Sverige har ett internationellt åtagande att utreda krigsbrott som begåtts i andra länder. Med 13 fällande domar avseende olika länder, däribland Rwanda, Sydsudan, forna Jugoslavien och Syrien ses Sverige och svenska åklagare som framgångsrika i arbete med att utreda krigsförbrytelser. I ett medieseminarium om krigsbrott har kammaråklagarna Reena Devgun och Henrik Attorps delat med sig av sina kunskaper på området och berättat om vilka lärdomar åklagarna tar med sig i arbetet med att utreda krigsbrott i Ukraina.

De första domarna om internationella krigsbrott som meddelats av svenska domstolar rörde krigsbrott i forna Jugoslavien. Ett tidigt avgörande avsåg även folkmord och krigsbrott i Rwanda. Erfarenheter från dessa ärenden har påverkat åklagarnas utredningsarbete.

Att hitta och säkra bevisning är en stor utmaning vid krigsbrott. Många av de lärdomar som kommit från de tidigare ärendena rör arbetet med att säkra bevisning. Det som utmärker de tidigare ärendena är att dessa handlat om gamla gärningar. Utredningarna har skett efter väpnade konflikter och bevisningen har främst, på grund av tidsaspekten, bestått av vittnesmål. I somliga fall har det gått 25 år mellan det att brotten begicks och intervjuerna med vittnen och målsäganden.

Strukturella förundersökningar

Sedan 2015 arbetar därför de svenska åklagarna med ett speciellt utredningssätt: strukturella förundersökningar. I dagsläget finns tre pågående utredningar som rör Syrien, IS och Ukraina. Utredningsformen bygger på att Åklagarmyndigheten initierar en utredning redan under pågående väpnad konflikt. Det är långsiktiga utredningar som främst syftar till att tillvarata bevisning som finns i Sverige. Detta för att identifiera svenska förövare samt för att bistå nationella och internationella utredningar.

Fokus ligger på att tillvarata och säkra den bevisning som finns i Sverige, då endast utredande myndigheter i Sverige har möjlighet till det. Det är på detta vis som Åklagarmyndigheten nu arbetar med utredningen rörande Ukraina. Myndigheten samlar in vittnesmål från ukrainska flyktingar i Sverige och delar sedan bevisningen med internationella kollegor. På det sättet kan ett pussel läggas som möjliggör lagföring.

Arbetet med att utreda krigsbrott i Ukraina började väldigt tidigt, både i Sverige och internationellt. Det internationella samarbetet är en viktig del i utredningen av krigsbrott. I Europa är Eurojust och Europol två viktiga samarbetsorgan. Det fördjupade samarbete som finns inte minst i Europa, den digitala utvecklingen samt att utredningar startade mycket tidigt skapar goda förutsättningar för att kunna lagföra folkrättsförbrytelser som sker i Ukraina.