Bli kund Annonsera
lördag 25 mars 2023
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 2 oktober 2009,

Fredagsintervju: Förre Googlechefen misstror lagstiftaren

Avlyssnings- och fildelningsdebatterna har blåst i full storm och lagen för datalagring står på tur. Men lagstiftning som inte upplevs som legitim är ingen lösning. Det anser Nicklas Lundblad, fil dr i informatik, utsedd till årets IT-person av Computer Sweden och Affärsvärlden, medlem i regeringens IT-råd och ledamot i styrelsen för Institutet för Rättsinformatik. Han efterlyser en fördjupad rättsfilosofisk diskussion om vilka normer vi ska ha.

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Nicklas Lundblad anser att diskussionen idag har kommit alldeles för sent. – Exempelvis beslöt vi oss för förändringar i upphovsrätten under 1995, så blev de en internationell konvention 1996, ett EG-direktiv 2001 och så implementerades de i svensk rätt så sent som 2005, i vissa delar senare än så. Det betyder alltså att vi har en tioårig ledtid. 1995 fanns det 1,5 miljon internetanvändare. Vi införde alltså reglerna som vi nu lever under i informationssamhället innan vi visste vad informationssamhället var.

Förra året doktorerade Nicklas Lundblad i informatik med sin avhandling Law in the Noise Society som behandlar vilka konsekvenser informationssamhället får för rättstillämpningen. Kännetecknande för Informationssamhället, enligt honom, är noise, brus. Ett annat ord för informationsöverskott.

Nicklas Lundblad konstaterar att det finns mer information än vad vi någonsin kan samla in och analysera. Nätet vadar i ett hav av brus och nonsens och att vaska fram det verkligt relevanta blir allt svårare. Informationsflödet förvandlar nätet till ett brusmoln som inte kan reduceras till ett övervakat kommunikationsflöde. Han tar emot på sitt spartanskt inredda kontor på Stockholms handelskammare i en mörk kostym med väst. Han är nyinflyttad och tillbaka där karriären började. Bokhyllorna står tomma. Inget följde med från Google som han lämnade i sommar efter två år som europeisk policychef. Han bjuder på nybryggt kaffe från expressomaskinen som står i fönstersprånget vid skrivbordet. Kavajen åker av och lämnas på kontorsstolen innan han sjunker ned i den andra besöksstolen och förklarar sin avhandlings utgångspunkt.

– Den informationsexplosion som vi genomlever nu, då mängden information som är digitalt lagrad dubblas vart tredje år, är något som mänskligheten tidigare inte behövt hantera. Låt oss anta att vi inte lever i ett informationssamhälle utan i ett brussamhälle där mängden information är så stor att det ibland är svårt att hitta det man behöver. Vad betyder det för upphovsrätten och vad betyder det för den personliga integriteten?

Han berättar att hans utgångspunkt är helt annan än den som format dagens IT-politik och lagstiftning, som inspireras av Daniel Bells tre teser från tidigt 1970-tal om det framtida postindustriella samhället där de styrande skulle ha tillgång till den teknik som gjorde det möjligt att kontrollera samhället, informationen skulle vara väl strukturerad och uppmärkt samt att informationsmängderna gjorde att värdet av informationen steg proportionellt i förhållande till mängden information vi hade.

Dessa grundantaganden är falska. Det blev avhandlingens slutsats.

– När det gäller integriteten upptäcker man ju att det stora problemet inte är att avgränsa sig i sin egen sfär och se till att ingen annan har tillgång till min data. Utan det riktigt stora problemet blir att inte få sin identitet sönderbrusad av all information som finns runt omkring. Helt plötsligt kan du inte framställa dig som du vill bli sedd längre, eftersom det finns så otroligt mycket information så att du inte syns i bruset.

Som ett exempel på skillnaden mellan ett brussamhälle och ett informationssamhälle tar han Personuppgiftslagen.

– Regleringen av hanteringen av personuppgifter blir värdelös i ett brussamhälle där din egentliga målsättning är att du syns på det sätt du vill synas, inte begränsa tillgången på personuppgifter. Det två helt olika perspektiv, säger Nicklas Lundblad.

Hans uppfattning är att individen själv ska kunna styra bilden av sig själv. Man måste själv få bestämma om man vill vara anonym eller inte. Och det är ett problem att människor tror att deras integritet är skyddad. Han anser att vi glömmer de bieffekter och risker som uppstår i och med ansamlingen av data på en mängd olika punkter i den offentliga förvaltningen.

När det gäller upphovsrätten i brussamhället pekar han på att ett av de grundläggande motiven för upphovsrätten åtminstone tidigare var den så kallade incitamentsteorin som innebär att det måste finnas en upphovsrätt annars kommer inte människor att skapa.

– Man behöver bara slå på sin webbläsare för att inse att incitamentsteorin inte gäller längre. Möjligen kan man tänka kring kvalitet, men det är en annan sak. Men incitamentsteorin i sin grundläggande form – finns inget rättsligt skydd kommer inget skapande att ske – är falskt.

Upphovsrätten som ett investeringsskydd är det enda som återstår. Och där saknas en sund empirisk grund att stå på, enligt honom.

Men hur ska vi hantera den personliga integriteten och upphovsrätten i framtiden? Politikerna har ju ett tryck på sig att bekämpa organiserad brottslighet och terrorism, se till att upphovsrättsmännen inte åderlåts av fildelare med mera?

– Många hoppas att detta kommer att lösa sig genom lagstiftning. Den förhoppningen är i grunden problematisk. En observation man kan göra är att det har blivit mycket dyrare att ta reda på vem som gör vad för lagstiftaren eller rättsapparaten.

Det är alltså svårare att se till att lagar efterlevs om inte lagarna upplevs som legitima. Enligt Nicklas Lundblad måste vi adressera frågan” hur bygger vi starka normer?”, en fråga han tror lagstiftaren inte är skickad att besvara.

– Vi behöver en integritetsrätt och upphovsrätt, men de rättsbildningar som vi ska ha måste bygga på en grundläggande legitimitet, vilket kanske betyder att vi måste förhandla om det sociala kontraktet på de här centrala punkterna. Jag tror att vi kommer att komma till en ny våg av rättsfilosofi därför att vi måste hitta nya mekanismer för att diskutera rätten i informationssamhället. Vad säger rättsfilosoferna oss hur vi ska förhandla fram en ny ordning? Han efterfrågar en liknade rättsfilosofisk diskussion som ägde rum när vi lämnade våra jordbruk för industrisamhället på 1800-talet.

– Det finns inga quick-fixes. Vi har testat det. Den tidigare traditionen, särskilt bland jurister var ”The answer to the machine is in the machine”. Tanken var att bygga teknik som bevarar integriteten och upphovsrätten. Men de tekniska lösningarna blev katastrofala misslyckanden. Men det var rätt bra. Det har visat oss att det här inte är enkla frågor. Det är inte frågor vi kan överlåta till en datavetare som bara skriver om programmet litet grand, utan i någon mening samhälligt djupa frågor som vi behöver resonera kring och ta på allvar.

Petra Lundh föreslås bli ny hovrättspresident

Efter att Anders Perklev lämnade sin befattning som hovrättspresident i höstas för att bli nytt justitieråd i Högsta domstolen, föreslås nu Riksåklagare Petra Lundh ta över hans tjänst.

Fem nya domare

Regeringen har den 23 mars utnämnt fem nya domare.

Advokatsamfundet stämmer nätsajt

Sveriges advokatsamfund har beslutat att lämna in en stämningsansökan mot det bolag och den person som står bakom webbplatsen advokatguiden.se.

Foto Wavebreakmedia

Sveriges Domstolar populärast bland studenter

Sveriges domstolar är Sveriges mest attraktiva arbetsgivare bland juriststudenter enligt undersökningsföretaget Universums årliga undersökning.

Två nya lagmän

Regeringen har den 23 mars utnämnt Annika Lowén och Mikael Westberg till kammarrättslagmän vid Kammarrätten i Stockholm.

Foto Yvonne Larsson

Så ska uppklarning av dödligt våld förbättras

Det behövs fler utredare med kompetens och erfarenhet att utreda grova våldsbrott i kriminella miljöer. Men det interna samarbetet behöver också utvecklas, särskilt i förhållande till Nationellt forensiskt centrum, NFC. Det framhålls i en ny studie från Brå.

Kampanj för fler icke-politiska nämndemän

Domstolsverket genomför nu en kommuni-kationskampanj inför årets nämndemannaval och uppmanar till en mer allsidig samman-sättning samt att fler nämndemän rekryteras utanför partipolitiken.

Foto Olga Galushko

Nya regler för att be-kämpa terrorist-aktiviteter på nätet

Polismyndigheten ska få effektivare verktyg för att förhindra att terrorisminnehåll sprids på internet. I ett lagförslag, som kompletterar en EU-förordning på området, föreslås en rad ändringar i detta syfte.

Nya delägare i Skierfe

Skierfe Advokatfirma har valt in två nya delägare, Christian Johard och Andreas Bülow.

Foto mikeD

Utökad användning av ordningsvakter

I en ny proposition föreslås anpassningar av regelverket för ordningsvakter till dagens förhållanden i syfte att ge förutsättningar för en mer flexibel och utökad användning av vakterna.

Nya domarutnämningar

Åtta nya domare utnämndes vid regeringens senaste sammanträde.

Foto David Naylor

Vill ta ny bevisforskning till rättssalen

Finns det bättre metoder att bedöma en persons ålder, om en människa ljuger eller vems dna som finns på en brottsplats? Det är frågeställningar i några av studierna man kommer att göra i det nya forskningsnätverket EB-CRIME vid Uppsala Universitet. Förhoppningen är att kunna ge åklagare och domare mer kött på benen när de gör sina bedömningar i olika brottmål.

Åtalas för mord och brott mot griftefriden

Två unga kvinnor åtalas nu för mord och brott mot griftefriden på en 21-årig kvinna i Vetlanda förra året.

Foto © tomloel

Betänkande om dom-stolarnas oberoende

Grundlagskommittén har överlämnat sitt betänkande till justitieministern. Bland annat föreslås att det blir svårare att ändra grundlag och att skyddet för domstolarnas och domarnas oberoende ska stärkas.

Fler gärningspersoner betalar skadestånd

Under 2022 ökade intäkten från Brottsoffermyndighetens regressverksamhet med nära tio miljoner kronor. Det är en ökning med 25 procent från förgående år och innebär att fler gärningspersoner nu får ta ansvar för den skada de orsakat.

Foto Andrey Popov

Nya domarutnämningar

Nio nya domare har utnämnts av regeringen.

Åtgärder när barn misstänks för brott

Regeringen har lämnat över en proposition till riksdagen innehållande en rad åtgärder som ska förbättra regelverket när barn misstänks för brott.

Fem personer åtalas för mord i södra Stockholm

Åtal har väckts mot fyra män och en kvinna misstänkta för delaktighet i våldsbrott och vapenbrott som inträffade i Haninge i mars 2022. Brotten kan enligt åklagaren kopplas till en konflikt mellan olika kriminella grupperingar i Stockholmsområdet.

Ingen förundersökning om utlämnade av personuppgifter

Det inleds ingen förundersökning i ett ärende där en åklagare polisanmälts för att ha lämnat ut namn och bild på två efterlysta män till ett tv-program. Efter att programmet sänts blev en person, som var anhörig till en av männen, mördad i sitt hem.

DOMARBLOGGEN
Foto Anders Ludvigson

Invändningar om sömn-körning i domstolarna

Vad är sömnkörning och varför åberopas det ibland i trafikmål? Om det handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Brå granskar bak-grundsfaktorer för brott

I en ny rapport granskar Brottsförebyggande Rådet (Brå) vilka faktorer som kan medföra att vissa personer löper en ökad risk att begå brott.

Svenska Spel vinner varumärkespris

Signumpriset är instiftat av varumärkesbyrån Groth & Co och delades i år ut för 28:e gången.

PRAKTIKERARTIKEL

Överföring av person-uppgifter till USA - är vi närmare en lösning?

Sedan Schrems II- domen från juni 2020 har det varit mycket svårt att säkerställa en GDPR-förenlig användning av amerikanska IT-tjänsteleverantörer. Nu tycks perioden av osäkerhet gällande överföring av personuppgifter till USA lida mot sitt slut. Om detta skriver Erik Ullberg och Michaela Örtberg, Wistrand Advokatbyrå, i en ny praktikerartikel.

Yttrande om uppmärk-sammad våldtäktsdom

Överåklagaren på Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum har yttrat sig till riksåklagaren i ett uppmärksammat mål om våldtäkt mot barn och anser att det finns skäl att överklaga domen till Högsta domstolen.

Advokat åtalas för grova ekobrott

Åklagare vid Ekobrottsmyndigheten har väckt åtal mot en advokat i Stockholm för grova ekobrott.

IMY kritiserar inkassobolag

Integritetsskyddsmyndigheten riktar kritik mot inkassobolag som brutit mot inkassolagen genom att driva in tvivelaktiga fordringar.

Foto User_61482

Förbud mot omarkerad reklam i sociala medier

Konsumentombudsmannen har beslutat om ett förbudsföreläggande mot en känd influencer för bristande reklammarkering i inlägg som gör reklam för hudvårdsprodukter.

Förväntad ökning av resurskrävande brott

De kommande tre åren beräknas särskilt resurskrävande brott såsom mord och våldtäkter att öka. Den bedömningen gör fem myndigheter i rättsväsendet i en ny rapport.

DOMARBLOGGEN

Europeiskt samarbete för starkare domstolar

Domaren Carin Westerlund representerar Sverige i det europeiska nätverket ENCJ och om arbetet däri skriver hon på Domarbloggen.

Ineffektiv hantering av mängdbrott

Polisens hantering av mängdbrott är ineffektiv, visar Riksrevisionens granskning. Bristerna beror bland annat på att polisen inte har lyckats bemanna lokalpolisområdena i tillräcklig utsträckning, inte genomför nödvändig kompetensutveckling och sätter för snäva gränser för antalet civilanställda.

Foto Roland Magnusson

Nytt forskningsinstitut för bolagsstyrning

Swedish Corporate Governance Institute (SCGI) är sedan 2022 en ny del av Stockholm Centre for Commercial Law vid juridiska fakulteten, Stockholms universitet och bedriver tillämpad forskning och utbildning inom bolagsstyrningsområdet.

PRAKTIKERARTIKEL

Om överklagande av nyckelbiotoper

Frågan om Skogsstyrelsens registrering av nyckelbiotoper utgör ett överklagbart beslut har på sistone blivit högaktuell. Bara under de senaste månaderna har samma kammarrätt kommit fram till helt olika slutsatser i frågan. I en praktikerartikel redogör juristerna Emilie Steen & Annie Kolvi för frågeställningen.

Åtal väckt i stort momsbedrägerimål

Åklagare vid Ekobrottsmyndigheten har väckt åtal mot tolv personer i Sveriges hittills största momsbedrägerimål. Åtalen rör grova skattebrott, grova penningtvättbrott samt grova bokföringsbrott.

IMY granskar Uppsalas hantering av e-post

Integritetsskyddsmyndigheten inleder en granskning av om Region Uppsala har vidtagit tillräckliga säkerhetsåtgärder för att skydda patientuppgifter i e-post.

Foto Åke E:son Lindman

HFD presenterar 2022

Högsta förvaltningsdomstolens verksamhets-berättelse för 2022 har nu publicerats och den innehåller alltifrån statistik, vägledande avgöranden till artiklar som beskriver verksamheten och medarbetare på domstolen.

Två nya delägare i Foyen

Helena Strömbeck och Anders Eriksson har valts in som nya delägare i Foyen

Ny delägare i Eversheds Sutherland

Eversheds Sutherland har valt in Sara Malmgren som delägare och ansvarig för byråns IT-juridik.

Årets advokatbyrå

Analysföretaget Regi har sammanställt sin kvalitets- och branschstudie där klienter till affärsjuridiska advokatbyråer har utvärderat relationen med sin byrå under året som gått.

HD presenterar verksamhetsberättelse

Högsta domstolen publicerar sin verksamhets-berättelse för 2022. Den innehåller bland annat en presentation av två nya justitieråd och ny kanslichef samt redogörelser för viktiga händelser under året.

PRAKTIKERARTIKEL

Konkurrensklausuler i anställningsavtal – pågående trend mot totalförbud

Inom en snar framtid kan det finnas behov av att se över hur företag effektivt kan bibehålla och skydda know-how och kundrelationer i samband med att medarbetare lämnar företaget. Bakgrunden är att i USA finns ett förslag om att förbjuda konkurrensklausuler i anställningsavtal. En sådan utveckling kan på sikt komma att påverka även övriga världen. Dels för att andra jurisdiktioner kan komma att vara mer restriktiva med att tillåta konkurrensklausuler, dels på grund av det genomslag som internationella amerikanska företags beteende har på lokala marknader. Det skriver tre jurister från Gernandt & Danielsson om i en ny praktikerartikel.

Ny delägare i Lindahl

Advokatfirman Lindahlhar rekryteriat Anna Wahlbom som ny delägare.

Foto Igor Stevanovic

Hur åklagare utreder krigsbrott

Åklagarmyndigheten har hållit ett seminarium om krigsbrott där kammaråklagare berättat om arbetsmetoder, erfarenheter och utmaningar i arbetet med att utreda folkrättsförbrytelser samt om arbetet med att utreda krigsbrott i Ukraina.

PRAKTIKERARTIKEL

Ansvar för varumärkes-intrång vid e-handel

I en ny praktikerartikel kommenterar Erik Ullberg och Andreas Salehi, Wistrand Advokatbyrå, EU-domstolens dom i varumärkesmålet mellan Louboutin och Amazon.

NY LITTERATUR

Riskabelt att ge myndig-heter för mycket makt

Under coronapandemin utfärdade Folkhälso-myndigheten allmänna råd som kraftigt begränsade enskilda individer och företag. Henrik Wenander, professor i offentlig rätt vid Lunds Universitet, belyser i en ny bok vilka svårigheter den här typen av råd och föreskrifter kan ge.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt