Publicerad: 17 juni 2026,
EU:s resultattavla för rättsväsendet
Europeiska kommissionen har nu publicerat EU:s resultattavla för rättsväsendet 2026, den fjortonde upplagan av den årliga jämförelsen av medlemsstaternas rättssystem. I den märks bland annat stora skillnader mellan rättshjälpsersättningen i olika länder.
VERKTYG
Rapporten mäter främst effektivitet, kvalitet och oberoende i rättskipningen. Rådet för de europeiska advokatsamfunden (CCBE) har bidragit till datainsamlingen, särskilt när det gäller flera av de indikatorer som rör advokater och rättshjälp.
Några centrala slutsatser av resultattavlan:
- Kommissionen konstaterar att oberoendet för advokater och advokatsamfund generellt är väl skyddat inom EU. Advokaternas möjlighet att agera fritt, lojalt och konfidentiellt för sina klienter beskrivs som grundläggande för rättsstaten. Figur 58 om advokaters och advokatsamfunds oberoende (se figuren nedan) bygger på ett frågeunderlag som har utvecklats av CCBE.
- Rättshjälp och domstolsavgifter påverkar fortfarande tillgången till rättvisa i hög grad. I tre medlemsstater kan personer under Eurostats fattigdomsgräns inte få rättshjälp. Höga domstolsavgifter kan dessutom avskräcka ekonomiskt utsatta personer från att driva sina rättigheter.
- För första gången innehåller rapporten en jämförelse av ersättningen till advokater i civilrättsliga rättshjälpsärenden. Den visar mycket stora skillnader mellan medlemsstaterna. Indikatorn har tagits fram efter förslag från CCBE.
- Samtliga medlemsstater har infört olika former av barnanpassad rättskipning, men omfattningen varierar. Elva medlemsstater uppfyller samtliga nio granskade kriterier.
- De offentliga utgifterna för domstolar ökade under 2024 i nästan alla medlemsstater, men skillnaderna mellan länderna är fortsatt stora.
- Digitaliseringen går framåt, men i ojämn takt. Många medlemsstater erbjuder digital kommunikation, elektronisk ärendehantering och tillgång till mål online, men betydande utvecklingsmöjligheter återstår.
- Domstolar och åklagarmyndigheter har i allt större utsträckning säkra elektroniska kommunikationsverktyg, men flera medlemsstater saknar fortfarande fullt fungerande digital kommunikation mellan exempelvis åklagare och försvarare.






















