Betänkandet Återkallelse av svenskt medborgarskap (SOU 2026:21) innehåller förslag om att personer med dubbelt medborgarskap i vissa fall ska kunna förlora sitt svenska medborgarskap. Det gäller bland annat personer som dömts för brott som anses allvarligt hota Sveriges säkerhet eller skada Sveriges vitala intressen, samt personer som fått sitt medborgarskap genom osanna uppgifter eller bedrägligt förfarande.

Juridiska fakulteten framhåller inledningsvis att medborgarskapet har en särskild ställning i svensk rätt och är nära kopplat till grundläggande fri- och rättigheter samt individens relation till staten. Fakulteten menar därför att möjligheten att återkalla medborgarskap utgör ett mycket långtgående statligt ingripande.

Kritik mot villkorat medborgarskap

Fakulteten anser att utredningens förslag innebär ett principiellt skifte i synen på svenskt medborgarskap. Enligt fakulteten riskerar reglerna att skapa ett graderat medborgarskap där vissa svenska medborgare får ett svagare skydd än andra.

Eftersom återkallelse i praktiken bara kan ske för personer med dubbelt medborgarskap innebär förslaget att vissa medborgare får ett villkorat medborgarskap medan andra inte kan förlora sitt medborgarskap alls. Fakulteten menar att detta väcker frågor om likhet inför lagen och om medborgarskapets funktion i den svenska konstitutionella ordningen.

Otydliga kriterier och bristande rättssäkerhet

Fakulteten riktar också kritik mot flera delar av den föreslagna regleringen ur rättssäkerhetssynpunkt. Särskilt problematiskt anses den föreslagna grunden att medborgarskap ska kunna återkallas vid brott som ”allvarligt skadar Sveriges vitala intressen”.

Enligt fakulteten är begreppet otydligt och öppet för tolkning, vilket riskerar att skapa osäkerhet och ge ett alltför stort utrymme för myndigheters bedömningar. Fakulteten ifrågasätter också om den föreslagna processordningen ger tillräckliga rättssäkerhetsgarantier, särskilt eftersom bedömningarna i stor utsträckning skulle göras av Migrationsverket inom ramen för ett administrativt förfarande.

Fakulteten pekar även på risker kopplade till användning av underrättelseinformation, sekretess och begränsade möjligheter för den enskilde att bemöta säkerhetsrelaterade uppgifter.

Bristande analys av internationella konsekvenser

I remissvaret framhålls vidare att utredningen inte tar hänsyn till Sveriges internationella åtaganden i tillräcklig grad.

Fakulteten menar bland annat att återkallelse av medborgarskap kan påverka andra staters intressen och försvåra internationellt samarbete kring terrorism och säkerhetshot. Det lyfts också fram att utredningen inte tydligt visar hur återkallelse av medborgarskap faktiskt skulle stärka Sveriges säkerhet i praktiken.

Enligt fakulteten riskerar åtgärden i vissa situationer att bli ineffektiv, exempelvis om personen inte kan utvisas eller om andra stater vägrar ta emot personen efter att medborgarskapet återkallats.

Otillräckligt analyserat underlag

Fakulteten riktar även mer övergripande kritik mot själva utredningsuppdraget. Enligt remissvaret har direktiven varit utformade på ett sätt som i praktiken förutsatt att ett system för återkallelse av medborgarskap ska införas, snarare än att frågan analyserats förutsättningslöst.

Detta har enligt fakulteten begränsat möjligheten att göra en bredare konstitutionell och rättsstatlig analys av om ett sådant system är förenligt med svenska rättstraditioner och medborgarskapets roll i en demokratisk rättsstat.

Mot denna bakgrund menar fakulteten att flera delar av förslaget behöver utredas ytterligare innan lagstiftning kan övervägas.

Yttrandet har beretts av professorerna Jaan Paju och Pål Wrange samt forskarstuderande Mariana Fakih och har på Juridiska fakultetsnämndens uppdrag beslutats av dekanus, professor Pernilla Leviner. Det har expedierats av Juridiska fakultetskansliet som officiellt remissvar från Juridiska fakulteten.