Söktjänsters publicering av personuppgifter kan begränsas
VERKTYG
Justitieminister Gunnar Strömmer har nu tagit emot betänkandet "Personuppgifter och mediegrundlagarna" (SOU 2024:75) från Utredningen om ett förstärkt skydd för personuppgifter på tryck- och yttrandefrihetsområdet.
Utredningen, som har letts av rådmannen Daniel Gustavsson, har haft i uppdrag att se över grundlagsskyddet för söktjänster som offentliggör personuppgifter.
Varierande typ av söktjänster
Betänkandet presenterades på en pressträff på onsdagen och Gustavsson konstaterade inledningsvis att utredningen har gått igenom 65 olika söktjänster, varav 60 har grundlagsbevis och övriga har så kallat automatiskt grundlagsbevis. Söktjänsterna har varierande inrikting och innehåll, med såväl mer "harmlösa" uppgifter, som mer integritetskränkande information om exempelvis brottmålsdomar.
Uppdraget har varit att försöka analysera om det finns ett behov av att begränsa grundlagsskyddet för denna typ av söktjänster och i så fall hur ändringar i grundlagen (eller annan lag) ska göras för att stärka skyddet av personuppgifter i söktjänsterna.
Samma reglering som i övriga Norden
Utredningen kommer fram till att grundlagsskyddet bör begränsas för söktjänster som rör personuppgifter och att söktjänster undantas från grundlagsskyddet i TF och YGL på vissa kvalificerade områden. Men samtidigt ska vissa typer av journalistiska databaser inte undantas från detta skydd, utan istället omfattas av dataskyddslagen och GDPR.
- Detta är samma reglering som övriga nordiska länder har redan idag, förklarade Gustavsson. Ingenting ska dock förbjudas, utan det kommer att bli en senare fråga om och i så fall vilka villkor som ska gälla för databasernas verksamhet.
Motstående intressen
Personuppgifter i databaser uppges idag användas mycket av kriminella personer och grupperingar för att till exempel komma åt anhöriga till andra kriminella eller personal inom rättsväsendet.
- Samtidigt har möjligheten att göra bakgrundskontroller haft många positiva effekter för exempelvis myndigheter och kommuner, men det får, tänker vi, regleras på ett separat sätt, menade Gustavsson. Vi föreslår därför att ett generellt grundlagsundantag införs och att dataskyddsregleringen blir tillämplig för alla dessa söktjänster.
I det fortsatta lagstiftningsarbetet ska nu tre olika förslag till alternativ för hur ett grundlagsundantag kan utformas tas fram.
Yttrandefrihetsvänligt förhållningssätt
- När det gäller så kallade journalistiska mellanprodukter är det lite svårt att säga var de hamnar i dessa avvägningar, men man bör göra en helhetsbedömning och samtidigt ha ett yttrandefrihetsinriktat vänligt förhållningssätt. Vid osäkerhet så bör yttrandefriheten segra, förklarade Gustavsson.
Rättsdatabaserna kommer sannolikt att träffas av detta undantag, men det ska alltså göras en helhetsbedömning av deras verksamhet och särskild vikt ska läggas vid hur tillgängliga uppgifterna är. Exempelvis skulle anonymisering av en dom göra att publiceringen av den blir mindre integritetskänslig.
Även bakgrundskontroller kommer att omfattas av det nya undantaget och det är Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) som ska ansvara för övervakningen av hur de kommande nya reglerna tillämpas.
Många pågående rättsprocesser
- Uppdraget har ju omfattat väldigt komplexa frågor och aktualiserar en hel del svåra avvägningar då det finns många legitima och motstående intressen här, konstaterade justitieministern Gunnar Strömmer avslutningsvis på pressträffen.
Parallellt med utredningen har det under det senaste åren även aktualiserats en rad rättsprocesser i såväl svenska domstolar som i EU-domstolen, där ett mål som har sin upprinnelse i en begäran om ett förhandsavgörande från en tingsrätt rörande vilka typer av handlingar som får lämnas ut av myndigheter och domstolar, nu ligger.
- EU-kommissionen har länge ansett att EU:s dataskyddsreglering trumfar den svenska grundlagen, så detta är i högsta grad en aktuell EU-rättslig fråga. Vi hoppas nu också att EU-domstolen kommer med sin dom i målet från den svenska tingsrätten, kanske redan under våren, förklarade Strömmer. Vad gäller betänkandet kommer detta nu att skickas ut på remiss för att få frågorna ytterligare belysta och efter att vi fått in dessa svar, samt förhoppningsvis EU-domstolens avgörande, kan regeringen sedan ta frågan vidare, konstaterade Strömmer, innan pressträffen avslutades.
UTBILDNING
» Till utbildningarVinge får ny delägare
Vinge har utnämnt skatterättsjuristen Magnus Larsén till delägare i Stockholm.