2023. Den innehåller bland annat en presentation av två nya justitieråd och texter om den ombyggnation som genomfördes i Bondeska palatset under året

Inkomna mål ökade under 2023

Under 2023 ökade antalet inkomna mål till domstolarna. Det visar årsredovisningen från Sveriges Domstolar. Redovisningen visar också på fortsatta prioriteringar avseende digitalisering, kompetensförsörjning och säkerhet.

DEBATT

Är en uranrusch möjlig?

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari vill tillåta uranbrytning i Sverige. Mellan 1960 och 2018 skedde ingen uranbrytning trots att det var lagligt. Ska uran brytas, finns ett minfält av hinder som måste övervinnas.

Foto Europeiska unionens domstol

Ny svensk EU-domare ska rekryteras

Domarnämnden har beslutat att gå vidare med fyra sökanden till tjänsten som Sveriges domare vid EU-domstolen i Luxemburg.

Kammarrätten skärper säkerheten

Kammarrätten i Stockholm inrättar från och med den 22 februari en fast säkerhetskontroll.

Åklagaren avslutar Estonia-ärende

Åklagaren har beslutat att inte återuppta den tidigare nedlagda förundersökningen och inte heller inleda förundersökning i samband med Estonias förlisning.

Nya domare

Regeringen har den 15 februari 2024 utnämnt fem nya domare.

Bostadsbolag diskriminerade kvinna

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att det var diskriminering när ett bostadsbolag nekade en kvinna en hyresrätt eftersom hennes inkomst bygger på sjukersättning.

Inbetalda återkrav från gärningspersoner ökar

Brottsoffermyndigheten betalar ut brottskadeersättning till brottsoffer och kräver sedan tillbaka beloppet från gärningspersonerna. Under 2023 ökade andelen inbetalda återkrav med 18 procent, vilket motsvarar cirka 9 miljoner kronor.

Foto David Naylor, Uppsala universitet

Vinterpromotion vid Uppsala universitet

Nyligen genomfördes Uppsala universitets årliga vinterpromotion. För Juridiska fakultetens räkning installerades bland annat de två hedersdoktorerna professor, dr Vesna Rijavec och Anders Eka, justitieråd och ordförande i Högsta domstolen.

Årets Advokatbyrå

Vinnarna av Årets Advokatbyrå inom ett antal olika kategorier presenterades nyligen på ett lunchevent på Berns i Stockholm.

Foto Andrey Popov

Förbättrade möjligheter till delgivning

Domstolsverket, Kronofogdemyndigheten och Försäkringskassan har till Justitiedepartementet lämnat en hemställan om att regeringen närmare låter utreda och överväga förbättrade möjligheter till delgivning.

Kommun missgynnade föräldraledig kvinna

Det var ett missgynnande som är förbjudet enligt föräldraledighetslagen när en kvinna inte fick tillbaka sitt tidigare arbete när hon återgick i tjänst efter föräldraledigheten, slår Diskrimineringsombudsmannen, DO, fast.

DOMARBLOGGEN

Tingsfiskaler på kurs

I det senaste inlägget på Södertörns tingsrätts blogg skriver tingsfiskalen Sofia Holje om en utbildning vid Nationellt forensiskt centrum (NFC) som tingsrättens fiskaler har gått på.

Ny JO-granskning av Migrationsverket

Trots att JO vid upprepade tillfällen granskat och uttalat kritik om Migrationsverkets handläggningstider har ett stort antal anmälningar fortsatt komma med klagomål om detta. Därför inleder JO nu en ny granskning.

Nya domare

Regeringen har den 1 februari utnämnt 16 domare.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt