Bli kund Annonsera
tisdag 22 oktober 2024
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 26 juni 2024,

Fast etableringsställe vid exklusiva avtal

EU-domstolen har nyligen meddelat ett förhandsavgörande rörande tolkningen av begreppet fast etableringsställe enligt artikel 44 i mervärdesskattedirektivet. Begreppet återfinns som anknytningsmoment i flera delar av den mervärdesskatterättsliga lagstiftningen och avgör i vilken stat den skattskyldige ska betala mervärdesskatt. Studenten Hemen Yazdanfar undersöker hur pass långtgående slutsatser som kan dras av förhandsavgörandet och vilken betydelse domen har för svensk rätt.

VERKTYG

»
Tipsa en vän


Allmänt om begreppet fast etableringsställe
En grundläggande förutsättning för att en EU-medlemsstat ska kunna kräva mervärdesskatt av någon som tillhandahåller tjänster är att dessa anses tillhandahållna i medlemsstaten, artikel 2.1 c i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (mervärdesskattedirektivet). Platsen för tillhandahållande av tjänster till en beskattningsbar person bestäms med utgångspunkt i artikel 44 i mervärdesskattedirektivet. Enligt artikelns första mening anses en tjänst tillhandahållen i det land där mottagaren har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet. Av artikelns andra mening följer emellertid att om tjänster tillhandahålls den beskattningsbara personens fasta etableringsställe och detta ställe är “beläget på en annan plats än där han har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet ska platsen för tillhandahållande av dessa tjänster vara den plats där det fasta etableringsstället är beläget”. I den svenska lagstiftningen återfinns artikelns motsvarighet i 6 kap. 33 § mervärdesskattelagen (2023:200).

Någon definition av fast etableringsställe finns varken i mervärdesskattedirektivet eller ML. Istället definieras begreppet i artikel 11.1 i rådets genomförandeförordning (EU) nr 282/2011 av den 15 mars 2011 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt (genomförandeförordningen). I artikeln stipuleras att vid tillämpningen av artikel 44 avses med fast etableringsställe den plats som “har en tillräcklig grad av varaktighet och en lämplig struktur avseende personella och tekniska resurser för att kunna ta emot och använda de tillhandahållna tjänsterna för sitt eget behov”. Artikeln uppställer tre kriterier för att ett fast etableringsställe ska anses föreligga. Det första och andra kriteriet består i att etableringen måste ha personella och tekniska resurser. Med personella resurser avses att den fasta etableringen förfogar över personal (se mål C-168/84 Berkholz). Tekniska resurser tar sikte på att den fasta etableringen ska förfoga över sådana tekniska resurser som verksamheten ifråga kräver såsom maskiner och lokaler (Skatteverkets ställningstagande, Fast etableringsställe, 2011-03-23). Det tredje kriteriet innebär att etableringen självständigt måste ha potential att motta och använda tjänsterna (se mål C-605/12 Welmory).

Mål C-232/22
En domstol i Belgien framställde en begäran om förhandsavgörande till EU-domstolen i ett mål mellan Cabot Plastics Belgium (CPS) och den belgiska staten. Målet handlade i grunden om två företag: Cabot Switzerland med säte i Schweiz och kärandeparten CPS med säte i Belgien. Företagen Cabot Switzerland och CPS hade en affärsrelation med varandra. CPS hade genom ett exklusivt avtal med Cabot Switzerland åtagit sig att uteslutande använda sina personella och tekniska resurser belägna i Belgien för att tillhandahålla olika typer av produktionstjänster till Cabot Switzerland.

Den belgiska staten anförde att tjänsterna var tillhandahållna i Belgien då Cabot Switzerland skulle anses ha sitt fasta etableringsställe i CPS:s lokaler. CPS å sin sida invände mot detta och anförde att tjänsterna istället skulle anses tillhandahållna i Schweiz då det var där som Cabot Switzerland hade sitt säte. Mot bakgrund av detta och de anförda omständigheterna konstaterade EU-domstolen att frågan i målet var "om en beskattningsbar person har en lämplig struktur avseende personella och tekniska resurser när dessa resurser visserligen rent rättsligt tillhör den tjänsteleverantör som tillhandahåller den beskattningsbara personen tjänsterna, men tjänsteleverantören i enlighet med ett exklusivt avtal åtagit sig att uteslutande använda resurserna för att tillhandahålla dessa tjänster?"

EU-domstolen konstaterade inledningsvis att den omständigheten att de berörda resurserna inte tillhörde Cabot Switzerland i sig inte uteslöt möjligheten för Cabot Switzerland att ändå anses ha ett fast etableringsställe i Belgien. Det avgörande var istället att den beskattningsbara personen hade befogenhet att förfoga över resurserna på samma sätt som om de tillhörde denne. Domstolen anförde härvid att bland annat det exklusiva avtalet kunde beaktas men att samma resurser inte fick användas både för att tillhandahålla och ta emot tjänsterna. Mot bakgrund av att resurserna hade använts för att tillhandahålla och motta de aktuella tjänsterna ansågs Cabot Switzerland inte ha ett fast etableringsställe i Belgien.

Analys
Att på ett uttömmande sätt redogöra för de omständigheter som har en avgörande betydelse för uppkomsten av ett fast etableringsställe torde inte vara praktiskt möjligt. Svårigheten har sin grund dels i att artikeln är allmänt formulerad, dels i att det är på basis av omständigheterna i det enskilda fallet som uppkomsten av ett fast etableringsställe avgörs (se Karim Tourmous & Aurélie Soldai, European Union/Belgium - VAT and the Concept of Fixed Establishment: The Cabot Plastics Belgium Case, International VAT Monitor, 2023 (Volume 34), No. 6, s. 15 ff.). En följd av detta är att det inte går att dra alldeles långtgående slutsatser av flertalet rättsfall som finns på området, likaså gäller det EU-domstolens tolkning av begreppet fast etableringsställe i mål C-232/22.

I förhållande till tidigare rättspraxis är det intressanta med rättsfallet vilken betydelse det exklusiva avtalet mellan CPS och Cabot Switzerland har för uppkomsten av ett fast etableringsställe enligt artikel 11.1 i genomförandeförordningen. Som bekräftas av EU-domstolen har det i tidigare rättsfall klargjorts att uppkomsten av ett fast etableringsställe inte kräver att den beskattningsbara personen har egna personella och tekniska resurser (jfr mål C-260/95, DFDS, p. 26–29 och mål C-333/20 Berlin Chemie A, p. 41). Istället har det avgörande varit att den beskattningsbara personen haft tillgång till dessa resurser som om det vore dess egna tillgångar (se mål C-333/20 Berlin Chemie A, p. 41). Huruvida förekomsten av ett exklusivt avtal mellan tillhandahållaren och den beskattningsbara personen är tillräckligt för att kunna hänföra resurserna till den beskattningsbara personens fasta etableringsställe är emellertid något som inte tidigare besvarats tydligt av EU-domstolen.

I målet konstaterade EU-domstolen att trots förekomsten av ett exklusivt avtal mellan tillhandahållaren och den beskattningsbara personen kan inte de resurser som tillhör tillhandahållaren hänföras till den beskattningsbara personens påstådda fasta etableringsställe. Domstolen menade att detta hade sin grund i att samma personella och tekniska resurser inte kan användas både för att tillhandahålla och ta emot samma tjänster.

En fråga som uppkommer med anledning av detta är hur utgången i domen hade blivit om det hade varit olika resurser tillhörande CPS som hade använts för att tillhandahålla och motta de aktuella tjänsterna. Detta hade exempelvis varit fallet om CPS hade använt sig av olika fabriker och personal för att tillhandahålla respektive motta de aktuella tjänsterna. I så fall hade det väl inte ansetts att samma resurser använts för att tillhandahålla och motta de aktuella tjänsterna? Utifrån tidigare rättspraxis och det resonemang som förs av EU-domstolen i aktuellt fall torde domstolen ha accepterat en sådan argumentationslinje med hänvisning till att det i så fall inte hade rört sig om samma resurser som både tillhandahållit och mottagit tjänsterna (jfr C-333/20, Berlin Chemie A, p. 54–57). Huruvida utgången i domen hade blivit den motsatta är emellertid oklart. EU-domstolen konstaterade nämligen endast att förekomsten av det exklusiva avtalet är något som bland andra omständigheter talar för att resurserna ska anses tillhöra den beskattningsbara personen. Domstolen diskuterade exempelvis inte om det aktuella avtalet i sig hade kunnat medföra att resurserna skulle kunna hänföras till den beskattningsbara personens påstådda fasta etableringsställe.

Trots att de inblandade parterna i mål C-232/22 är företag med verksamhet i Belgien har uttalandena även betydelse för bolag verksamma i Sverige och andra EU-medlemsstater. Detta har sin grund i att de nationella myndigheterna har en skyldighet att ge företräde för och följa förhandsavgöranden från EU-domstolen (Se mål C-153/00 Paul der Weduwe. Jfr även mål 6/64 Costa v. Enel). I mål C-232/22 gör som sagt EU-domstolen inte några uttalanden med direkt bäring på det exklusiva avtalet i sig. Till följd av detta kan det konstateras att rättsfallets direkta tillämpningsområde för svensk rätt är begränsat till snarlika situationer. För att domen ska äga direkt tillämpning på svenska förhållanden torde det krävas att ett exklusivt avtal ingåtts mellan en tjänsteleverantör med resurser i Sverige och en beskattningsbar person med säte utanför Sverige om att tjänsteleverantören åtar sig att uteslutande använda sina resurser för att tillhandahålla tjänster till den beskattningsbara personen. Vad som följer av domen är att trots förekomsten av ett sådant avtal kan inte tjänsteleverantörens resurser hänföras till den beskattningsbara personens fasta etableringsställe, om samma resurser används för att tillhandahålla och motta de aktuella tjänsterna (jfr Skatteverkets rättsliga vägledning, 2024, Var är säljaren och köparen etablerade?). Till följd av att den beskattningsbara personen i en sådan situation varken har sitt säte eller fasta etableringsställe här i landet utesluts också skyldigheten att betala mervärdesskatt i Sverige.

Avslutande ord
Avslutningsvis kan det konstateras att rättsfallets tillämpningsområde är begränsat. Domen har framförallt bäring på frågan om en tjänsteleverantörs resurser kan, på grund av förekomsten av ett exklusivt avtal, hänföras till den beskattningsbara personens påstådda fasta etableringsställe när tjänsteleverantörens resurser används för att tillhandahålla och motta aktuella tjänster. Av domen följer att trots förekomsten av ett sådant exklusivt avtal kan inte de resurser som tillhör tillhandahållaren hänföras till den beskattningsbara personens påstådda fasta etableringsställe. Domstolen menade att detta hade sin grund i att samma personella och tekniska resurser inte kunde användas både för att tillhandahålla och ta emot samma tjänster.

Mål C-232/22 lämnar flera frågor obesvarade. En av dessa frågor är vilken betydelse förekomsten av ett exklusivt avtal har i allmänhet. Huruvida förekomsten av ett exklusivt avtal i sig kan medföra att resurserna hänförs till den beskattningsbara personens fasta etableringsställe är något som domstolen lämnat obesvarat. Till skillnad från uttalandena i den aktuella domen hade svar på denna fråga kunnat ha bäring på betydligt fler situationer. Det får därför sägas vara olyckligt att EU-domstolen inte en gång för alla klargjort vad som gäller i detta hänseende.

Skarp kritik mot individuell lönesättning

Europeiska Domareförbundet, European Association of Judges, har antagit en resolution där det svenska systemet med individuell lönesättning av domare tilldelas skarp kritik.

Foto © Secondshot | Dreamstime.com

Juristprogrammet populärast i Lund

Över 34 000 personer sökte till vårens utbild-ningar vid Lunds universitet. Juridikprogrammet toppar listan över mest populära program, följt av läkar- och ekonomie kandidatprogrammen.

Välbesökt öppet hus hos domstolarna i Falun

Lördagen den 19 oktober arrangerade Förvaltningsrätten i Falun och Falu tingsrätt ett mycket välbesökt öppet hus där alla aktörer i rättskedjan deltog.

45 nya advokater

Styrelsen för Sveriges Advokatsamfund antog 45 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 10 oktober.

Pojke diskriminerades i samband med bussresor

Diskrimineringsombudsmannen, DO, slår fast att en pojke vid upprepade tillfällen diskriminer-ats när han försökt åka buss med Skånetrafiken.

Foto stocksnapper

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 17 oktober utnämnt två chefsrådmän och två rådmän.

Välbesökt mässa för blivande jurister

Juridiska Föreningen vid Stockholms Universitet har hållit i den 43:e upplagan av Juristdagarna, Nordens största arbetsmarknadsmässa för blivande jurister.

Minskad utsatthet för sexualbrott

Andelen som uppger att de utsatts för sexual-brott har minskat medan utsatthet för försälj-ningsbedrägeri har ökat. Det visar Brå:s senaste "Nationella trygghetsundersökning".

Narkotikaplats på Darknet stängd

Internationellt rättsligt samarbete med Finland har bidragit till att stänga en webbplats på Darknet som använts för omfattande narkotikaförsäljning.

Förändrad skolmat inte diskriminering

Diskrimineringsombudsmannen, DO, har beslutat att inte inleda tillsyn till följd av de anmälningar som har inkommit med anledning av att individer nekats skolmat i form av annat kött än fläsk.

Åtalas för mordför-beredelser i Danmark

En 16-årig pojke åtalas för förberedelse till mord och stämpling till mord och en annan 16-åring för medhjälp till förberedelse till mord. Samtidigt väcks bevistalan mot en 14-årig flicka för med-hjälp till samma brott samt förberedelse till mord.

DLA Piper nyanställer

DLA Piper har anställt Alicia Ehn, Kim Bergman och Emma Brolund vid sitt kontor i Stockholm.

Foto Igor Stevanovic

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 10 oktober utnämnt sex nya domare.

Roschier får ny MP

Johan Sidklev blir ny Managing Partner på Roschier.

DOMARBLOGGEN

Spännande arbete på förvaltningsrätten

I veckans inlägg på Södertörns tingsrätts Domarblogg berättar Olle Persson om hur det är att arbeta som föredragande jurist på Förvaltningsrätten i Stockholm.

Foto Europeiska unionens domstol

Ny svensk EU-domare

Fredrik Schalin tar nu över som svensk domare i EU-domstolens högsta instans.

Ekobrottsmyndigheten får ny generaldirektör

Den 1 oktober tillträdde Rikard Jermsten som ny generaldirektör för Ekobrottsmyndigheten.

DOMARBLOGGEN

Om utvisning efter brott

I det det senaste inlägget på Domarbloggen berättas om vilka överväganden som domstolen måste göra innan ett beslut fattas om utvisning på grund av brott enligt de nya skärpta reglerna.

DLA Piper nyanställer

Kristina Dunbring ansluter som Managing Associate till advokatbyrån DLA Piper i Stockholm.

Ny generaldirektör för Integritetsskyddsmyndigheten

Eric Leijonram har tillträtt som generaldirektör och chef för Integritetsskyddsmyndigheten. Han kommer närmast från en tjänst som chefsjurist på Finansinspektionen.

Digitalt förordnande- system införs

Nacka tingsrätt inför ett digitalt förordnande-system för offentliga biträden i mål och ärenden.

Jurist ny GD för Jämställdhetsmyndigheten

Regeringen har beslutat att anställa juristen Lise Tamm som ny generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten.

Två nya justitieråd

Regeringen har den 26 september utnämnt Mikael Westberg och Mathias Säfsten att vara justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen.

DOMARBLOGGEN

Nya förverkanderegler

En rad nya ändringar rörande reglerna för förverkande träder snart i kraft och om dessa handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto ANDREY POPOV

Åtgärder behövs för nya advokatbyråer

Advokatsamfundet har nu presenterat sin granskning av ”unga advokatbyråer”, enligt vilken det behövs åtgärder för att stärka regel-efterlevnaden hos nyblivna advokaters byråer.

Förundersökning mot politiker läggs ned

Förundersökningen mot riksdagsledamoten Richard Jomshof avseende hets mot folkgrupp läggs nu ned.

Grovt dataintrång

Irans säkerhetstjänst har genomfört en special-operation mot mål i Sverige. Genom ett grovt dataintrång tog hackare över en svensk sms-tjänst och skickade 15 000 meddelanden med uppmaningar om hämnd mot koranbrännare.

Foto Piotr Adamowicz

Unikt åtal för brott mot mänskligheten

En 52-årig kvinna åtalas för folkmord, brott mot mänskligheten och grov krigsförbrytelse i Syrien. Det är första gången som åtal för brott mot mänskligheten väcks i Sverige.

Foto Nagy-bagoly Arpad

Utökad budget för upphandlingstillsyn

Konkurrensverket får ökade resurser för en förstärkt upphandlingstillsyn. Det framgår av budgetpropositionen för 2025.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt