Bli kund Annonsera
måndag 15 juli 2024
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 7 februari 2023,

Rättskraft vid surrogatprestation

Högsta domstolen har i mål Ö 1246-22 den 6 december 2022 meddelat dom i fråga om res judicata vid ny talan om surrogatprestation. Domstolen fann att en ny talan om ersättning för viss egendoms förmögenhetsvärde gäller samma sak som en tidigare talan om utfående av samma egendom. Att den tidigare domen inte kunnat verkställas på grund av att svaranden inte längre innehar egendomen utgör dock ett sådant efterföljande relevant rättsfaktum som innebär att den tidigare domen inte hindrar en ny talan. Om detta skriver juristerna Anna Bergqvist och Christel Rockström i en ny praktikerartikel.
Anna Bergqvist
Foto: Wistrand Advokatbyrå
Christel Rockström
Foto: Wistrand Advokatbyrå

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Bakgrund

Käranden BT hade i en tidigare talan yrkat att tingsrätten skulle förplikta BÄ att utge bl.a. en ring till honom. BÄ bestred yrkandet och anförde att ringen var en gåva till henne och att hon i vart fall redan hade lämnat tillbaka ringen till BT. Tingsrätten biföll BT:s talan, eftersom BÄ inte hade visat att det var fråga om en gåva eller att hon hade återlämnat ringen. Efter att hovrätten beslutat att inte meddela prövningstillstånd vann domen laga kraft.

BÄ återlämnade emellertid aldrig ringen till BT och BT begärde att domen skulle verkställas. Kronofogdemyndigheten kunde dock inte verkställa domen, eftersom BÄ uppgett att hon inte hade ringen i sin besittning. BT valde därför att väcka en ny talan och yrkade att BÄ istället skulle ersätta ringens värde. Som grund för talan anfördes i huvudsak att det i tingsrättens dom slagits fast att BÄ var skyldig att utge ringen, att domen inte kunnat verkställas och att BÄ:s underlåtenhet att rätta sig efter domen innebar att hon var skadeståndsskyldig gentemot honom för sakskada. BÄ invände att den tidigare tingsrättsdomen utgjorde hinder mot att pröva den nya ersättningstalan, eftersom den avsåg samma sak som det tidigare målet.

Tingsrätten bedömde att ersättningsyrkandet omfattades av den tidigare domens rättskraft och avvisade därför talan. Hovrätten å andra sidan ansåg att BT:s talan om ersättning för ringen var tillåten eftersom det hade uppkommit en ny omständighet efter den första domen, nämligen att BÄ inte längre innehade ringen och således saknade möjlighet att följa den lagakraftvunna domen.

Högsta domstolens bedömning

Frågan Högsta domstolen hade att ta ställning till var om en tidigare dom, där käranden hade fått bifall till ett yrkande om att utfå viss egendom från svaranden, hindrar en ny talan där käranden istället yrkar att få ut ersättning av samma svarande för egendomens förmögenhetsvärde. En delfråga var då om det har någon betydelse att den tidigare domen inte kunnat verkställas.

Rättskraftens objektiva omfattning

Högsta domstolen inleder domskälen med en allmän redogörelse för bedömningen av vad som utgör samma sak. I första hand är det fråga om samma sak om yrkandet i den nya rättegången avser samma civilrättsliga rättsföljd som yrkandet i den tidigare rättegången. Den tidigare domen har då negativ rättskraft, d.v.s. den utgör processhinder i en senare rättegång.

I mål om betalningsskyldighet har Högsta domstolen tidigare slagit fast att också alternativa och ekonomiskt likvärdiga rättsföljder omfattas av en doms negativa rättskraft. Om en säljare eller uppdragstagare har fört talan om betalningsskyldighet i en tidigare rättegång utgör en sådan prövning därför hinder mot att ta upp en talan om återbetalning eller prisavdrag mellan samma parter. På motsvarande sätt hindrar den negativa rättskraften en köpare eller beställare som fört talan om hävning på grund av fel i varan eller tjänsten att senare väcka en ny talan om exempelvis prisavdrag avseende samma fel. För svaranden innebär rättskraften av en dom rörande betalningsskyldighet att parten inte längre kan få invändningar avseende samma rättsföljd eller alternativa och ekonomiskt likvärdiga rättsföljder prövade i en ny rättegång, oavsett om invändningarna framfördes i den första rättegången eller inte. Avgörande är om omständigheten förelåg vid tidpunkten för domen i den tidigare rättegången och invändningen därför har kunnat prövas.

Högsta domstolen anser att systematiska synpunkter och ändamålsskäl talar för att den praxis om rättskraftens objektiva omfattning som utvecklats med inriktning på betalningsskyldighet ska tillämpas även i andra fall. Det kan enligt domstolen emellertid finnas situationer där det finns skäl att bedöma rättskraftens objektiva omfattning på annat sätt och domstolen menar att det knappast är varken möjligt eller lämpligt att en praxis som är utformad för vissa typer av ersättningar får omfatta alla typer av civilrättsliga anspråk.

Vad avser situationen att det genom en dom har prövats om viss egendom ska lämnas ut till käranden på grund av äganderätt och denne därefter väcker en ny talan mot samma person om att istället få ersättning för egendomens värde, d.v.s. en surrogatprestation, menar Högsta domstolen att det finns flera skäl som talar för att rättskraften bör bedömas med utgångspunkt i det synsätt som har utbildats på området för betalningsskyldighet. I sådana fall kommer den negativa rättskraften att omfatta inte bara den rättsföljd som har prövats utan också alternativa och ekonomiskt likvärdiga rättsföljder.

Enligt domstolen står det klart att ett yrkande om att få ut egendom och ett yrkande om att få ut ersättning för samma egendoms värde avser alternativa rättsföljder, eftersom käranden inte hade kunnat få bifall till båda yrkandena samtidigt. Däremot är det inte givet att de två rättsföljderna ska bedömas som ekonomiskt likvärdiga. Högsta domstolens uppfattning är att utfående av egendom är en rättsföljd av en annan karaktär än ersättning för egendomens förmögenhetsvärde. Även om det bortses från ett eventuellt affektionsvärde är rätten till själva egendomen typiskt sett starkare än enbart ett ekonomiskt krav; enligt domstolen ligger det i surrogatets natur att det aldrig fullt ut kan jämställas med själva egendomen.

Tanken med en ekonomisk ersättning som surrogat är dock enligt Högsta domstolen att så långt möjligt kompensera för en förlust av egendomen, varför de två rättsföljderna i rättskraftshänseende bör betraktas som ekonomiskt likvärdiga. Ett sådant synsätt ligger också väl i linje med rättegångsbalkens bestämmelser om litispendens, och är samtidigt väl förenligt med bestämmelsen i 13 kap. 3 § första stycket första punkten rättegångsbalken, som innebär att det inte utgör en ändring av talan att under rättegången kräva annan fullgörelse än den om vilken talan väckts, när en omständighet inträffat under rättegången eller först då blivit känd för käranden.

Högsta domstolens slutsats i frågan blev därför att en talan om att på grund av äganderätt få ut viss egendom och en talan mot samma svarande om att som surrogat istället få ersättning för egendomens värde avser samma sak.

Rättskraftens temporala omfattning

I sammanhanget är relevant att notera att rättskraften är begränsad i tiden. Omständigheter som inträffar efter den första processen, s.k. facta supervenientia, kan medföra att en ny talan ska tas upp trots att den annars hade ansetts röra samma sak. Högsta domstolen ställde sig därför frågan om det hade uppkommit någon sådan efterföljande omständighet.

En förutsättning för att domens rättskraft inte ska hindra att saken prövas på nytt är att de omständigheter som tillkommit efter den lagakraftvunna domen har karaktär av rättsfakta och är relevanta i sammanhanget. I en situation där svaranden inte längre innehar egendomen på ett sådant sätt att parten kan följa domen, vilket enligt Högsta domstolen kan framgå av att den första domen inte har kunnat verkställas, har det i doktrin ansetts orimligt att käranden inte skulle kunna utverka en ny exekutionstitel avseende ersättning som motsvarar föremålets värde.

Dessutom talar ändamålsskäl för att en kärande ska kunna få en talan om ersättning prövad när den egendom som skulle lämnas ut enligt en lagakraftvunnen dom inte längre innehas av svaranden. Den som enligt en dom har rätt till en viss egendom bör enligt Högsta domstolen då inte vara betagen rätten till ersättning. Käranden hade inte kunnat undanröja risken att hamna i den situationen genom att framställa ett andrahandsyrkande om ersättning i den första rättegången; ett sådan yrkande kommer ju inte att prövas om käranden får bifall till yrkandet om utfående av egendomen. Att käranden kan ha anledning att i andra hand framställa ett yrkande om ersättning för att säkerställa sin rätt för det fall att yrkandet om utfående inte bifalls är enligt domstolen en annan sak.

Svaret på den andra frågan, d.v.s. om det för frågan om hinder för en talan om surrogatprestation har betydelse att en tidigare dom om utfående av egendom inte har kunnat verkställas, blev därför jakande. Det faktum att svaranden saknar möjlighet att följa en lagakraftvunnen dom på grund av att parten inte längre innehar egendomen – och det således inte heller är möjligt att verkställa domen – bör ses som en omständighet som har karaktären av ett relevant rättsfaktum. Detta innebär i sin tur att det är fråga om en sådan efterföljande omständighet som innebär att den tidigare domen inte hindrar en ny talan om surrogatprestation. Detta gäller enligt Högsta domstolen även då svaranden redan i den första rättegången invände att parten inte längre innehade egendomen; domstolens bifall av talan förutsätter ju att svaranden enligt domstolens bedömning innehade egendomen.

Utfallet i det aktuella målet

Mot bakgrund av det ovan anförda blev utfallet i målet att BT:s talan om ersättning för ringens värde ansågs vara alternativ till och ekonomiskt likvärdig med talan om återlämnande av ringen, varför den nya talan ansågs röra samma sak som den tidigare. Av utredningen framkom dock att Kronofogdemyndigheten inte hade kunnat verkställa domen om återlämnande av ringen. Detta förhållande fick enligt domstolen anses innebära att BÄ saknade möjlighet att följa den lagakraftvunna domen på grund av att hon inte längre innehade ringen, vilket hade karaktären av ett rättsfaktum som var nytt och relevant för BT:s talan. Något hinder mot att ta upp hans talan till prövning fanns därför inte och överklagandet av hovrättens beslut om återförvisning till tingsrätten för fortsatt handläggning avslogs.

IMY får ny generaldirektör

Regeringen har utsett chefjuristen Eric Leijonram till ny generaldirektör och chef för Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). Han tillträder tjänsten den 1 oktober 2024.

Ny generaldirektör för Ekobrottsmyndigheten

Regeringen har beslutat att utse Rikard Jermsten till ny generaldirektör och chef för Ekobrottsmyndigheten. Anställningen gäller från och med den 1 oktober 2024.

Foto Gamma-Man

Amicusyttrande tillåts

Institutet för mänskliga rättigheter skickade i maj in ett så kallat amicus curiae-yttrande till Högsta domstolen för att belysa sambandet mellan mänskliga rättigheter och klimatförändringarna i Auroramålet och domstolen beslutade den 3 juli att tillåta yttrandet.

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 4 juli utnämnt 14 nya domare.

Nya delägare till Vinge

Vinge har utnämnt fyra nya delägare och en ny counsel på sitt kontor i Stockholm.

Foto Micheal Erhardsson

Nya lagar i juli

Vid halvårsskiftet den 1 juli trädde en rad nya lagar och förordningar i kraft.

Rättspsykatriska under-sökningar i mordmål

Södertörns tingsrätt har beslutat att rätts-psykiatrisk undersökning ska genomföras av två av de personer som står åtalade för inblandning i mord i Västberga och Tullinge i oktober 2023.

Enkätundersökning

Svara på frågor om nyhetstjänsten

Infotorg Juridiks nyhetstjänst vill gärna höra dina åsikter om vår rapportering av juridiska nyheter och genomför därför en enkätundersökning.

InfoTorg - Juridik - Kommentar 2 kommentarer

STUDENTARTIKEL

Fast etableringsställe vid exklusiva avtal

EU-domstolen har nyligen meddelat ett förhandsavgörande rörande tolkningen av begreppet fast etableringsställe enligt artikel 44 i mervärdesskattedirektivet. Studenten Hemen Yazdanfar undersöker hur pass långtgående slutsatser som kan dras av förhandsavgörandet och vilken betydelse domen har för svensk rätt.

Ny styrelseordförande i Pensionsmyndigheten

Justitierådet Anders Perklev förordnas som ordförande i styrelsen för Pensionsmyndigheten från och med den 1 juli 2024.

Sanktionsavgift mot Avanza

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) utfärdar en sanktionsavgift på 15 miljoner kronor mot Avanza Bank AB.

Nya domare utsedda

Regeringen har den 20 juni utnämnt sju nya domare, varav bland annat två justitieråd i Högsta domstolen.

Foto Stuart Miles

IMY vill utreda bakgrundskontroller

Integritetsskyddsmyndigheten vill att det tillsätts en utredning med uppdrag att säkerställa en lämplig balans mellan behovet av att utföra bakgrundskontroller och skyddet för den personliga integriteten.

Juridiklärare prisas

Fyra skickliga universitetslärare tilldelas i år Stockholms universitets pedagogiska pris Årets lärare. En av dessa är Christina Ramberg, professor i civilrätt och ämnesföreståndare för allmän förmögenhetsrätt vid Juridiska institutionen.

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 5 juni utnämnt sex nya domare.

STUDENTARTIKEL

Avdrag för rådgivning vid aktieavyttring

Det är normalt att rådgivningstjänster förvärvas i samband med överlåtelse av dotterbolags-andelar. I ljuset av att överlåtelse av dessa andelar är momsfri uppkommer frågan om möjligheten att dra av ingående moms för de förvärvade rådgivningstjänsterna. Studenten Hemen Yazdanfar försöker bringa klarhet i vilka förutsättningar som behöver vara uppfyllda för att avdragsrätt ska föreligga.

DOMARBLOGGEN

Svensk domare i Kosovo

Domaren Mats Persson är utsänd till Kosovo som rättslig rådgivare och om sitt arbete där skriver han nu på Södertörns tingsrätts Domarblogg.

Foto GAMMA-MAN

Domstolsverket kom-menterar JO:s kritik

JO riktar kritik mot Domstolsverkets införande av DiBa, verksamhetsstödet för hantering av brottmålsavgöranden i tingsrätt. Även om flertalet av de problemområden som JO lyfter fram numera är åtgärdade tar Domstolsverket till sig av kritiken.

Snabbare lagföring för unga i hela landet

Regeringen har nu beslutat om att utöka ett tidigare uppdrag om försöksverksamhet med ett snabbförfarande i brottmål för lagöverträdare under 18 år. Försöksverksamheten ska fortsätta och byggas ut till samtliga polisregioner i landet.

Vd utsatte kvinna för sexuella trakasserier

Diskrimineringsombudsmannen, DO, begär att ett bolag i Storstockholmsområdet ska betala 100 000 kronor i diskrimineringsersättning till en anställd kvinna som har utsatts för sexuella trakasserier av bolagets vd.

STUDENTARTIKEL

Aktiekapitalets vara eller icke vara

Aktiekapitalets vara eller icke vara i privata aktiebolag har sedan lång tid tillbaka varit uppe för debatt. Med anledning av detta granskar studenten Hemen Yazdanfar kapitalkravet för privata aktiebolag med fokus på borgenärssyftet.

Bank diskriminerade döva personer

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att det var diskriminering när en bank nekade två personer som är döva att utföra bankärenden.

Nio nya partners

Skattebyrån CauseyWestling har valt in nio nya partners.

Foto Högsta domstolen

Nytt justitieråd föreslås

Rättschefen Katrin Hollunger Wågnert föreslås nu bli nytt justitieråd i Högsta domstolen.

DOMARBLOGGEN

EU-rätten och Sverige

Den 9 juni är det EU-val och i upptakten till detta får EU:s lagar ovanligt stor uppmärk-samhet. Om EU-rätten och hur den blir till handlar Södertörns tingsrätt domarblogg den här veckan.

Ny ordförande i Lindahls

Lindahls har utsett Mårten Steen till ny ordför-ande. Han axlar ansvaret efter Johan Herrström, Managing Partner i Malmö.

Foto Inbj

Kritik mot förslag om prövningstillstånd

Domstolsverkets förslag om utökat prövnings-tillstånd är problematiskt. Det anser Sveriges Advokatsamfund.

Framtida konkursforum

Samtliga tingsrätter och hovrätter ska även fortsättningsvis ska vara behöriga att handlägga konkursfrågor. Det anser Domstolsverket, som nu redovisat sitt regeringsuppdrag.

Foto ANDREY POPOV

31 nya advokater

Sveriges advokatsamfund antog 31 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 16 maj.

Foto David Naylor

Uppsalaforskare prisas

Johanna Chamberlain, docent vid Uppsala universitet, är 2024 års mottagare av Stig Strömholms pris för humanistisk rätts- och samhällsvetenskaplig forskning.

Bättre insatser vid barns grova brottslighet

Riksrevisionens granskning visar att statens insatser vid grov brottslighet bland barn inte är tillräckligt effektiva, och att det behövs en tydligare nationell styrning.

Yttrande lämnas in i Auroramålet

Institutet för mänskliga rättigheter har inkommit med ett så kallat amicus-yttrande till Högsta domstolen i Auroramålet i syfte att klargöra målets betydelse för de mänskliga rättigheterna.

Ny delägare i MAQS

Junli Shu lämnar Setterwalls och ansluter som ny delägare i MAQS Advokatbyrå.

Åklagare prisas

Åklagaren Lisa dos Santos får Natur & Kulturs debattbokspris för boken "Älskade bror – en rapport från gängvåldets Sverige", som skildrar gängkriminaliteten ur en åklagares perspektiv.

DOMARBLOGGEN

Om skyddet för den allmänna rösträtten

Inför det kommande EU-valet, skriver tings-notarien Jonas Ene om de straffbestämmelser som ska skydda den allmänna rösträtten.

Ny vice ordförande i Försäkringskassan

Regeringen har beslutat att förordna den före detta lagmannen Anita Linder som vice ordförande i Försäkringskassan.

Foto Jiri Hera

Åklagarnas arbete med brottsvinster

Ett av Åklagarmyndig-hetens viktigaste och prioriterade uppdrag är att begränsa vinster av brott och brottslig verksamhet.

Foto STELLASALANDER

Professor i civilrätt blir ny universitetsrektor

Regeringen har beslutat att anställa Mia Rönnmar som rektor vid Malmö universitet.

Får granska söktjänster

I ett nytt rättsligt ställningstagande gör IMY bedömningen att myndigheten är behörig att inleda tillsyn mot söktjänster med utgivnings-bevis med anledning av klagomål från enskilda.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt