Åklagaren, som konstaterar att en vuxen person med all sannolikhet hade dömts till livstids fängelse, yrkade att tingsrätten skulle bestämma påföljden till sluten ungdomsvård i fyra år.

– Min bedömning är att nuvarande praxis visserligen är sådan attstraffmätningsvärdet uppgår till tre års sluten ungdomsvård. Den nuvarande ordningen för straffrättslig särbehandling av unga lagöverträdare i åldersgruppen 15–17 år innebär emellertid, enligt min uppfattning, att man vid påföljdsbestämningen i vissa fall tar för stor hänsyn till den tilltalades ålder på bekostnad av att utgångspunkten ska vara hur svårt brottet är, förklarar senior åklagare Michelle Stein i ett pressmeddelande.

Det medför, enligt henne, att de utdömda straffen inte tillräckligt återspeglar brottslighetens allvar och inte innefattar en tillräckligt kraftfull reaktion.

- Unga som begår brott måste mötas av konsekventa och trovärdiga reaktioner. Den ungdomsreduktion som utvecklats i juridisk litteratur och praxis innebär för närvarande att en 15-åring aldrig – oavsett brottslighetens allvar – skulle kunna döma till maxstraffet om fyra års sluten ungdomsvård. Det har troligen inte varit lagstiftarens avsikt och som samhällets utvecklats är det angeläget att praxis ändras, konstaterar hon.

Åklagaren framställde även ett yrkande om att pojken skulle bli kvar i häkte och konstaterade att samtliga häktningsgrunder fortfarande fanns kvar.

– På ett SIS-boende är det inte möjligt att begränsa hans kontakter med omvärlden på det sätt som jag anser nödvändigt, säger Michelle Stein.