Bli kund Annonsera
lördag 22 mars 2025
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 7 februari 2023,

Rättskraft vid surrogatprestation

Högsta domstolen har i mål Ö 1246-22 den 6 december 2022 meddelat dom i fråga om res judicata vid ny talan om surrogatprestation. Domstolen fann att en ny talan om ersättning för viss egendoms förmögenhetsvärde gäller samma sak som en tidigare talan om utfående av samma egendom. Att den tidigare domen inte kunnat verkställas på grund av att svaranden inte längre innehar egendomen utgör dock ett sådant efterföljande relevant rättsfaktum som innebär att den tidigare domen inte hindrar en ny talan. Om detta skriver juristerna Anna Bergqvist och Christel Rockström i en ny praktikerartikel.
Anna Bergqvist
Foto: Wistrand Advokatbyrå
Christel Rockström
Foto: Wistrand Advokatbyrå

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Bakgrund

Käranden BT hade i en tidigare talan yrkat att tingsrätten skulle förplikta BÄ att utge bl.a. en ring till honom. BÄ bestred yrkandet och anförde att ringen var en gåva till henne och att hon i vart fall redan hade lämnat tillbaka ringen till BT. Tingsrätten biföll BT:s talan, eftersom BÄ inte hade visat att det var fråga om en gåva eller att hon hade återlämnat ringen. Efter att hovrätten beslutat att inte meddela prövningstillstånd vann domen laga kraft.

BÄ återlämnade emellertid aldrig ringen till BT och BT begärde att domen skulle verkställas. Kronofogdemyndigheten kunde dock inte verkställa domen, eftersom BÄ uppgett att hon inte hade ringen i sin besittning. BT valde därför att väcka en ny talan och yrkade att BÄ istället skulle ersätta ringens värde. Som grund för talan anfördes i huvudsak att det i tingsrättens dom slagits fast att BÄ var skyldig att utge ringen, att domen inte kunnat verkställas och att BÄ:s underlåtenhet att rätta sig efter domen innebar att hon var skadeståndsskyldig gentemot honom för sakskada. BÄ invände att den tidigare tingsrättsdomen utgjorde hinder mot att pröva den nya ersättningstalan, eftersom den avsåg samma sak som det tidigare målet.

Tingsrätten bedömde att ersättningsyrkandet omfattades av den tidigare domens rättskraft och avvisade därför talan. Hovrätten å andra sidan ansåg att BT:s talan om ersättning för ringen var tillåten eftersom det hade uppkommit en ny omständighet efter den första domen, nämligen att BÄ inte längre innehade ringen och således saknade möjlighet att följa den lagakraftvunna domen.

Högsta domstolens bedömning

Frågan Högsta domstolen hade att ta ställning till var om en tidigare dom, där käranden hade fått bifall till ett yrkande om att utfå viss egendom från svaranden, hindrar en ny talan där käranden istället yrkar att få ut ersättning av samma svarande för egendomens förmögenhetsvärde. En delfråga var då om det har någon betydelse att den tidigare domen inte kunnat verkställas.

Rättskraftens objektiva omfattning

Högsta domstolen inleder domskälen med en allmän redogörelse för bedömningen av vad som utgör samma sak. I första hand är det fråga om samma sak om yrkandet i den nya rättegången avser samma civilrättsliga rättsföljd som yrkandet i den tidigare rättegången. Den tidigare domen har då negativ rättskraft, d.v.s. den utgör processhinder i en senare rättegång.

I mål om betalningsskyldighet har Högsta domstolen tidigare slagit fast att också alternativa och ekonomiskt likvärdiga rättsföljder omfattas av en doms negativa rättskraft. Om en säljare eller uppdragstagare har fört talan om betalningsskyldighet i en tidigare rättegång utgör en sådan prövning därför hinder mot att ta upp en talan om återbetalning eller prisavdrag mellan samma parter. På motsvarande sätt hindrar den negativa rättskraften en köpare eller beställare som fört talan om hävning på grund av fel i varan eller tjänsten att senare väcka en ny talan om exempelvis prisavdrag avseende samma fel. För svaranden innebär rättskraften av en dom rörande betalningsskyldighet att parten inte längre kan få invändningar avseende samma rättsföljd eller alternativa och ekonomiskt likvärdiga rättsföljder prövade i en ny rättegång, oavsett om invändningarna framfördes i den första rättegången eller inte. Avgörande är om omständigheten förelåg vid tidpunkten för domen i den tidigare rättegången och invändningen därför har kunnat prövas.

Högsta domstolen anser att systematiska synpunkter och ändamålsskäl talar för att den praxis om rättskraftens objektiva omfattning som utvecklats med inriktning på betalningsskyldighet ska tillämpas även i andra fall. Det kan enligt domstolen emellertid finnas situationer där det finns skäl att bedöma rättskraftens objektiva omfattning på annat sätt och domstolen menar att det knappast är varken möjligt eller lämpligt att en praxis som är utformad för vissa typer av ersättningar får omfatta alla typer av civilrättsliga anspråk.

Vad avser situationen att det genom en dom har prövats om viss egendom ska lämnas ut till käranden på grund av äganderätt och denne därefter väcker en ny talan mot samma person om att istället få ersättning för egendomens värde, d.v.s. en surrogatprestation, menar Högsta domstolen att det finns flera skäl som talar för att rättskraften bör bedömas med utgångspunkt i det synsätt som har utbildats på området för betalningsskyldighet. I sådana fall kommer den negativa rättskraften att omfatta inte bara den rättsföljd som har prövats utan också alternativa och ekonomiskt likvärdiga rättsföljder.

Enligt domstolen står det klart att ett yrkande om att få ut egendom och ett yrkande om att få ut ersättning för samma egendoms värde avser alternativa rättsföljder, eftersom käranden inte hade kunnat få bifall till båda yrkandena samtidigt. Däremot är det inte givet att de två rättsföljderna ska bedömas som ekonomiskt likvärdiga. Högsta domstolens uppfattning är att utfående av egendom är en rättsföljd av en annan karaktär än ersättning för egendomens förmögenhetsvärde. Även om det bortses från ett eventuellt affektionsvärde är rätten till själva egendomen typiskt sett starkare än enbart ett ekonomiskt krav; enligt domstolen ligger det i surrogatets natur att det aldrig fullt ut kan jämställas med själva egendomen.

Tanken med en ekonomisk ersättning som surrogat är dock enligt Högsta domstolen att så långt möjligt kompensera för en förlust av egendomen, varför de två rättsföljderna i rättskraftshänseende bör betraktas som ekonomiskt likvärdiga. Ett sådant synsätt ligger också väl i linje med rättegångsbalkens bestämmelser om litispendens, och är samtidigt väl förenligt med bestämmelsen i 13 kap. 3 § första stycket första punkten rättegångsbalken, som innebär att det inte utgör en ändring av talan att under rättegången kräva annan fullgörelse än den om vilken talan väckts, när en omständighet inträffat under rättegången eller först då blivit känd för käranden.

Högsta domstolens slutsats i frågan blev därför att en talan om att på grund av äganderätt få ut viss egendom och en talan mot samma svarande om att som surrogat istället få ersättning för egendomens värde avser samma sak.

Rättskraftens temporala omfattning

I sammanhanget är relevant att notera att rättskraften är begränsad i tiden. Omständigheter som inträffar efter den första processen, s.k. facta supervenientia, kan medföra att en ny talan ska tas upp trots att den annars hade ansetts röra samma sak. Högsta domstolen ställde sig därför frågan om det hade uppkommit någon sådan efterföljande omständighet.

En förutsättning för att domens rättskraft inte ska hindra att saken prövas på nytt är att de omständigheter som tillkommit efter den lagakraftvunna domen har karaktär av rättsfakta och är relevanta i sammanhanget. I en situation där svaranden inte längre innehar egendomen på ett sådant sätt att parten kan följa domen, vilket enligt Högsta domstolen kan framgå av att den första domen inte har kunnat verkställas, har det i doktrin ansetts orimligt att käranden inte skulle kunna utverka en ny exekutionstitel avseende ersättning som motsvarar föremålets värde.

Dessutom talar ändamålsskäl för att en kärande ska kunna få en talan om ersättning prövad när den egendom som skulle lämnas ut enligt en lagakraftvunnen dom inte längre innehas av svaranden. Den som enligt en dom har rätt till en viss egendom bör enligt Högsta domstolen då inte vara betagen rätten till ersättning. Käranden hade inte kunnat undanröja risken att hamna i den situationen genom att framställa ett andrahandsyrkande om ersättning i den första rättegången; ett sådan yrkande kommer ju inte att prövas om käranden får bifall till yrkandet om utfående av egendomen. Att käranden kan ha anledning att i andra hand framställa ett yrkande om ersättning för att säkerställa sin rätt för det fall att yrkandet om utfående inte bifalls är enligt domstolen en annan sak.

Svaret på den andra frågan, d.v.s. om det för frågan om hinder för en talan om surrogatprestation har betydelse att en tidigare dom om utfående av egendom inte har kunnat verkställas, blev därför jakande. Det faktum att svaranden saknar möjlighet att följa en lagakraftvunnen dom på grund av att parten inte längre innehar egendomen – och det således inte heller är möjligt att verkställa domen – bör ses som en omständighet som har karaktären av ett relevant rättsfaktum. Detta innebär i sin tur att det är fråga om en sådan efterföljande omständighet som innebär att den tidigare domen inte hindrar en ny talan om surrogatprestation. Detta gäller enligt Högsta domstolen även då svaranden redan i den första rättegången invände att parten inte längre innehade egendomen; domstolens bifall av talan förutsätter ju att svaranden enligt domstolens bedömning innehade egendomen.

Utfallet i det aktuella målet

Mot bakgrund av det ovan anförda blev utfallet i målet att BT:s talan om ersättning för ringens värde ansågs vara alternativ till och ekonomiskt likvärdig med talan om återlämnande av ringen, varför den nya talan ansågs röra samma sak som den tidigare. Av utredningen framkom dock att Kronofogdemyndigheten inte hade kunnat verkställa domen om återlämnande av ringen. Detta förhållande fick enligt domstolen anses innebära att BÄ saknade möjlighet att följa den lagakraftvunna domen på grund av att hon inte längre innehade ringen, vilket hade karaktären av ett rättsfaktum som var nytt och relevant för BT:s talan. Något hinder mot att ta upp hans talan till prövning fanns därför inte och överklagandet av hovrättens beslut om återförvisning till tingsrätten för fortsatt handläggning avslogs.

Fem nya domare

Regeringen har den 20 mars utnämnt fem nya tingsrättsdomare.

Åtal för grova våldsbrott

En 35-årig man åtalas för inblandning i fem händelser i Göteborgstrakten våren 2024 innefattande bland annat försök till mord, grovt vapenbrott och grov allmänfarlig ödeläggelse.

Bird & Bird utser två nya delägare

Bird & Bird har rekryterat två nya partners till kontoret i Stockholm.

Åtalas för mord i Borås

Åklagaren har på fredagen väckt åtal i Borås tingsrätt mot två personer för inblandning i ett mord i Borås i augusti 2024.

DOMARBLOGGEN

Om ansvarsutkrävande av domare

Domstolarna spelar en avgörande roll i rättsstaten, men vad händer om en domare gör fel? I det senaste inlägget på Domarbloggen fördjupar sig Björn Lindén i frågan om ansvarsutkrävande av domare.

Foto ANDREY POPOV

68 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 68 nya ledamöter vid sitt senaste sammanträde den 13 mars.

Åtalas för dubbelmord

Åklagare har nu åtalat tre personer för delaktighet i dubbelmordet som inträffade natten mot den 3 juni 2024 i en lägenhet på Grundläggaregatan i Norrköping.

Foto Andrey Popov

Konkurshanteringen ska effektiviseras

Regeringen har beslutat om en proposition som syftar till att modernisera och effektivisera konkurshanteringen så att resurser ska frigöras hos domstolarna och konkursreglernas funktion i samhället förbättras i stort.

Foto Inbj

Sju nya rådmän

Vid sitt senaste sammanträde utnämnde regeringen sju nya tingsrättsdomare.

Ny konvention ska skydda advokater

Den första internationella konventionen om skydd för advokatyrket har nu antagits av Europarådet. Konventionen fastlår att staten måste säkerställa att advokater kan utföra sina yrkesmässiga uppgifter.

DOMARBLOGGEN

En dag i domstolens säkerhetskontroll

De flesta domstolar i Sverige har idag fast säkerhetskontroll. För ett år sedan blev Kammarrätten i Stockholm en av dem.

Gemensamma insatser mot välfärdsbrott

Tullverket ska tillsammans med Försäkrings-kassan skärpa kontrollerna av resande för att komma åt den kriminella ekonomin och avslöja bidragsbedrägerier. Förra året upptäcktes bedrägerier och felaktigheter för tio miljoner kronor vid kontroller enbart på Arlanda flygplats.

Dom om mord på Värmdö överklagas

Tingsrätten meddelade i februari dom i det mål där tre personer åtalades för inblandning i mord i mars 2024, då en man hittades död i en väska på Värmdö. Åklagarna överklagar nu domen.

Jurist ny överdirektör för SiS

Regeringen har beslutat att anställa Caroline Oredsson som överdirektör för Statens institutionsstyrelse (SiS).

Foto ANDREY POPOV

Fortsatt arbete för god advokatsed

Advokatsamfundets tillsynsenhet har sedan uppstarten förra året arbetat för att försöka säkerställa efterlevnaden av god advokatsed och lagstadgade krav. Under år 2025 kommer tillsynen att särskilt inriktas på advokaters principalansvar och advokatbyråernas efterlevnad av penningtvättslagstiftningen.

DOMARBLOGGEN

Vem betalar försvarsadvokaten?

Vilka regler gäller för en tilltalads skyldighet att betala för sin försvarsadvokat i en brottmåls-rättegång? Om detta handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto Igor Stevanovic

Ökat antal ekobrott

Den ekonomiska brottsligheten blir allt mer om-fattande, komplex och internationell. Under förra året ökade inflödet av ärenden till Ekobrotts-myndigheten.

Många söker brotts-skadeersättning

Förra året fick Brottsoffermyndigheten in drygt 13 400 ansökningar om brottsskadeersättning, vilket ledde till att myndigheten betalade ut nästan 200 miljoner kronor. Det är mer än någonsin tidigare.

IMY inleder AI-projekt med juristbyrå

I mars startar Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) nästa projekt i vad man kallar "regulatorisk sandlåda". Familjens Jurist får då fördjupad vägledning i om och hur personuppgifter kan vidarebehandlas för att utveckla och använda AI.

Foto Mikael Damkier

Domstolarna storsatsar

För att möta samhällsutvecklingen behöver Sveriges Domstolar de kommande åren satsa mer resurser på kompetensförsörjning, säkerhet och digitalisering. Det framgår av budgetunder-laget för 2026–2028, som nu lämnas till regeringen.

Foto feferoni

Avhandling i finansrätt

I en ny avhandling från Uppsala universitet avhandlas tolkningen av principen om förbud mot rättsmissbruk och de allmänna skatteflykts-klausulerna inom EU:s skatterätt.

Ahlberk blir general-direktör för IVO

Regeringen har utsett juristen John Ahlberk som generaldirektör och chef för Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Jurist blir vikarierande generaldirektör

Jonas Bäckstrand vikarierar som general-direktör vid Statens haverikommission.

Foto Högsta domstolen

Nytt justitieråd föreslås

Efter att ha genomfört intervjuförfarande med fem personer som sökt tjänsten som justitieråd i Högsta domstolen har nu Domarnämnden lämnat förslag på tre av dessa.

Juristavtalet blir tillsvidareavtal

För drygt tre år sedan tecknade Akavia och Almega juristavtalet, ett kollektivavtal specifikt anpassat för jurist- och advokatbyråers verksamhet. Nu har avtalet blivit ett tillsvidareavtal.

DOMARBLOGGEN

Tingsrätt fick etiopiskt domarbesök

Södertörns tingsrätt välkomnade nyligen en delegation av domare från Etiopien som besökte Sverige för att studera det svenska rättssystemet. Om detta handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto Anna Hansen

Det gångna året i HFD

Högsta förvaltningsdomstolen har nu publicerat sin verksamhetsberättelse för år 2024.

IMY välkomnar beslut från Högsta domstolen

Integritetsskyddsmynidigheten välkomnar HD:s beslut att GDPR har betydelse för om det råder sekretess för personuppgifter i brottmålsdomar även på det grundlagsskyddade området.

Advokat går till kapitalrådgivare

Advokaten Fredrik Rydin blir Senior Advisor på Marlborough Partners Norden.

Fler lagföringar för vissa typer av brott

Förra året ökade antalet lagförda med tolv procent till 8 390 personer inom brotts-kategorierna brott mot barn, brott i parrelation och sexualbrott.

Foto SIRIJIT JONGCHAROENKULCHAI

Fler anmälda advokater

Advokatsamfundets verksamhetsberättelse för år 2024 har nu publicerats och av denna framgår bland annat att antalet anmälningar mot advokater ökat.

Överklagar om brott mot mänskligheten

Åklagaren överklagar nu tingsrättens dom mot en kvinna för folkmord, brott mot mänskligheten och grova krigsförbrytelser. Istället för tolv års fängelse yrkar åklagaren på livstid.

Årets advokatbyråer

Vid ett stort event på Nalen i Stockholm den 11 februari presenterades de advokatbyråer som tar hem priset "Årets Advokatbyrå 2025".

Schultz väljs in i vetenskapligt råd

Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, har valts in i Institutet för Mediestudiers vetenskapliga råd.

Foto David Naylor, Uppsala universitet

Vinterpromotion vid Uppsala universitet

I höstas utsågs Johan C Bärlund till ny hedersdoktor vid Juridiska fakulteten i Uppsala och nu har han och juris doktor Anni Carlsson promoverats vid den årliga vinterpromotionen.

Foto Andrey Popov

Hovrätt lanserar digitala frågestunder

Hovrätten över Skåne och Blekinge lanserar nu ett nytt digitalt initiativ för skolklasser i hela landet: Fråga domaren.

DOMARBLOGGEN

Om remissförfarandet i lagstiftningsprocessen

Remissförfarandet är en viktig del av lagstiftningsprocessen och om detta handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

DOMARBLOGGEN

Viktigt att veta om offentlig upphandling

Offentlig upphandling; vad är bra och viktigt att veta som jurist? Om det handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto Stelya Dreamstime.com

Hög rankning för Lund

Lunds universitet listas nu på plats 36 i en total världsrankning för juridik.

Foto Roland Magnusson

Diskriminerades vid bussresa

En person som använder elrullstol diskriminerades i samband med en bussresa i Stockholm, slår DO fast och begär att Region Stockholm betalar ersättning till personen.

DOMARBLOGGEN

Vad innebär störande av förrättning?

Det senaste inlägget på Södertörns tingsrätts domarblogg handlar om brottet störande av förrättning och gränsen mellan otillåtet störande och yttrandefrihet.

Foto Katrina Brown

Jurist ny GD för Skolinspektionen

Regeringen har beslutat att anställa juristen Marie Axelsson som generaldirektör och chef för Skolinspektionen. Hon påbörjar sin anställning den 1 april 2025.

Foto Jiri Hera

Statsåklagare utsedda

För att möta den alltmer komplexa och omfatt-ande ekonomiska brottsligheten har Ekobrotts-myndigheten inrättat en ny roll som statsåkla-gare. Nu har tretton nya statsåklagare utsetts.

Ny Managing Partner på Hammarskiöld

Malin von Heideken tillträder rollen som Managing Partner på Advokatfirman Hammarskiöld.

PRAKTIKERARTIKEL

Juridiska utmaningar i försvarsindustrin

I en tid av snabb teknologisk utveckling och ökande globala säkerhetsutmaningar blir juridisk kunskap allt viktigare för företag inom försvars- och luftfartsindustrin. Charlotte Brunlid och Petter Kjöllerström från DLA Piper berättar i en praktikerartikel om detta.

IMY har ytterligare granskat Meta-pixeln

Integritetsskyddsmyndigheten är klar med ytterligare granskningar av personuppgifts-incidenter som rör företags användning av Meta-pixeln. IMY utfärdar en reprimand mot de granskade bolagen.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.
» Logga in automatiskt

Du behöver vara inloggad för att läsa artikeln

» Logga in automatiskt